Öresunds södra lotsstation

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Öresunds södra lotsstation, lotsplats i södra Öresund.

Lotsplatsen placerad i samhället Skanör 
Öresund karta ritad.jpg
Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fsk.jpg

Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Öresunds södra lotsstation. Postadress och telegramadress: Skanör.

Under åren 1760-1770 var frågan om inrättandet av en lotsningsanstalt för genomgående lotsning i Öresund föremål för behandling, men saken förföll i anseende till därmed förenade kostnader och svårigheter för lotsnings verkställande erhålla dugliga personer.


Lotsarnas boplats

Utav Kungl. Maj:ts och Rikets Kammar Kollegii utslag den 22 april 1861 har inhämtats:

'Sedan fråga om reglering åt den i städerna Skanör och Falsterbo anställda lotspersonalen en ålderman samt 2 mäster- och 2 sekundlotsar, enligt Konungens Befallningshavande i Länet utslag den 31 januari 1828 och den 31 januari 1831 samt Kongl. Kollegii beslut den 11 november 1828 och den 13 december 1831, av båda städernas utmark upplåtits boningsplatser dels till lotsåldermannen med en icke bestämd jordrymd och dels till de övriga 4 lotsarna av 1 1/2 geometriskt tunnland, varest dessa platser åstundades och i avseende å deras läge anses fördelaktigt. Enär nämnda jordområde ej blivit utstakat anmodade Kongl. Kollegiet i en skrivelse den 7 november 1859 Konungens Befallningshavande föranstalta att städernas innevånare blevo i närvaro av ombud för lotsverket uti ärendet hörde.

Vid sammanträde inför Magistraten i Skanör mellan Lotsfördelningschefen premierlöjtnant O. Westerdahl och städernas innevånare den 29 december 1859 överenskom att till boningsplats och kåltäpper för både lotsarna och lotsåldermannen en sammanlagd rymd av 2 geometriska tunnland vore tillfyllest, vilka såsom för lotsningen bekvämligast borde uttagas endast av den vid Falsterbo södra kust samt nära intill den s.k. Kolbacken anvista av lotsåldermannen och stadens äldste provisoriskt utstakade utmarken.'

Karta över detta jordområde blev av Magistraten i Skanör fastställd den 13 januari 1862.


Strid mellan privata svenska lotsar och danska lotsar

Sedan mitten av 1800-talet, kanske ända sedan år 1844 (1831?) då Falsterborevs fyrskepp lades ut, uppassade lotsarna från Falsterbo å Falsterborevs fyrskepp. De lotsningar, som av dessa företogs, voro nästan undantagsvis lotsningar av fartyg mellan Bredgrund och svenska landet. Den huvudsakliga lotsningen genom Öresund, vilken företogs genom Drogden, hade danskarna av ålder lagt under sig. Lotsning genom Flintrännan kunde i regel endast företagas under dager, enär fyrbelysning saknades. Sedan fyrbelysning i början av 1870-talet tillkom i Flintrännan förbättrades navigeringsförhållandena därstädes så att lotsning kunde ske även under mörker.

År 1872 bildades, på initiativ av dåvarande chefen för Malmö lotsfördelning, löjtnanten, sedermera kommendörkaptenen C. H. Ramsten, av ett antal sjökaptener och styrmän en förening, benämnd 'Öresunds lotssällskap'. Detta privata lotssällskap uppassade med en större lotskutter i södra delen av Öresund. De danska lotsarna, som förut varit ensamma om lotsningen genom Öresund, märkte här en inkräktning på deras område. Svåra stridigheter uppstod mellan de danska och svenska lotsarna, synnerligen som svenskarna även lotsade fartygen genom det danska farvattnet Drogden. Ingenting skyddes under dessa stridigheter. De äldre lotsarna kunna omtala, att de till och med kastade varandra i sjön, då de svenska och danska lotsbåtarna kommo upp långs sidan av fartyg, som kallat lots.

Många av de svenska lotsarna blev arresterade, då de någon gång efter avslutad lotsning kom i land i Danmark, samt lotssedel och lotspenningar fråntagna dem. Till en tid såg det rätt betänkligt ut mellan de båda grannländerna, så att politiska förvecklingar t.o.m. befarades. För att få slut på stridigheterna tillkom deklarationen av den 14 augusti 1873 mellan Sverige och Danmark. Denna deklaration stadgar lika rätt för svenska och danska undersåtar att lotsa i de delar av Öresund, som på ena sidan begränsas av svenskt och på andra sidan av danskt land. Drogden blev sålunda förbehållen danska lotsar. Svenska lotsar fingo lotsa allenast genom Flintrännan.

Betecknande för historier om denna period är exempelvis denna att en vid norra stationen under denna tid tjänstgörande lots, allmänt kallad 'Store Petter', detta på grund av sin storlek och styrka, hade efter förrättad lotsning vid ett tillfälle blivit arresterad då han kom i land i Danmark. Vid förhör inför domaren slog 'Store Petter' näven i bordet så att ekbordsskivan sprack, slog därpå med handen på plånboken i innerficka och sade: 'Här är lotspengarna och lotssedeln, tag dem den som kan'. Ingen av danskarna skulle ha vågat taga dem från honom, och 'Store Petter' fick gå.


