Dimdetektor: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (13 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Lur ritad.jpg|left|65 px|border]] | |||
[[Fil:StPölsan1946CO2drivenmistklocka.jpg|thumb|150px| Stora Pölsan 1946. Gas-driven [[mistklocka]]. Foto [[AGA AB]] ]] | |||
[[Fil:Dimdetektormodell1965.jpg|thumb|150px| Dimdetektor modell 1965. Foto [[AGA AB]] ]] | |||
[[Fil:Nautofon med dimdetektor 2.jpg|thumb|150px| [[Nautofon]] med dimdetektor, [[Kullen]]. Foto Leif Elsby]] | |||
'''dimdetektor''', anordning som automatiskt startade och stängde av [[mistsignal]]ering, då så erfordrades. | |||
== Och innan == | |||
Den automatiska dimdetektorn var en av förutsättningarna för att automatisera de fyrplatser som hade [[bemanning]], och som då var utrustade med [[mistsignal]]ering. Detsamma gällde för att kunna dra in [[fyrskepp]]en. | |||
* För att starta respektive stoppa signaleringen behövdes nämligen någon som gjorde det, tills nu. | |||
* | == Mekanik == | ||
De tidiga modellerna var '''mekaniska'''. | |||
* AGA hade en modell där man utnyttjade effekten av att ett hårstrå i fuktig luft förlänger sig något och att förlängningen styrde en ventil. Hade dock svårt att stänga av sig då luften vid havet ju är fuktig. | |||
* Mistsignaleringen för dessa skedde genom att en mekanism klämtade på en klocka. Den drevs med komprimerad gas. Koldioxid. Att den inte stängde av sig resulterade i att gasen snabbt tog slut. Ett "batteri" på 12 stycken tuber om 150 kg/st varade i 14 dagar. | |||
* Den provades på '''Stora Pölsan''' utanför [[Marstrand]]. | |||
Jfr [[mistsignal]], [[avbemanning]]. | == Elektronik == | ||
Senare modeller bygger på att vattendropparna i dimman reflekterar '''IR-strålning'''. | |||
* 1962 provades en konstruktion på [[Ölands Södra Grund]] med varierande resultat. | |||
* 1963 provades på [[Sydostbrotten kassunfyr]] en automatisk dimdetektor för att styra mistanläggningen. | |||
* 1963 patenterades en svensk dimdetektor. Den har tillverkats i flera hundra exemplar och sålts till alla världsdelar. | |||
== Möjliggjorde automatisering == | |||
Genom tillkomsten av dimdetektorn kunde nu även de fyrar automatiseras vilka inte låg inom synhåll från annan bemannad plats. | |||
* Cirka 30 år senare hade utvecklingen gått så att mistsignal inte längre ansågs behövas. Den drogs därför in. | |||
== Länk == | |||
OBS att denna länk inte längre funkar efter byte av Svenska Fyrsällskapets server. Men jag låter den vara kvar i förhoppning att felet kan rättas till. | |||
Mer om mistsignaler från [[AGA AB]], klicka här: [http://www.fyr.org/agamist.htm Mistsignalutrustningar från AGA] | |||
Jfr [[mistsignal]], [[avbemanning]], [[kassunfyr]], [[AGA AB]], [[Nautofon]]. | |||
Nuvarande version från 28 januari 2016 kl. 17.53
Dimdetektor modell 1965. Foto AGA AB
dimdetektor, anordning som automatiskt startade och stängde av mistsignalering, då så erfordrades.
Och innan
Den automatiska dimdetektorn var en av förutsättningarna för att automatisera de fyrplatser som hade bemanning, och som då var utrustade med mistsignalering. Detsamma gällde för att kunna dra in fyrskeppen.
- För att starta respektive stoppa signaleringen behövdes nämligen någon som gjorde det, tills nu.
Mekanik
De tidiga modellerna var mekaniska.
- AGA hade en modell där man utnyttjade effekten av att ett hårstrå i fuktig luft förlänger sig något och att förlängningen styrde en ventil. Hade dock svårt att stänga av sig då luften vid havet ju är fuktig.
- Mistsignaleringen för dessa skedde genom att en mekanism klämtade på en klocka. Den drevs med komprimerad gas. Koldioxid. Att den inte stängde av sig resulterade i att gasen snabbt tog slut. Ett "batteri" på 12 stycken tuber om 150 kg/st varade i 14 dagar.
- Den provades på Stora Pölsan utanför Marstrand.
Elektronik
Senare modeller bygger på att vattendropparna i dimman reflekterar IR-strålning.
- 1962 provades en konstruktion på Ölands Södra Grund med varierande resultat.
- 1963 provades på Sydostbrotten kassunfyr en automatisk dimdetektor för att styra mistanläggningen.
- 1963 patenterades en svensk dimdetektor. Den har tillverkats i flera hundra exemplar och sålts till alla världsdelar.
Möjliggjorde automatisering
Genom tillkomsten av dimdetektorn kunde nu även de fyrar automatiseras vilka inte låg inom synhåll från annan bemannad plats.
- Cirka 30 år senare hade utvecklingen gått så att mistsignal inte längre ansågs behövas. Den drogs därför in.
Länk
OBS att denna länk inte längre funkar efter byte av Svenska Fyrsällskapets server. Men jag låter den vara kvar i förhoppning att felet kan rättas till. Mer om mistsignaler från AGA AB, klicka här: Mistsignalutrustningar från AGA
Jfr mistsignal, avbemanning, kassunfyr, AGA AB, Nautofon.