Stora Karlsö

Stora Karlsö, svensk ö och f.d. bemannad fyrplats väster om Gotland, NNV om Hoburg, Mellersta Östersjön. Bemannad 1887-1974.

Gotland. På västra sidan av Stora Karlsö.
I riktningen 275 grad (inåt Gotland) skymmes fyrljuset av en höjd. 
Nära ön är fyren skymd av de höga stränderna åt O, SO och S.

Stora Karlsö. Foto Esbjörn Hillberg.

Stora Karlsö. Foto Pia Hansson.

Stora Karlsö omkr 1899. Foto Lotsverket.

Stora Karlsö fr sjön 1899. Foto Lotsverket.

Stora Karlsö. Vykort.

Stora Karlsö fyrplats från SO 1938. Foto Lotsverket.

Stora Karlsö

Stora Karlsö. Den pensionerade linsen av 3:e ordningen, nu placerad i fyrhusets trappa. Foto Pia Hansson.

Stora Karlsö fyrbåt kommer till Klintehamn för proviantering 1971. Arkiv Gillis Ulmstedt.

Stora Karlsö 1971 maskinhus med Nautofon och master till radiofyr. Arkiv Gillis Ulmstedt.

Stora Karlsö maskinrum. Arkiv Gillis Ulmstedt.

Stora Karlsö maskinrum. Arkiv Gillis Ulmstedt.

Närbild på roterande strålkastare av modell Johnny Apell på test på Utklippan. Foto Esbjörn Hillberg.

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":57.289683,"lon":17.95875,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Stora Karls\u00f6\n"}]}

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
425000	C 7224	N 57 18, O 17 58	LFl(2) WR 12s	16,5	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1887	1887	1974	1974	18	56

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Stora Karlsö fyrplats. Belägen i Eksta socken av Gotlands län. Lyser över farvattnet mellan Gotland och Öland. Postadress och telegramadress: Klintehamn.

Stora Karlsö ligger 4 distansminuter utanför Gotlands västra kust och ungefär 2 1/2 distansminut sydväst om systerön Lilla Karlsö. Till närmaste hamnplats, Klintehamn, är avståndet 10 distansminuter.

Ön består av en ur havet brant uppstigande kalkstensklippa av oregelbunden kvadratisk form, med största utsträckningen i ost och väst drygt 1 distansminut. Arealen omkring 250 hektar. Ytan är en ganska jämn platå, delad i två delar, Nordarslätt och Sudarslätt. Öns högsta punkt reser sig 56 meter över havsytan.

På öns norra sida finns en naturlig hamn, Norderhamn, någorlunda skyddad från alla vindar utom nordliga. I bergssidan finns en del större och mindre grottor, av vilka en, kallad Stora Förvar, var bebodd av stenåldersmänniskor. Högt uppe på västra sidans bergvägg finns en nästan oåtkomlig grotta, Korphålet, i vilken växer en ormbunke (Phyllitis scolopendrium), av Linné kallad 'Europas raraste växt norr om Alperna'.

En mängd stenrösen vittnar om befintligheten av forngravar. Under medeltiden anses ön ha varit ett tillhåll för sjörövare, och på öns högsta punkt finns ett stenkummel, vilket enligt sägnen skall ha tjänat som utkikspunkt för den framstående fribrytaren Sören Norrby.

Öns rika fågelliv av ejder, gravgås, tordmule, grisslor m. fl. uppmärksammades tidigt, och för att skydda detsamma för utrotning bildades år 1880 Karlsö Jakt- och Djurskyddsförening, vilken från lottägarna i Eksta socken inköpte ön. År 1887 exproprierade Kronan för Lotsverkets räkning ett område av 1 tunnland 21,6 kappland (växla det till metermått!). I expropriationen ingick rätt för fyrbetjäningen till begagnande av väg mellan hamnarna, rätt till planteringsland, begagnande av källorna i Hien samt fiske och till strandplats för båtar. Fyren byggdes år 1887 och de första fyrmännen var fyrmästare Otto Vilhelm du Rietz och fyrvaktaren Petter Oscar Jacobsson, båda numera pensionerade.

