Grundkallen kassunfyr

En kassunfyr

Grundkallen kassunfyr, placerad på Dittmansgrundet vid Grundkallen, vid N angöringen av Södra Kvarken, byggd för att vara bemannad. Grundkallen var den första teleskopfyren. WGS-84 Lat. N. 60° 29’,8. Long. O. 18° 51’,0.

Bemannad 1959-1980, se bemanning.

Bygget

1958 den 31 januari började bottenplattan till ytterkassunen att gjutas på isen i Isslingeviken vid Lidingö.

1958 den 7 juni var det sjösättning. På sin fyrstation på Dittmansgrundet byggdes den färdig.

Fyren tändes

1959 var den klar och tänd, total höjd 43,5 m, höjd 34 m över vattenytan, ståendes på 7 m djup, ursprungligen utrustad som spaltsektorfyr med sealed-beam, Supertyfon, radiofyr och helikopterplatta. Den strömförsörjdes från 3 elverk.

• Utrustningen var identisk med den som 1963 installerades på kassunfyren Sydostbrotten.
• Fyren saknade kraftkabel och strömförsörjdes från 3 lokala elverk. Dessa var drivna med dieselmotorer om 41 hk, vardera med en generator på 3x380/220 V, 50 Hz, 35 kVA. Med automatik turades de om att vara i drift för att slitas jämnare. Dieseltankarna hade 35 m3 volym, vilket räckte för 1,5 års drift.
• Spalsektorfyrljuset alstrades av 108 sealed-beam-lampor. Dessa var på 200 W och 30 V. Ljusstyrkan i vit sektor var 350 000 cd, röd sektor 75 000 cd resp grön sektor 50 000 cd. Vid siktigt väder reducerades drivspänningen med 5% varvid ljusstyrkan halverades. Detta förlängde lampornas livslängd markant.
• Utifrån sett såg fyrljuset ut att komma från tre strålar, som från en omgående lins, som svepte varv efter varv. Lamporna var arrangerade i 36 grupper och tändes och släcktes i sekvens via en speciell apparat. Denna innehöll en trepolig rotor matad från fyrens elnät och en stator med 36 poler, som via induktionseffekt styrde tyristorer som styrde ut strömmen till lampgrupperna.
• Mistsignalanläggningen med Supertyfoner var dubblerad. Teckengivaren var dock gemensam. Två kompressorer drivna av var sin 8 hk elmotor laddade var sitt tryckluftkärl om 2 m3. Via värmeväxlare togs kompressionsvärmet tillvara och värmde den till tyfonerna utgående luften för att undvika isbildning. Tyfonerna var avstämda i en treklang i dur. På försök installerades för första gången automatisk dimdetektor för att styra mistanläggningen.
• Allt övervakades från vaktrummet som var bemannat.

1968 Tornet uppifrån räknat: orange, svart, orange, svart med grått fundament i vattnet. Fyrbyggnadens mellersta del fasadbelyst.

• Optisk karaktär: B(3) WRG 30 s 16 M. (3+3,5+3+3,5+3+3,5+14). Lyshöjd: 32 m. Ljusstyrka: W 360 000 cd, R 64 000 cd, G 64 000 cd. Vid nedsatt sikt fördubblas dessa ljusstyrkor.
• Akustisk karaktär: Tyfon 3 ljud var 60 s (2 + 2 + 2 + 2 + 2 + 50). Mistsignalen tretonig (ett dur-ackord: cirka 210, 260 och 310 Hz).
• Cirkulär radiofyr: RC 201. Räckvidd: 30 M. ID-signal: DD. Frekvens: 314,5 kHz. Ingick i kedjan Grundkallen, Simpnäsklubb. Sändning endast vid nedsatt sikt.

1980 blev fyren helautomatiserad. Sealed-beamljuset var dubblerat.

• Supertyfonerna utbyttes mot dubblerad Nautofonanläggning styrd via dimdetektor.
• Radiofyrarna utbyttes med dubblerade transistorfyrar.
• Fjärrkontrollen anslöts till centralmonitorn i Norrköping.
• Fyren avbemannades den 1 januari efter att ha varit bemannad i 21 år, se avbemanning.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Grundkallen kassunfyr

Och sedan

1992 stoppades dieslarna och fyren byggdes om till solpaneldrift.

• Sealed-beam-lamporna ersattes av en fyrapparat placerad i kanten av helikopterplattan. Den bestod av ML-300, dvs akryllins försedd med 20 W halogenlampa. Fyrljuset var sektorindelat. Lysvidd 9,2 M för vit, 6,6 M för röd resp 5,6 M för grön sektor. Lyktan drevs med 4 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 522 Ah.
• Raconen Mk1 utbyttes till lågenergityp Mk2. Denna drevs av 1 solpanel som laddade ett ackumulatorbatteri typ SUN 10.
• Fasadbelysningen med sealed-beam-lampor utbyttes mot 4 bojlyktor med 2 W halogenlampa. Fasadbelysningen drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah.
• Ventilationen i fyren drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah.
• Inre belysning i fyren tog energi från batteriet för ventilationen.
• Mistsignaleringen togs bort.
• Fjärrmanövreringen byttes till strömsnål modell baserad på mobiltelefonnätet NMT. Kontrollen övertogs av trafikinformationscentralen (TIC) i Stockholms Sjötrafikområde.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.

• Sändningarna med radiofyr Grundkallen stängdes.

2000 Tornet rött med svart underdel på grått fundament i vattnet. Racon.

Nuvarande karaktär (2000): LFl(3) WRG 20 s 9,2 M. Lyshöjd: 32,0 m. Racon: (_ _. ) 30 s 17 M.

Jfr fyrskepp, fyrskeppsstation, kassunfyr, fyrljusreflektor, mistsignal, tyfon, Nautofon, teleskopfyr, utsjöfyr, spaltsektorfyr, radiofyr, solpanel, racon, Grundkallen.