Hanö
Hanö, ö i Hanöbukten, syd om Karlshamn, Södra Östersjön, lotsstation och f.d. bemannad fyrplats. Bemannad 1869-1980.
I Hanöbukten, S om Karlshamn. På Hanö. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961).
Hanö år 1872. Fyr och fyrplats i mitten. Ur Beskrifning 1872.
Hanö fyr och fyrplats, sedd från NO. Foto Jonas Lindström 2018.
Här finns fyrarna:
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 635600 | C 7538 | N 56 01, O 14 51 | Fl(3) W 13,5s | 23,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1869 | 1906 | 1979 | 1980 | 16 | 70,5 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Hanö fyrplats. Belägen i Mjällby socken av Blekinge län. Leder in till Karlshamn. Postadress: Hörviken. Telegramadress: Hanö, Sölvesborg.
Första fyren byggdes år 1869. År 1905 byggdes en ny fyr, som tändes år 1906. Den gamla fyren, som var byggd på boningshuset, släcktes då den nya tändes. Under de första krigsåren (första världskriget) var fyren släckt.
Hanö ö, belägen 4 distansminuter från fastlandet, är bebodd av en fiskarebefolkning på sammanlagt 250 personer. För cirka 35 år sedan var Hanö en härlig skogbevuxen ö med en sydländsk flora, men är nu renrakad, så att endast sten är synlig med några buskar här och var.
Fyrplatsen är belägen cirka 10 minuters gång från fiskeläget, har en vacker trädgård med många fruktträd osv. Boningshuset består av två lägenheter med vardera ett rum och kök samt ett litet vindsrum till fyrmästarebostaden. På grund av avståndet till sjön idkar fyrfolket själva inget fiske utan tillhandlar sig sitt behov av fisk från fiskarna.
År 1904 anlades på statens bekostnad och med bidrag från lotsverket en hamn på Hanö och fiskeläget inköptes av staten för bildandet av egna hem åt fiskarna. År 1901 utvidgades hamnen, men är redan för liten för dess stora ökning av fiskeflottan, och förslag är av bane att hamnen skall upprensas och fördjupas.
Skola, missionshus och handelshus finns. Postgången tre gånger i veckan med postbåt Hanö - Hörviken. Trots kalhuggningen av ön kallar kyrkoherden Hanö för 'Lycksalighetens ö'. Den infödda befolkningen utmärker sig för arbetsamhet, förnöjsamhet, glättighet och hjälpsamhet samt tackar Gud för lotten sin. Många Hanöbor ha varit i Förenta Staterna någon tid, men kommer regelbundet åter att bosätta sig på sin ö.
Först kända fyrmän är M. P. Kronsjö och A. Rundqvist. "
Hanö
Ön Hanö utgörs av urberg och är geologiskt en utlöpare från Listerlandet. Hällarna är polerade av inlandsisen. På och omkring Hanö finns fält med rullsten. Den norra udden, Bönsäcken, utgörs av rullsten och omformas av stormarna. Numera utgörs den norra delen av ön av äng- och buskmark, den södra av delvis tät lövskog. Växtligheten tuktas av en stam på idag cirka 250 dovhjortar.
Hanö användes på 1600-talet tillfälligt av fiskare. Den nuvarande permanenta bosättningen tillkom troligen på 1830-talet. Samhället, vilket som mest hade cirka 260 personer, ligger på den västra sidan av ön, med numera en god hamn, bland annat trafikerad med personfärja från Nogersund på Listerlandet. Numera finns ett 40-tal bofasta på ön.
På 1600- och 1700-talen var Hanö täckt med lövskog, som avverkades bland annat för att förse det närbelägna Karlskrona örlogsvarv med timmer för skeppsbyggeriet. Hanö blev därefter skoglöst.
1759 köpte Elsa Greta Schult ön Hanö från Kronan. Hanö kom därigenom att tillhöra Sölvesborgs slott. Ön är fortfarande i privat ägo.
Napoleon Bonaparte och amiral Saumarez
- 1809 under Napoleonkrigen, efter avsättningen av Gustav IV, slöts i Jönköping fred med Danmark-Norge utan vinst eller förlust, men där Sverige förband sig att hålla engelska fartyg borta från sina kuster.
- Danmark-Norge hade blivit Napoleons allierade efter det engelska bombardemanget 1807 av Köpenhamn.
- 1810 slöt Sverige fred med Frankrike och accepterade Napoleons kontinentalsystem, en handelsblockad mot England. Se kontinentalsystemet. Samtidigt förklarade Sverige krig mot England.