Första åren sköttes fyren av 2 man. Senare blev ett extra biträde anställt under vintern, och år 1893 blev detta extra biträde ordinarie. Bostadshus för honom byggdes 1894. År 1905 anordnades mistsignalering, förbättrad år 1911. Sedan år 1918 är platsen försedd med motorbåt på Lotsverkets bekostnad.

Under månaderna oktober - april uppehålles förbindelsen med Klintehamn en gång i månaden enligt kontrakt med båtägare i Klintehamn och på Lotsverkets bekostnad. Sommartiden sköts landförbindelsen med platsens motorbåt. Turister brukar sommartid i stort antal besöka ön och för ofta med sig post ut."

Ön

Stora Karlsö ligger 9 M sydväst om Klintehamn och cirka 5 M sydväst om ön Lilla Karlsö. Båda öarna består av kalksten och stiger brant ur havet. Överdelen på båda utgörs av en platå. Båda har ett rikt fågelliv.

Stora Karlsö är cirka 50 m hög och är rik på grottor och raukar. Ön har fram till slutet av 1800-talet varit intensivt betad av får. Växtligheten har sedan återhämtat sig. Ön har sedan 1880-talet varit naturskyddad. Ön har under sommarhalvåret daglig båtförbindelse.

Farvattnen på norra sidan av Stora Karlsö är fyllda av förrädiska grund.

Fyrplatsen ligger på västra sidan av ön. Fyrskenet är skymt inom en mindre sektor i bäring cirka 275°. Nära ön är fyren skymd åt O, SO och S av de höga stränderna.

• 

  Stora Karlsö. Foto UV

• 

  Stora Karlsö. Foto UV

• 

  Stora Karlsö. Foto UV

• 

  Stora Karlsö. Foto UV

• 

  Stora Karlsö. Foto UV

• 

  Stora Karlsö. Foto DT

• 
• 

Fyrplaten

1886-1887 anlades fyrplatsen 38 m över vattenytan. Ett i kalksten kombinerat fyr- och boningshus med lanternin innehållande lins och fotogenlampa. Tornet är 18 m högt och sammanbyggt med det magnifika husets långsida. Ritat av J Höjer. Det påminner om ett franskt slott.

• Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk planlins med bulls-eye och 6 inslipade ringar 12 fack á 30° samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), roterande på 8 metallhjul, urverk och lod, omloppstid 2 min, Barbier & Fenestre 1886, trevekig fotogenlampa med konstant nivå.

• Fyrkaraktär: Bx(3) W 30s 20M. Ljus 2 sek, mörker 3 sek, ljus 2 sek, mörker 3 sek, ljus 2 sek, mörker 18 sek. Lins av 3:e ordningen. Lyshöjd: 55 m. Ljusstyrka: 38,000 HK. Lux-ljus. Åttkantigt, 18 m högt stentorn vid mitten av boningshusets fasad.

Bifyr

1889 inrättades på vinden, norra gaveln, en direktionsfyr (bifyr).

• Bifyr: 1:a ordningen (1840 mm) dioptrisk trumlins med 8+8 inslipade ringar, 9° och en catoptrisk 7° spegellins (11 prismor), F Barbier & Cie, von Otters klippapparat med urverk och lod. Släckt 1993 men linsen är kvar.

• Fyrkaraktär: K W 16M. Lins av 1:a ordningen. Lyshöjd: 48 m. I ett fönster på norra gaveln av fyrhuset.

• Visar vitt reg klippsken från 193 till 212 grad över Västergarns Utholme och Skarlakansgrundet.

• Fyren på Västergarns Utholme släcktes.

1904-1905 installerades mistlur. Motorn placerades i ett nytt maskinhus.

1907 anlades räls och hissanordning för transporter till fyren.

Lux-ljus

1909 utbyttes huvudfyrens fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1911 utbyttes mistluren mot en mistsirén.

