Stavik: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Stavik''', svensk f.d. bemannad fyrplats på östra sidan av Värmlansnäs, [[Vänern]]. '''Bemannad''' 1860-1952 | '''Stavik''', svensk [[angöringsfyr]] och f.d. bemannad fyrplats på östra sidan av Värmlansnäs, [[Vänern]]. '''Bemannad''' 1860-1952 | ||
Fyren leder till ankarplatsen belägen i viken innanför fyren. Fyrskenet är delvis skymt av skog cirka 205 - 225 grad | Fyren leder till ankarplatsen belägen i viken innanför fyren. Fyrskenet är delvis skymt av skog cirka 205 - 225 grad | ||
Rad 36: | Rad 36: | ||
|} | |} | ||
== Området == | |||
Seglationen på Borgvik och Liljedal var två av anledningarna till fyrplatserna [[Stavik]] och [[Risnäsudde]] | |||
'''Borgvik bruk''' i Grumsfjordens inre del ligger cirka 15 kilometer väster om Grums tätort och Slottsbron. Borgvik blev järnbruk på 1600-talet och hade sin storhetstid på 1800-talet. Från 1627 till 1924 producerade man järn, som mest 4 000 ton per år. Från Borgvik levererade '''en del av järnet till Eiffeltornet''' i Paris. Borgviks fortsatta utveckling kom att kretsa kring sågverk och träindustri. | |||
I '''Liljedal''' fanns en gång '''Sveriges största glasbruk''' för buteljer. Liljedal ligger vid en vik av Vänern cirka 10 kilometer söder om Grums, strax norr om Säffle. Liljedals glasbruk var igång mellan år 1781 och 1917. Som mest hade man 150 glasblåsare som producerade över 13 miljoner flaskor per år. År 1898 hade hamnen vid glasbruket angjorts av 128 fartyg, varav 8 gick på England. År 1896 skedde en sammanslagning med Surte glasbruk och när även glasblåsningen 1917 flyttades till Surte, lades Liljedals glasbruk ned. Idag finns nästan inga spår kvar efter glasbruket, bara grundmurar, en minnessten och ett museum. | |||
'''Gruvöns bruk''' i Grums är '''ett av Sveriges stora massa- och pappersbruk'''. Det ligger vid [[Vänern]]s strand, med landsväg och järnväg alldeles intill. | |||
== Fyren tändes == | == Fyren tändes == | ||
Rad 41: | Rad 51: | ||
'''Original optik''': fyrlykta med envekig rovoljelampa gav ett vitt fast sken dvs karaktär F W | '''Original optik''': fyrlykta med envekig rovoljelampa gav ett vitt fast sken dvs karaktär F W | ||
Fyrtornet uppvisar stora likheter med de något större fyrarna [[Skoghall]], [[Smörhättan]] och [[Hjortens udde]] | |||
== Förändringar == | == Förändringar == | ||
Rad 50: | Rad 62: | ||
* Fyrplatsen avbemannades men personalen bodde kvar till 1973. | * Fyrplatsen avbemannades men personalen bodde kvar till 1973. | ||
( | <tt> | ||
'''Fyrvaktare''' | |||
* 1860-1909 Erik Johannesson, nuvarande "fyrvaktarhustru" Anna-Lena Quists mammas, pappas pappas pappa. | |||
* 1909-19?? Johan Gustav Eriksson, son till Erik Johannesson | |||
* 19??-1952 Harry Eriksson (1900-1980), son till Johan Gustav Eriksson, gift med Sonja (1906-1997). Familjen bodde kvar till 1973 | |||
</tt> | |||
== Och sedan == | == Och sedan == |
Versionen från 28 augusti 2016 kl. 19.15
Stavik, svensk angöringsfyr och f.d. bemannad fyrplats på östra sidan av Värmlansnäs, Vänern. Bemannad 1860-1952
Fyren leder till ankarplatsen belägen i viken innanför fyren. Fyrskenet är delvis skymt av skog cirka 205 - 225 grad
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
961100 | C-6798 | N 59 10, O 13 10 | Fl WR 5 s | 13,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1860 | 1860 | 1952 | 1952 | 13,2 | 15 m (56 m) |
Området
Seglationen på Borgvik och Liljedal var två av anledningarna till fyrplatserna Stavik och Risnäsudde
Borgvik bruk i Grumsfjordens inre del ligger cirka 15 kilometer väster om Grums tätort och Slottsbron. Borgvik blev järnbruk på 1600-talet och hade sin storhetstid på 1800-talet. Från 1627 till 1924 producerade man järn, som mest 4 000 ton per år. Från Borgvik levererade en del av järnet till Eiffeltornet i Paris. Borgviks fortsatta utveckling kom att kretsa kring sågverk och träindustri.