- Samma år (!) tillät svenskarna att Hanö blev bas för en engelsk flottenhet, endast 26 M från Karlskrona. Den 10:e juni 1810 seglade amiral Nelsons flaggskepp HMS Victory under ledning av amiral Saumarez, tillsammans med 18 engelska linjeskepp, 5 fregatter och 22 mindre segelskepp in i Hanösund, mellan Hanö och Listerlandet.
- Som följd av detta kunde engelska handelsmän bedriva handel för att förse England med livsmedel. I Nogersund på Listerlandet blomstrade slakterierna och sålde kött. Från Småland fördes boskap för slakt i Karlshamn till engelska köpare. 500-800 engelska handelsfartyg beräknas ha avseglat med last av livsmedel.
- Sjukdomar härjade bland besättningarna som levde som boskap på minimala utrymmen ombord. 3 lasarettsfartyg var med i flottiljen. Många sjömän dog av sjukdom.
- En engelsk kyrkogård med okänt antal gravar inrättades på den norra delen av Hanö. Två av de begravda är kända vid namn: Richard Davis och Clifford Williams.
- 1812, då Napoleon led sitt nederlag i Ryssland, bröts blockaden mot England och den engelska flottan lämnade Hanö.
1834 kom koleran till Hanö.
1868 gjorde Blekinge Landsting en framställan till Kungl. Maj:t om att en fyr på Hanö skulle bli till nytta såväl för den allmänna sjöfarten som för fisket och för angöring av hamnarna i Hanöbukten.
Lotsplats
1766 inrättades lotsplatsen på västra sidan av Hanö.
1894 tillhörde lotsplatsen Kalmar lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Carl Johan Thornström, f. 1853
- Lots: Joel Tomasson Hedberg, f. 1869
- Lotslärling: Peter August Svedberg, f. 1869
Lotsbarnskola
Barnen gick i den allmänna sockenskolan
Fyrplatsen, fyr Nr 1
1869 anlades fyrplatsen på Hanö. På öns högsta punkt, cirka 60 m över havet, uppfördes ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med vid ena gaveln sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin innehållandes 4:e ordningens lins. Tillverkat av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Ritat av A T Gellerstedt.
- Redan från början visade det sig att en linsapparat av 4:e ordningen var för svag för den allmänna sjöfarten.
- 1871 uppfördes på Ven ett likadant fyr- och boningshus.
Original optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins 4 fack á 90° med catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt 2 planlinser med röda skärmar roterande runt trumlinsen (så kallad lentilleapparat), urverk med lod (vikt 56,6 kg, lodlina 10,4 m) samt tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Gav karaktären "fast sken med rött blänk".
1872, enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast, vitt sken och röda blänkar. Lat. N. 56° 0’,8. Long. O. 14° 51’,1.
- Fyrapparaten: 4:de ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 224 fot (67,2 m).
- Fyrtornet: av trä, sammanbyggt med boningshuset.
- Lysvidd: 14 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 194 fot (58,2 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
Fyren är anbringad på nordligaste höjden av ön Hanö, söder om Karlshamn, uti ett vid södra gaveln av fyrbetjäningens bostadshus till en del inbyggt trätorn av något högre höjd än huset. Omkring den fasta linsfyrapparaten av 4:de ordningen med ofärgat sken roterar 2:ne linser med röda glasskärmar, vilka varannan minut åstadkommer en röd blänk, som föregås och efterföljs av några sekunders mörker. Fyrtornet är vitt, men det övriga av huset rött. Bergshöjden, varpå byggnaderna står, är skoglös. Dessa är därför från de flesta sidor väl synliga. Den inre delen av Hanöbukten är, särdeles höst och vår, ofta besvärad av tjocka, som döljer ön och fyren. På västra sidan av ön bor lotsar, vilka invid fyren har utkiksstation.”
1886 byggdes skolan på Hanö.
1901-1902 byggdes vågbrytare runt Hanö hamn.
Fyr Nr 2
1905-1906 uppfördes en ny fyr, ett i betong runt 16 m högt torn med lanternin, lins och Lux-ljus. Trappan, som går medurs upp längs tornets innervägg, har steg i huggen granit.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en omgående dioptrisk planlins med 3 fack à 72° försedda med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) plus catadioptrisk spegellins 2 fack à 54° (9 prismor),omloppstid 15 sekunder, urverk med lod, kvicksilverlagring. "Phares & Fanaux" tillverkad av Barbier, Benard & Turenne, 82 Rue Carial, 82, Paris. Lux-ljus.
- Lodet fick dras upp var 4:e timma. Om det glömdes slog lodet i golvet inne i fyren.
