Flygfyr: Skillnad mellan sidversioner

Versionen från 17 september 2020 kl. 22.06

flygfyr, aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som radiofyr.

De optiska flygfyrarna var vanligen placerade vid flygplatser för att flygplanen skall hitta dit från luften. De kunde också märka ut leder för att flyget skulle hitta rätt. Flygplatserna hade ett fyrljus med individuell fyrkaraktär, förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.

En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning

Annons för flygfyr från AGA AB som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk

Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson

Fyrlyktorna typ flygfyr på Skagsudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg

Flygfyrar och hinderljus

Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:

"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.

Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. ledsektorer; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna svänga fram, tillbaka och åter framåt såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa gruppblixtsken med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen Bx(3). På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.

Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s (Bx(7) 22s). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."

Hindervarningsljus

"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."

De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller med blinkande vitt sken, till exempel från roterande strålkastare.

Fyrlågans höjd

"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."

Lystid

"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."

Förteckning svenska flygfyrar

I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942) är endast sådana flygfyrar och hinsdervarningsljus upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten.

(Samtliga med elektriskt ljus. Hk betecknar ljusstyrkan uttryckt i Hefnerljus, ungefär candela.)

(här kommer tabell med 38 fyrar: 2001 Luleå - 2038 Såtenäs södra)

Nr	Namn ....................................	Position	Fyrkaraktär	Lysvidd	Höjd	Fyrbyggnad	Anmärkning
				M	m
2001	LULEÅ	65 36	F R 400 HK	11	185	Gul och röd
	2M NV Luleå hamn.	22 07	F W 700 HK	13	154	fack-
			F R 175 HK	9	117	verksmast.
			F W 700 HK	13	77	År 1973 1939
2002	(NORRTÄLJE)	59 45	Bx(7) 22s	21	60	Vattentorn	Avses färdigställd år 1942
	1000 m VSV	18 42	2 ledsekt.			(År 1942)
	hamninloppet.		W 40 000
2003	SPÅNGA	59 23	Bx 5s	25	160	Gult och rött	Inom fyrens lysvidd ligga farvattnen i inre delen av
	6M NV Stockholm	17 54	W 30 000			fackverkstorn.	Stockholms skärgård samt Mälarens östra del.
						År 1930 1937	På tornets nedre del finns tre hinderljus över
							varandra (3 F R , 3x500 HK).
2004	HÄGERNÄS	59 27	F R 600 HK	12	30	Skorsten.
	N om Värtahamnen	18 08				År 1940

2019	VISINGSÖ	58 01	Bx 5s	19	51	Grå fackverksmast	Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Vättern.
	På S delen, Vättern	14 19	2 ledsekt.			År 1933
			W 40 000
2020	JÖNKÖPING	57 45	Bx 5s	27	162	Grå fackverksmast	Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Vättern.
	3M SO Jönköping	14 14	2 ledsekt.			År 1933
			W 40 000
2035	(STRÖMSTAD)	-	Bx(7) 22s	-	-		Avses färdigställd år 1942
		-	2 ledsekt.
2036	(NÄSINGE)	59 01	Bx(7) 22s	27	160		Avses färdigställd år 1942
		11 18	2 ledsekt.
			W 40 000
2037	SÅTENÄS	52 27	Bx(7) 18s	18	41	Gul och röd	Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Dalbosjön
		12 42	W 30 000			fackverksmast.	samt Vänersborgsviken. På mastens nedre del
							finns fem hinderljus över varandra (5 F R , 5x175 HK).

2038	Såtenäs södra	57 26	F R 175 HK	9	16	Rörmast.
		12 42				År 1940

Optiska flygstråk

I Sverige byggdes flygfyrar under 1930-talet längs de stora flygstråken Malmö – Göteborg – Stockholm.

På 1940-talet försågs även flygleden mellan Stockholm – Mariehamn – Åbo – Helsingfors med fyrbelysning.

I England har den fasta luftleden över Kent till Paris belysts med aerofyrar med ljusstyrkan 100 000 Hefnerljus med dalén-ljus.

