Bogskär

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bogskär, finsk båk och f.d. bemannad fyrplats i Norra Östersjön. Bemannad 1882-1914.

Det lilla skäret Bogskär ligger ute på öppet vatten. Till närmsta ö är avståndet 32 M. Bogskär markerar Finlands södra gräns. 

Fyrplatsen för tankarna till Eddystone, en liten klippa mitt ute i havet med ett stabilt och bemannat torn som skall motstå vädrets makter. Jämför de norska fyrplatserna Gjeslingene, Grinna, Kaura, Kya, Storholmen och Åsvär och den finska fyrplatsen Bogskär.


BogskärKarta.jpg
Bogskär. Lavyr P Gellerstedt.

FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Livet.jpg

Bogskär med besökare. Arkiv Finska Sjöfartsverket.
Bogskär. Arkiv Tekniska museet.
Bogskär 2015. Foto Hildburg Berglund.
Bogskär 2010. Plåtmanteln borttagen 1922 visar betongen från 1894. På det den nya fyren från 1922, senare ombyggd. Foto Ted Rapp.
Bogskär 2015. Foto Anders Unosson.
Bogskär vid invigningen 1882. Teckning av V Andrén.
Bogskär försedd med antenn för telegraf. Detalj av plansch Finska Sjöfartsverket.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Kummel och båk

1813 uppfördes ett stenkummel på skäret.

1851 ersattes kumlet av ett större, höjd 5,4 m.

1856 förstördes kumlet under Krimkriget.

1861 uppfördes ett nytt sjömärke i form av en båk i huggen sten. De sex sidorna har höjden 5,3 m. Basen är 2,7 m i diagonalen. Båken avslutades med en 1,9 m stång med vindflöjel.

Planering

1872 beslöts att en fyr skulle byggas på den ensliga klippan.

  • Uppdraget att bygga fyren anförtroddes den finska byggmästaren Georg Wilenius.
  • Uppdraget för konstruktion och tillverkning av fyrapparaten gick till firma Henry Lepaute i Paris.
  • Delarna i järn tillverkades på Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad i Stockholm.


Bogskär 1893 arkiv LFinska Sjöfartsverket.jpg Bogskär 1907 arkiv Finska Sjöfartsverket.jpg

Bogskär ca 1920-22 arkiv Finska Sjöfartsverket.jpg Bogskär invändigt omkr 1920-22 arkiv Finska Sjöfartsverket.jpg

Bogskär 1922 arkiv. Finska Sjöfartsverket.jpg

Bogskär år 1893, 1907, 1915, 1915 och 1922.

Samtliga: arkiv Finska Sjöfartsverket.

Fyrplatsen

WGS-84 Lat 59° 30,3’. Long O 20° 21,3’.

1880 kom byggnadsarbetet igång på platsen. Bergknallen bearbetades plan. Ett bränsleförråd uppfördes men blev bortspolat av en vinterstorm. Planerna ändrades med resultat att fyren fick ett 3 meter högt fundament av huggen granit och inget yttre förråd. Fundamentet förankrades med ett stort antal järn nedslagna i klippan. Stenarna i de yttre varven av fundamentet förankrades inbördes med krampor i järn. Inne i stenfoten sparades utrymme för ett förråd för bränsle.

  • Stommen till fyren utgjordes av 12 stycken 25 m långa kraftiga balkar med T-profil. Golven till de 7 våningarna förankrades i dessa med 3 meters mellanrum. Fyren fick dubbla "skrov". Det yttre bestod av järnplåt som nitades ihop. Det inre bestod av fyrtums spontade brädor som ytterligare hölls ihop av band i järn. I mellanrummet mellan skroven löpte en spiraltrappa upp till lanterninen. Tornets höjd var 26 m.
  • I stenfoten fanns förråd för bränsle. I första våningen hade man entré och förråd. På andra våningen hade man kök och en destillationsapparat för att framställa dricksvatten. På tredje våningen hade man matsal. På fjärde till sjätte våningarna låg bostäder. På den sjunde placerades pelaren för linsapparat med tillhörande mekanism för att driva linsen runt.
  • Bemanningen bestod av 9 personer.
  • Fyren invigdes under pompa och ståt den 29 augusti 1882. Fyren tändes första gången den 12 september 1882. Karaktär: fast sken med 1 blänk var 15 sekund.

1889 i februari skadades tornet av en svår storm. Väggplåtar slets bort. Fönster och dörrar gick i kras. Räddningsbåten slet sig. Takluckan flög iväg och lamporna slocknade. Personalen fick vänta en månad innan de nåddes av undsättning.

1894 förstärktes fyren genom att betong fylldes mellan skroven upp till tredje våningen. Kommunikationen med yttervärlden förbättrades genom att man fick brevduvor och en tid senare även telegraf.

Krig

1914 avbemannades fyren som följd av utbrottet av det första världskriget, en klok försiktighetsåtgärd kom det att visa sig.

1915 blev fyren beskjuten av ett tyskt krigsfartyg. Den resulterande branden blåste ut fyrens innanmäte. Skadorna blev så omfattande att fyren inte gick att återställa.

Dalén-ljus

1922 efter freden togs den skadade manteln bort. Det resterande fundamentet av granit och betong återanvändes. Det förstärktes och höjdes. På detta placerades en åttakantig fyrkur i järn med dalén-ljus. Lysvidd 16 M.

1981 gjordes ett större underhåll på fyren som kompletterades med radarreflektorer och helikopterplatta.

Idag drivs fyren med elkraft från solpaneler. Racon.

Länkar

  • Radio SR Heidenstams sista fyr, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Kenneth Gustavsson, historiker. Pekka Väisänen, Finlands fyrsällskap.

Norra Östersjön

Klicka här för att se fyrarna i Norra Östersjön.


Jfr Finskt fyrväsende, von Heidenstam, dalén-ljus