Öresundslotsar, norra och södra stationen

Enligt Kungl. brev av den 7 november 1873 hade föreslagits utredning angående nödiga åtgärder för att bringa en redan under äldre tider påtänkt svensk lotsinrättning för s.k. långlotsning i Öresund till stånd och därigenom bereda sjöfarten jämväl i berörda farled den trygghet som ett under allmännas kontroll stående lotsväsende erbjuder. Enligt samma Kungl. brev skulle det antagas 2 lotsåldermän och högst 34 extra kronolotsar, vilka skulle benämnas Öresundslotsar, för att tills vidare under åren 1874 och 1875 utföra lotsningstjänsten på svenska sidan genom Öresund. Till vardera lotsåldermannen skulle utgå årlig lön av 1000 riksdaler jämte en lotslott av lotspengarna, samt till extra lotsarna utöver influtna lotsavgifter kontant bidrag i form av uppmuntringspengar åt vardera med högst 40 riksdaler i månaden för år 1874 och 30 riksdaler för år 1875. Denna personal fördelades över norra och södra stationen.

En lotsålderman och 20 Öresundslotsar samt dessutom 4 reservlotsar, dessa 4 sistnämnda tillhörde Skanörs lotsplats, tjänstgjorde år 1874 vid Södra stationen. De flesta av de år 1874 antagna Öresundslotsarna utgjordes av de sjökaptener och styrmän som tillhört (det privata) Öresunds lotssällskap. Reservlotsar tjänstgjorde först sedan alla andra utgått på lotsning. Den 27 mars 1884 erhöll 11 stycken av Öresundslotsarna konstitutorial som ordinarie kronolotsar vid Öresunds södra lotsplats. Den siste lotsen vid Skanörs lotsplats var mästerlotsen J. Påhlsson, som vid över 70 års ålder erhöll avsked den 19 mars 1889 efter 35 års tjänstetid.


Eldsvådor

Med anledning av den stora eldsvådan, som år 1874 övergick Skanör, då en stor del av staden lades i aska, uppförde lotsverket år 1875 ett bostadshus med lotskontor åt dåvarande lotsåldermannen. Tomtområdet härtill erhölls å Skanörs område genom utbyte mellan städerna av det område i närheten av Kolbacken i Falsterbo, som förut varit upplåtet som boningsplats och kåltäppor åt lotspersonalen. Den 2 maj 1885 under en NO storm övergicks Skanör åter av en svår eldsvåda. Då nedbrann 90 boningshus, och 94 familjer, därav 12 lotsfamiljer, blev husvilla.


Hamn

Någon hamn hade före 1880-talet ej funnits, vare sig i Falsterbo eller Skanör, utan kommunikationen mellan land och lotskuttern samt fyrskeppet fick företas med mindre båtar från stranden. Sedan Skanörs hamn år 1881 blivit färdigbyggd underlättades kommunikationen betydligt.

Under segelfartygens tid var det inte ovanligt att med vissa vindar flera hundra större segelfartyg samlades i södra delen av Öresund.


Märkligt

En märklig händelse vid lotsplatsen är följande: Den 23 augusti 1872 hade lotsen Claus Knutsson efter avslutad lotsning av ett fartyg blivit avtagen av en s.k. 'kadreiarebåt' i närheten av Helsingör. Denna båt blev emellertid strax därpå överseglad av ett engelskt skepp, varvid Knutsson drunknade. Den 29 januari 1874 upphittades Claus Knutssons lik på samma ställe på stranden mellan Skanör och Falsterbo, där lotsarna under dessa år brukade gå ut med sina båtar, och varifrån Knutsson före sin sista lotsning utgått. "

Lotsplatsen

1894 tillhörde lotsplatsen Malmö lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Öfverlots af 2:a grad: Fredrik Leonard Stjernberg, f. 1839
  • Mästerlots: Anders Johan Kromnow, f. 1837
  • Lots: Petter August (Pettersson) Ahlström, f. 1841
  • Lots: Nils Petter (Jeppsson) Bång, f. 1842
  • Lots: Anders (Jönsson) Ström, f. 1841
  • Lots: Jakob Magnus (Larsson) Lindman, f. 1849
  • Lots: Carl Johan (Christensson) Christén, f. 1840
  • Lots: Anders (Svensson) Svedmark, f. 1848
  • Lots: Carl Petter August (Mårtensson) Berling, f. 1852
  • Lots: Johan Petter (Andersson) Ahlberg, f. 1853
  • Lots: Anders Martin (Nilsson) Tegnér, f. 1853
  • Lots: Hans (Svensson) Sylvén, f. 1855
  • Lots: Magnus Ludvig Berggren, f. 1843
  • Lots: Carl Magnus (Jönsson) Lund, f. 1841
  • Lots: Severin Frithiof Berggren, f. 1853
  • Lots: Anders Olof Malmstedt, f. 1851
  • Lots: Nicolaus Ludvig Berg, f. 1856
  • Lots: Johan Idar Falkman, f. 1865
  • Lotslärling: Carl Rosenqvist, f. 1866
  • Lotslärling: Johan Petter Berggren, f. 1864
  • Lotslärling: Carl Johan Harald Lund, f. 1872

Lotsbarnskola

Här fanns ingen lotsbarnskola. Barnen gick i sockenskolan.

Öresund

Jfr Öresund, svenskt fyrväsende, vippfyr, optiska signalanordningar, Lux-ljus, klippapparat, elektriskt ljus, AGA-ljus, mistsignal, tegelfyr, radiofyr