På 1950-talet hade de flesta optiska flygfyrar släckts, nu ersatta med radiofyrar.

Flygets radiofyrar

Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.

Men även Decca Navigator och LORAN C användes för navigering. Nu har de ersatts av GPS.

Belysning av landningsbanor

Landningsljus Västerås. Källa Digitalmuseum
Landningsljus landningsljus i mörker. Källa Digitalmuseum
Banbelysning, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2008
Landningsljus, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2018

Trumlinser modell stor har även använts för belysning av flygfält. Modellen visad ovan gäller flygfält belyst med AGA landningsljus, 10 kW 3-fas elektrisk lampa, 1200 meter täckvidd.

Fyrplatser med lyktor för flygfyr

Björn

Skagsudde

Jämför Utklippan och Sveaborg i Finland

Länkar

Ur Blänket Nr 2011:2 Återtändning av Flygfyren i Norrtälje, Tommy Asplund (text) & Ulf Schloss (foto)

Ur Blänket Nr 2014:4 Flygfyren lyftes tillbaka på det gamla vattentornet, Åsa Forsberg

Ur Blänket Nr 2016:4 Flygfyrarna gör flygning möjlig nattetid, Fil. mag. G. Törnstrand / Leif Elsby

Flygfyren placerad på vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.

Extern länk: Flygfyrar med mera

Jfr fyr, radiofyr, dalén-ljus, Decca Navigator, GPS, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, ensfyr, teknik