• Mistsirén, för komprimerad luft, giver under tjocka varannan minut 2 tätt på varandra följande ljudstötar.

Radiofyr

1934 elektrifierades fyrarna med 110 V likström.

• En radiofyr installerades.

1938 gjordes en större renovering av lanternin och utrymmen. Hamnen förbättrades med ny båtslip och ombyggt båthus.

1941 utbyttes mistsirénen mot en Nautofon.

1947 byggdes ny brygga.

1968 var tornet 18 m högt målat vitt och sammanbyggt med vitt boningshus. Omgående lins av 3:e ordningen. Elektriskt ljus.

• Optisk karaktär: B(3) W 30 s 20 M. (2 + 3 + 2 + 3 + 2 + 18). Lyshöjd: 55 m. Ljusstyrka: W 250 000 cd.
• Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 60 s (5 + 5 +5 + 45).
• Cirkulär radiofyr: RC 251. Räckvidd: 40 M. ID-signal: KL. Frekvens: 308,0 kHz. Ingick i kedjan Stora Karlsö, Ölands Södra Udde.

Avbemanning och personal

1974 drogs kraftkabel till ön. Fyren automatiserades.

• Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Stora Karlsö

Och sedan

1974 Linsen av 3:e ordningen utbyttes mot ett omgående spegelsystem. 3 sealed-beam-lampor riktade rakt upp och satta i en tät triangel lyste på en roterande spegel lutad 45°.

• Originallins med urverk ställdes ut som museiföremål på andra våningen i tornet.

1986 utbyttes det roterande spegelsystemet mot en glaslins av 4:e ordningen (se nedan).

Nuvarande optik: Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptriskt slipad trumlins med 5+5 inslipade ringar 360° (LLGA-500). Fyrapparat: 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Sjökabel, batterier

Bifyr: en sektor i huvudlinsen.

Nuvarande karaktär: LFl(2) WR 12s 16,5 M. (2 + 2 + 2 + 6). Lyshöjd: 56,0 m.

Länkar

• Nedladdningsbar fyrbroschyr: Stora Karlsö fyrbroschyr 2022.

• Stora Karlsö fyr 2022: Vårdprogram Stora Karlsö Fyr & Bostadshus 2022 godkant Riksantikvarieämbetet RAÄ. 27,5 MB.

• Stora Karlsö fyr 2022: Vårdprogram Stora Karlsö fyrplats 2022 Naturvårdsverket NV. 39,7 MB.

• Ur Blänket 2012:4 Äntligen kom vi till Stora Karlsö!, Jan-Bertil Sölvin

• Ur Blänket 2015:4 Gillis släckte och stängde efter sig på Stora Karlsö, Leif Elsby