- Fyrkaraktär: Bx(3) 15s 22M. Ljus c:a 0,2 sek. Mörker c:a 2,8 sek. Ljus c:a 0,2 sek. Mörker c:a 2,8 sek. Ljus c:a 0,2 sek. Mörker c:a 8,8 sek.
- Lins av 3:e ordningen. Lux-ljus. Ljusstyrka: 65,000 HK. Lyshöjd: 70,5 m. Vitt, 16 m högt betongtorn.
1906 släcktes den gamla fyren, nu ersatt av den nya.
- Det gamla tornet inklusive linsapparat monterades ner.
1907 byggdes för fyrplatsens hamn en hamnfyr med fotogenlampa.
1914-1917 hölls fyren släckt på grund av det första världskriget.
1916 får Hanö en sjöräddningsstation.
1922 drogs telekabel till Hanö, som därmed fick telefon.
1926 byttes lanterninen på Hanö fyr från en med plana glas till en med välvda glas.
1929 ändrades huset för lotsarna om till att bli fotogenbod för fyren.
1939 drogs elkabel till Hanö, som därigenom fick elektricitet och elektriskt ljus.
- Ett bostadshus på betonggrund byggdes vid fyrplatsen. Fyrvaktaren som tidigare bott i en kammaren i fyrmästarhuset flyttade in i det nya bostadshuset. Så även fyrbiträdet.
- Eftersom detta var samtidigt med andra världskrigets början flyttade också "landstormsgubbar" in i detta hus.
- Fyren hölls i normal drift under det andra världskriget (men delvis släckt under det första).
Hanö bostad för personalen. Foto Tore Olsson 1988 resp. 2000.
Elektriskt ljus
1940-1941 elektrifierades fyren. Förmodligen var det då som spegellinserna togs bort.
- En cirkulär radiofyr inrättades.
- En Nautofon uppsattes på öns nordvästra udde, Bönsäcken.
- Ett nytt maskinhus byggdes för de dieseldrivna reservkraftverken. Hamnfyren elektrifierades.
- Dessutom uppsattes på en stolpe en ytterligare fyrlykta för att ge enslinje in till hamnen.
1950 uppsattes en Nautofon även på öns södra udde, Äspudden.
- Hanö hade nu två mistsignalstationer, en på sydudden och en på nordudden.
1952 drogs vatten och avlopp in i husen på Hanö.
1957 uppfördes på Bönsäcken en sektorindelad ledfyr på en ställning av fackverk i järn. Den var elektrifierad och försedd med 6:e ordningens trumlins (300 mm Ø), lins och fyrapparat tillverkade av AGA AB.
1962-1963 byggs hamnen om till sitt nuvarande utseende.
1965. Enligt fyrmästare Sten Krall, som varje år upprättar statistik över vad som händer på Hanö, tjöt mistluren detta år i 1 282 timmar under dimmiga dygn, vilket var en ganska normal siffra. Så var även fyren tänd 2 290 timmar om natten och 402 timmar om dagen.
1966 asfalterades vägarna, dock knappt halvvägs upp till fyren.
1968 var tornet vitt
- Optisk karaktär: Bx(3) W 15 s 22 M. Lyshöjd: 70,5 m. Ljusstyrka: W 440 000 cd.
- Akustisk karaktär: (Bönsäcken) Nautofon 3 lika långa ljud var 60 s (3 + 2 + 3 + 2 + 3 + 47).
- (Södra udden) Nautofon 1 långt, 1 kort, 1 långt ljud var 60 s (6 + 54).
1973 restes träkorset på den engelska kyrkogården. Korset är gjort av en mast från ett engelskt fartyg och bär inskriptionen "HMS Plymouth 21st of June 1973".
1974 läggs Hanö skola ner. Skolan har sedan blivit STF Vandrarhem.
Nautofoner
Hanö hade två Nautofoner. Styrdes från maskinhuset.
Fyren på Bönsäcken och Nautofonen där resp på Södra udden. Foto Tore Olsson 1988.
Avbemanning och personal
1979, den 31 dec, automatiserades Hanö fyr.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde med familjer hade bemannat fyrplatsen.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hanö
Och sedan
Någon gång mellan 1980 och 1998 byttes till nuvarande fyrkaraktär (period) Fl(3) W 13,5s 23,5M.
1995 automatiserades SMHI's väderstation.
1997 stängdes mistsignaleringen, både på Äspudden och på Bönsäcken.
1998 nedmonterades Nautofonen på Bönsäcken samt (?) den cirkulära radiofyrens master.
2018 byttes kvicksilverlagringen av linsen mot ett centralt monterat mekaniskt rull-lager.