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''flygfyr''', aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som [[radiofyr]].
-De optiska flygfyrarna var vanligen placerade vid flygplatser för att flygplanen skall hitta dit från luften. De kunde också märka ut leder för att flyget skulle hitta rätt. Flygfyrar hade ett fyrljus med individuell [[fyrkaraktär]], förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.
+De optiska flygfyrarna var vanligen placerade vid flygplatser för att flygplanen skall hitta dit från luften. De kunde också märka ut leder för att flyget skulle hitta rätt. Flygplatserna hade ett fyrljus med individuell [[fyrkaraktär]], förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.
@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 [[Fil:Flygfyr Åsa Forsberg Norrtelje Tidning.JPG|thumb|200px|left|En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning]]
 [[Fil:AGA flygfyr.jpg|thumb|400px| Annons för flygfyr från [[AGA AB]] som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk]]
+[[Fil:FlygfyrTorslanda.jpg|thumb|200px|Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson]]
 [[Fil:SkagsUdde36EsbjHillberg.jpg|thumb|200px| Fyrlyktorna typ [[flygfyr]] på [[Skag]]sudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg]]
-[[Fil:FlygfyrTorslanda.jpg|thumb|200px|Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson]]
+== Flygfyrar och hinderljus ==
+Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:
+"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.
+Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. '''ledsektorer'''; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna '''svänga fram, tillbaka och åter framåt''' såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa '''gruppblixtsken''' med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen '''Bx(3)'''. På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.
+Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s ('''Bx(7) 22s'''). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."
+=== Hindervarningsljus ===
+"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."
+De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller med blinkande vitt sken, till exempel från roterande strålkastare.
+=== Fyrlågans höjd ===
+"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."
+=== Lystid ===
+"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."
+== Förteckning svenska flygfyrar ==
+I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942) är endast sådana flygfyrar och hinsdervarningsljus upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten.
+(Samtliga med [[elektriskt ljus]]. Hk betecknar ljusstyrkan uttryckt i [[Hefnerljus]], ungefär [[candela]].)
+(här kommer tabell med 38 fyrar: 2001 Luleå - 2038 Såtenäs södra)
+{| style="text-align:center"
+! Nr || Namn .................................... || Position || Fyrkaraktär || Lysvidd || Höjd || Fyrbyggnad || Anmärkning
+|-
+!  ||  ||  ||  || M || m ||  ||  || ||
+|-
+| 2001 || '''LULEÅ''' || 65 36 || F R 400 HK || 11 || 185 || Gul och röd ||
+|-
+|  || 2M NV Luleå hamn. || 22 07 || F W 700 HK|| 13 || 154 || fack-
+|-
+|  ||  ||  || F R 175 HK || 9 || 117 || verksmast.
+|-
+|  ||  ||  || F W 700 HK || 13 || 77 || År 1973 1939
+|-
+| 2002 || '''(NORRTÄLJE)''' || 59 45 || Bx(7) 22s || 21 || 60 || Vattentorn || Avses färdigställd år 1942
+|-
+|  || 1000 m VSV || 18 42 || 2 ledsekt. ||  ||  || (År 1942)
+|-
+|  || hamninloppet. ||  || W 40 000 ||
+|-
+| 2003 || '''SPÅNGA''' || 59 23 || Bx 5s || 25 || 160 || Gult och rött || Inom fyrens lysvidd ligga farvattnen i inre delen av
+|-
+|  || 6M NV Stockholm || 17 54 || W 30 000 ||  ||  || fackverkstorn. || Stockholms skärgård samt Mälarens östra del.
+|-
+|  ||  ||  ||  ||  ||  || År 1930 1937 || På tornets nedre del finns tre hinderljus över
+|-
+|  ||  ||  ||  ||  ||  ||  || varandra (3 F R , 3x500 HK).
+|-
+| 2004 || '''HÄGERNÄS''' || 59 27 || F R 600 HK || 12 || 30 || Skorsten.
+|-
+|  || N om Värtahamnen || 18 08 ||  ||  ||  || År 1940
+|-
+|
+|-
+| 2019 || '''VISINGSÖ''' || 58 01 || Bx 5s || 19 || 51 || Grå fackverksmast || Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Vättern.
+|-
+|  || På S delen, Vättern || 14 19 || 2 ledsekt. ||  ||  || År 1933
+|-
+|  ||  ||  || W 40 000 ||  ||  ||
+|-
+| 2020 || '''JÖNKÖPING''' || 57 45 || Bx 5s || 27 || 162 || Grå fackverksmast || Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Vättern.
+|-
+|  || 3M SO Jönköping || 14 14 || 2 ledsekt. ||  ||  || År 1933
+|-
+|  ||  ||  || W 40 000 ||  ||  ||
+|-
+| 2035 || '''(STRÖMSTAD)''' || - || Bx(7) 22s || - || - ||  || Avses färdigställd år 1942
+|-
+|  ||  || - || 2 ledsekt. ||
+|-
+| 2036 || '''(NÄSINGE)''' || 59 01 || Bx(7) 22s || 27 || 160 ||  || Avses färdigställd år 1942
+|-
+|  ||  || 11 18 || 2 ledsekt. ||
+|-
+|  ||  ||  || W 40 000
+|-
+| 2037 || '''SÅTENÄS''' || 52 27 || Bx(7) 18s || 18 || 41 || Gul och röd || Inom fyrens lysvidd ligger södra delen av Dalbosjön
+|-
+|  ||  || 12 42 || W 30 000 ||  ||  || fackverksmast. || samt Vänersborgsviken. På mastens nedre del
+|-
+|  ||  ||  ||  ||  ||  ||  || finns fem hinderljus över varandra (5 F R , 5x175 HK).
+|-
+|  ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||
+|-
+| 2038 || Såtenäs södra || 57 26 || F R 175 HK || 9 || 16 || Rörmast.
+|-
+|  ||  || 12 42 ||  ||  ||  || År 1940
+|}
 == Optiska flygstråk ==
@@ Rad 32: / Rad 137: @@
 Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.
 * Men även [[Decca Navigator]] och [[LORAN]] C användes för navigering. Nu har de ersatts av [[GPS]].
-== Hindervarningsljus ==
-På högre byggnader, master, vindkraftverk och liknande är ljusanordningar monterade. De är till förr att varna luftfarten för hinder. De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller med blinkande vitt sken, till exempel från roterande strålkastare.
 == Belysning av landningsbanor ==

Flygfyr: Skillnad mellan sidversioner

Versionen från 17 september 2020 kl. 22.06

Innehåll