I Liljedal fanns en gång Sveriges största glasbruk för buteljer. Liljedal ligger vid en vik av Vänern cirka 10 kilometer söder om Grums, strax norr om Säffle. Liljedals glasbruk var igång mellan år 1781 och 1917. Som mest hade man 150 glasblåsare som producerade över 13 miljoner flaskor per år. År 1898 hade hamnen vid glasbruket angjorts av 128 fartyg, varav 8 gick på England. År 1896 skedde en sammanslagning med Surte glasbruk och när även glasblåsningen 1917 flyttades till Surte, lades Liljedals glasbruk ned. Idag finns nästan inga spår kvar efter glasbruket, bara grundmurar, en minnessten och ett museum.
Gruvöns bruk i Grums är ett av Sveriges stora massa- och pappersbruk. Det ligger vid Vänerns strand, med landsväg och järnväg alldeles intill.
Fyren tändes
1860 uppfördes fyrplatsen. Det fristående fyrtornet i trä är ett av de fyra större i Vänern.
Original optik: fyrlykta med envekig rovoljelampa gav ett vitt fast sken dvs karaktär F W
Fyrtornet uppvisar stora likheter med de något större fyrarna Skoghall, Smörhättan och Hjortens udde
Förändringar
1898 fick fyren en parabolisk spegel med fotogenlampa. Spegeln drevs runt med urverk och lod. Karaktär: Bx W 5s
Avbemanning och personal
1952 fick fyren elektriskt ljus. Som reserv infördes AGA-ljus
- Fyren automatiserades.
- Fyrplatsen avbemannades men personalen bodde kvar till 1973.
Fyrvaktare
- 1860-1909 Erik Johannesson, nuvarande "fyrvaktarhustru" Anna-Lena Quists mammas, pappas pappas pappa.
- 1909-19?? Johan Gustav Eriksson, son till Erik Johannesson
- 19??-1952 Harry Eriksson (1900-1980), son till Johan Gustav Eriksson, gift med Sonja (1906-1997). Familjen bodde kvar till 1973
Och sedan
1998 fick fyren sin nuvarande lampa med 12 V system, drivet av 220 V och med batteribackup. AGA-ljus som reserv togs bort
2003 såld till nuvarande ägare (privatperson, se nedan), som återställt fyren genom en omfattande renovering till nyskick.
- SjöV hyr lanterninvåningen.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins (LLGA-500), 20W glödlampa. Landkabel
Nuvarande karaktär: Fl WR 5 s 13,5 M. Lyshöjd: 15,0 m. Vitt 13,2 m högt fyrtorn
Länkar
- Ur Blänket 2010:4 Stavik firade 150-årsdagen med pompa och ståt! , Maria Elsby
Till fyrplatsens hemsida, klicka här Stavikens fyr
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Allt privat, kontakta ägaren |
Ägare | Anna-Lena och Gunno Quist, Karlstad |
Kontaktperson | Gunno Quist 0705-466667, 054-652290, gunno.q@swipnet.se |
Vägbeskrivning | Fyren är belägen vid Vänern i Värmlandssjön på ostsidan av Värmlandsnäs. Tag av från väg 45 i Värmlandsbro ca 10 km norr om Säffle och kör mot ”Ölserud” samt ”Södra Ny”. Kör de första ca 8 km på asfalterad väg tag sedan av till vänster på grusvägen mot ”Källbäck 4” och ”Bygdegård 1” (kör ej till Grorud efter 1 km).Tag av till vänster 200 m efter gården Källsbäck och kör ca 1,2 km mot ”Staviken”. Parkera vid vändplan och promenera 150 m till fyren. |
Övrigt | År 1898 installerades en parabolisk spegel, roterande, urverk med lod och fotogenlampa. År 1952 elektrifierades fyren, nuvarande linsapparat installerades och fyren försågs med AGA-gasreserv. Trots att fyren avbemannades bodde personalen kvar till 1973. År 1998 byttes gasreserven ut mot batterireserv.
Fyren är en av fyra större trätornsfyrar i Vänern. Vänerns Seglationsstyrelse sålde den år 2003 till nuvarande ägare. Denne har totalrenoverat fyren utvändigt, tagit bort alla eternitplattor som funnits i 50 år och sedan återställt fyren så att den återigen är klädd med träpanel i samma stil som den ursprungligen var. Fyren är i drift och sedan 2003 hyr Sjöfartsverket lanterninvåningen. Ägaren av fastigheten står för viss tillsyn av fyren. |
Skydd enligt lag | ej |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.