- Under sin tid med kvicksilverlagring av linsen på Hanö har det ibland varit tvunget att öka vikten på lodet (normalt 50 kg) till urverket för att bibehålla jämn rotation på linsen. Detta på grund av att kvicksilvret, trots att det är en "ädel" metall, reagerat med sjöluften och bildat "smutspartiklar", som avlagrats i den smala spalten mellan gryra och flottör och fått rotationen att gå trögt. Vid två tillfällen under perioden 1910-1947 har därför gryta och flottör behövt skrapas rena.
Nuvarande optik Hanö: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), alla 3 fack á 72° samt bortmonterad catadioptrisk spegellins 2 fack á 54° (9 prismor), de tomma facken täckta med ogenomskinlig väv, Barbier Bernard &Turenne, kvicksilverlagringen bytt mot koniska rullager i olja, omgående, omloppstid 13,5 sek, urverk med lod. 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft från dieselmotor. Det ursprungliga urverket är intakt men lodet saknas.
Nuvarande karaktär Hanö: Fl(3) W 13,5s 23,5M. Lyshöjd: 70,5 m.
Bönsäcken:
Nuvarande optik Bönsäcken: 6:e ordningens trumlins (300 mm Ø) tillverkad av AGA AB.
Nuvarande karaktär Bönsäcken: Fl(2) WRG 6s 9 M.
Länkar
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Befolkningen på Hanö vägrar bo i reservat" , NN 1978. 5,3MB
- Lyssna på Hanö Nautofon Klicka här , 3 ljud var 30s: ( 2 + 2 + 2 + 2 + 2 + 20 )
Klicka på länken: Hemsida
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Fyr 73 Hanö
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Sedan flera enskilda personer gjort framställning om en fyr på Hanö, gjorde Blekinge landsting år 1868 framställning till Kungl. Maj:t om en fyranläggning derstädes, som skulle blifva till gagn såväl för den allmänna sjöfarten, som för fisket och för angöringen af hamnarna i Hanöbukten. Lotsdirektören, till hvilken ärendet remitterats, genmälde, att, för en fyr på Hanö skulle tillgodogöra den allmänna sjöfarten derstädes erfordrades en apparat af 1:a eller 2.a ordningen, hvilken skulle blifva betydligt dyrbar och ansåg derföre lämpligare, att Utklippans fyr erhölls en starkare fyrapparat, som blefve till större gagn för den allmänna sjöfarten, men att, för att tillfredställa de lokala behofven, en fyr af 4:e ordningen borde uppföras på Hanö. Detta förslag, som af Sjöförvaltningen öfverlämnades till Kungl. Maj:t godkändes den 12 Januari 1869.
Fyrbyggnaden som uppfördes år 1869, bestod af ett fyrtorn af trä vid gafveln af boningshuset. Fyrapparaten (4:e ordningens linsapparat, visande fast, hvitt sken med en röd blänk hvarannan minut, bestod af 4 linsfack, hvardera om 90⁰ och innehållande krona, trumma och krans, 2 vertikala linser med röda glasrutor, som roterade kring den fasta apparaten medelst ett urverk samt lampa med konstant nivå för fotogen och 2 vekar.
Kostnaden för hela fyranläggningen var 25.471 kronor.
År 1888 utbyttes den gamla lampan mot en ny för föränderlig oljeyta för fotogen och 2 vekar med större diameter och var då fyrens ljusstyrka för det fasta skenet 600 och för blänken 900 Häfnerljus.
År 1905 föreslog Lotsstyrelsen hos Kungl. Maj:t att, som Hanö fyr hade en föråldrad fyrapparat, det skulle blifva af stor betydelse för den allmänna sjöfarten, om fyren erhölle en så ljusstark fyrapparat, att den optiska lysvidden blefve lika med den geografiska, ett belopp af 53.000 kronor skulle anvisas till uppförandet af ett nytt fyrtorn med 3:e ordningens blixtapparat. Detta förslag bifölls af Kungl. Maj:t den 31 Mars 1905.
Fyrtornet som uppfördes af betong år 1906, är 16 m högt. Fyrapparaten (3:e ordningens lins visande tre hvita blänkar hvar 15 sekund) består af 3 linsfack, hvardera om 72⁰ och innehållande krona, trumma och krans, 2 fack katadioptriska speglar om 54⁰ hvardera, ett urverk samt luxlampa med 50 m/m glödnät. Fyrens ljusstyrka var 65.000 Häfnerljus och var kostnaden för torn och fyrapparat 46.263 kronor.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1940 infördes elektriskt ljus såsom ljuskälla, varvid fyrens ljusstyrka ökades till 800.000 hefnerljus. I anslutning till elektrifieringen uppfördes ett maskinhus intill fyren.