• Ur Blänket 2009:4 Rapport från Stora Karlsö, Pia Hansson

• Ur Arkiv Tore Olsson: "Orosmoln" , DN 1974. 8,0MB

• Ur Arkiv Tore Olsson: "Tre män på en fyr" , 1979. 5,1MB

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm, Fv, Fb, vinterbitr., sem.-vik. hela semestertiden
Klass	Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen	Elektrisk huvudfyr, lins 3:e ordningen och bifyr. Radiofyr. Nautofon, 1 st. 50 hkr. Bolinder-motor (generator 25 kW) och 1 st. 25 hkr. (generator 13,5 kW). 2 st. 6000 liter bränslecisterner utanför maskinhuset med rörledningar till resp. motors bränsletank. Vitt, 18 m. högt fyrtorn, sammanbyggt med bostadshus. Fyren anlagd år 1887.
Läge och natur	C:a 2 km lång och 1,5 km bred ö på Gotlands västra kust. Fyrplatsen vid NV sidan av ön på en platå c:a 37 m över havet. Cementtrappor leda upp från stranden. Ön är skogfattig och helt gräsbevuxen. Trädgårdsland. Närmaste land Eksta socken, 4,5 dist.-min. Härlig natur sommartid, kuslig vintertid. Turistort med fornminnen.
Bostäder	Fm 3 rum och kök samt sommarrum på vinden, Fv och Fb vardera 2 rum och kök, vinterbitr. 1 rum och kök. Värmeledning och el-ljus i bostäder för ord. befattningshavare. I Fm-bostaden avlopp och delvis vatten.
Hamn	Båthamnen ligger närmaste väg 800 m och körväg 1800 från fyrplatsen. Den är försedd med slip och skyddad för sydliga vindar.
Kommunikationer	Tjänstebåt, 2 resor till Klintehamn och 1 resa till Eksta i månaden. Närmaste stad: Visby, 10 dist.-min i öppen sjö, 1 km landväg till järnväg eller buss, 33 km jv.- eller bussresa.
Postanstalt	Klintehamn. Väg dit: 10 dist.-min i öppen sjö, 1 km landväg.
Skola	B1-skola Eksta. Läroverk i Visby. Inackorderingsbidrag.
Övrigt	Vattentillgången beroende av nederbörden. Borrbrun och brunnar för uppsamling av regnvatten finnas. I tvättstugans torkrum har Fm anskaffat badkar, men vattentillgången medger sällan möjlighet till bad.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Vandrarhem med ca 30 bäddar och matservering i Norderhamn och ca 20 bäddar i lite bättre rum i gamla fyrvaktarhuset. Bokning 0498-240500, www.storakarlso.se , boka@storakarlso.se
Ägare	SjöV äger fyrhuset. Naturvårdsverket äger fyrtomten och alla andra byggnader på den, livräddningsstationen i Suderhamn och båthuset i Norderhamn. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings AB äger nästan all mark på ön och alla andra byggnader. Man arrenderar fyrbyggnaden från SjöV och övriga byggnader från Naturvårdsverket.
Kontaktperson	Petter Rimfors 0705-558281.
Vägbeskrivning	Väg 140 söderut Visby - Klintehamn c:a 35 km. Båtförbindelse 2 ggr/dag 1 maj – början sept. Klintehamn - Stora Karlsö 9 nm. (c:a 30 min.). kostnad t.o.r ca 300:-. Promenad St.Karlsö hamn - fyr ca 20 min. Bokning båtbiljett 0498-240500
Övrigt	Kronan expropierade år 1887 ett område på högplatån på den 50 m höga ön för lotsverkets räkning så att de samma år kunde uppföra nuvarande fyrbyggnad. Den trevekiga fotogenlampan byttes år 1909 ut mot luxljus. Ursprungliga 3:e ordn. (1000 mm) linsen byttes år 1974 mot ett roterande spegelsystem som 1986 ersattes av nuvarande 4:e ordn. lins. Det roterande spegelsystemet bestod av 3 sealed beam lampor monterade tätt tillsammans i en triangel och lysande uppåt mot en roterande spegel vinklad i 45°. Ursprungslinsen med sitt urverk är flyttad och uppmonterad på andra våningen av fyrtornet. År 1889 installerades en bifyr med 1:a ordn. lins och en tvåvekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta i ett fönster på norra gaveln av fyrhuset. Denna bifyr släcktes 1974 (linsen är kvar) och ersattes av en mindre bifyr. Huset med fyren är ritat av överfyringenjören John Höjer och liknar ett mindre franskt slott. Fyrarna elektrifierades 1934 (110V likström). Därmed hade huvudfyrens ljusstyrka ökats mellan 1887 till 1934 från 13.500 till 260.000 Heffnerljus och bifyrens från 2.000 till 20.000 Heffnerljus. Elektricitet via sjökabel 1974. Ett mycket innehållsrikt naturmuseum finns i Norderhamn. En gammal gjutjärnskamin som förr i tiden fanns i fyrarnas vaktrum finns installerad i vandrarhemmets matsal.
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne 1978, fyrhuset samt utökat 1992. Ön är naturreservat sedan början av 1880-talet.

Gotland södra delen

Klicka här för att se fyrarna på Gotland södra delen.

Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland,fyroptik, Lux-ljus, mistsignal, radiofyr, bifyr, Västergarns Utholme,