År 1941 anordnades mistsignalering medelst nautofon. Nautofonen placerades på en trebent, 10 meter hög, järnställning uppförd på Bönsäcken, den NV udden av Hanö.
År 1950 anordnades ytterligare en nautofon, uppsatt på en 7,5 meter hög betongstolpe på södra udden av Hanö.
Kostnaden för den år 1941 anordnade nautofonen uppgick till 11.000 kronor; för den, som anordnats år 1950, till 37.123 kronor.
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, ex. bitr. 1/9-30/4. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen. Nautofon, reservaggregat 1 st. 20 hkr. Bolinder-motor. Vitt 16 m högt fyrtorn av betong. Fyrplatsen anlades 1869. |
| Läge och natur | Ö syd Karlshamn, ytinnehåll 1,9 kvkm., ingen skog, smärre buskar. Planteringsland. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök. Varje lägenhet är försedd med el. ljus, värmeledning, vatten och avlopp. Gemensamt badrum. För ex. bitr. är tills vidare reserverad lägenhet i likhet med Fv. |
| Hamn | Statens fiskehamn 800 m från fyrplatsen. |
| Kommunikationer | Ingen tjänstebåt. Postförande båt 4 ggr. i veckan till Hörvik. Järnvägsförbindelse Hörvik-Sölvesborg, 12 km, och Karlshamn 45 km. |
| Postanstalt | Hörviken. Väg dit: 3,5 dist.-min. öppen sjö, 1,5 km landsväg. |
| Handelsbod | Hanö. Väg dit: 1 km. |
| Skola | B-skola. Realskola i Sölvesborg. |
| Övrigt | Stormvarningsstation. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Hanö Hamn och Byalag äger fyrvaktarbostaden och öns vandrarhem. Fyrvaktarbostaden kan bokas genom Hjördis Clarberg 044-121878 eller 0456-530 14 och vandrarhemmet via 0456-530 00, 0456-530 84. Fyren och museet kontakta Gay Thelander 0456-13218, 0768-464827. Mer info www.hano.nu |
| Ägare | SjöV äger fyr och maskinhus |
| Kontaktperson | Gay Thelander 0768-464827. Sjöfartsverket Norrköping 0771-630000 |
| Vägbeskrivning | Bilväg Sölvesborg - Nogersund c:a 14 km. Kör väg E22 österut från Sölvesborg, tag av på väg 123 och kör till Nogersund. Reguljär båttrafik året runt mellan Nogersund och Hanö, mer info se www.blekingetrafiken.se, enkel resa kostar ca 40:-. Hanö har en bra och skyddad fritidsbåtshamn på västsidan. Promenaden från hamnen upp till fyren tar ca 15 minuter. |
| Övrigt | Den första fyrbyggnaden på ön uppfördes 1869 och bestod av ett fyrtorn av trä uppe på taket vid gaveln av bostadshuset (huset öster om nuvarande fyr). Fotogenlampan med oföränderlig fotogenyta byttes ut mot en tvåvekig fotogenlampa med föränderlig fotogenyta 1888 varvid ljusstyrkan ökade till 900 hefnerljus.
År 1906 byggdes nuvarande fyr med nuvarande 3:e ordn.(1000 mm) roterande planlins och luxljus (förbrukning 40 cl/tim). Ljusstyrkan ökade till 65.000 hefnerljus. Fyren elektrifierades år 1939 och samtidigt byggdes nuvarande fyrvaktarbostad. År 1907 uppfördes en enkel fotogenfyr på hamnens norra pirhuvud. År 1940 ersattes denna av en elektrisk fyr (nr 636700, int nr C 7540) och dessutom uppsattes en lampa på en stolpe längre in i hamnen som skulle hållas ens med pirfyren. År 1957 uppfördes även en elektrisk fyr på den nordvästra udden (nr 635800, int nr C 7536) År 1941 monterades en nautofon på öns nordvästra udde (Bönsäcken) och 1950 monterades ytterligare en nautofon på öns södra udde (Äspudden). Båda dessa togs ut bruk 1997 men den på Äspudden finns fortfarande kvar. Ett litet fint fyrmuseum är inrett i den gamla förrådsbyggnaden invid fyren. |
| Skydd enligt lag | ej |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se fyrarna i Våra fyrar 1944.
Inloppet till Karlshamn
Klicka här för att se fyrarna i Inloppet till Karlshamn.
Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, linsfyr, växelsken, Ven, mistsignal, radiofyr, kolera, kontinentalsystemet, Lentilleapparat, Saumarez, skola.