Fyr- och båkavgift: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se [[lots]]. | Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se [[lots]]. | ||
== Beräknades på == | |||
Många avgifter beräknades efter fartygets lastförmåga, se [[dödvikt]]. | Många avgifter beräknades efter fartygets lastförmåga, se [[dödvikt]]. | ||
* Andra baserades på fartygets djupgående. | |||
== Historik == | == Historik == | ||
Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i fyren Cordouan. | Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i fyren Cordouan. | ||
'''1655''' infördes i Norge, tillhörigt Danmark, att för fyren på Lindesnes skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge. Avgiften 2 danska skilling per läst dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten. Del av denna bakades 1736 in i som andel i den danska öresundstullen. Motsvarande avgift togs från 1696 för drivning av Ferder fyr. | '''1655''' infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på [[Lindesnes]] skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge. | ||
* Avgiften 2 danska skilling per läst dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten. Se [[dödvikt]], se [[riksdaler]]. | |||
* Del av denna bakades 1736 in i som andel i den danska [[öresundstullen]]. Motsvarande avgift togs från 1696 för drivning av [[Ferder]] fyr. | |||
Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner ([[entreprenör]]er) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar. Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren. För underhåll av övriga båkar och sjömärken erlades av hävd en båkavgift. Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift". Denna avgift ''' | Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner ([[entreprenör]]er) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar. | ||
* Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren. | |||
* För underhåll av övriga båkar och sjömärken erlades av hävd en båkavgift. | |||
* Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift". | |||
* Denna avgift baserades på fartygets '''djupgående'''. | |||
'''1826''', den 27 juni, föreskrevs i ett kungligt brev namnändringen till "fyr- och båkavgift" samt att avgiften skulle beräknas efter ''' | '''1826''', den 27 juni, föreskrevs i ett kungligt brev namnändringen till "fyr- och båkavgift" samt att avgiften skulle beräknas efter fartygets dräktighet, dvs '''lastförmåga'''. | ||
'''1870''' upphörde avgiften att gälla för inrikes sjöfart. Den kom således att då '''gälla enbart utrikes trafik'''. | '''1870''' upphörde avgiften att gälla för inrikes sjöfart. | ||
* Den kom således att då '''gälla enbart utrikes trafik'''. | |||
'''1881''', den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. I denna beskrevs bl a "'''fyr- och båkavgifter'''". | '''1881''', den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. I denna beskrevs bl a "'''fyr- och båkavgifter'''". | ||
| Rad 20: | Rad 29: | ||
'''1922''' medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter". | '''1922''' medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter". | ||
'''1925''' uppgick "fyr- och båkavgift" erlagda via tullverket till 2,91 miljoner kr. '''Tullverket''' fick därvid behålla '''2% av avgiften'''. | '''1925''' uppgick "fyr- och båkavgift" erlagda via tullverket till 2,91 miljoner kr. '''Tullverket''' fick därvid behålla '''2% av avgiften'''. Se [[riksdaler]]. | ||
Jfr [[lots]], [[öresundstullen]], [[entreprenör]], [[Cordouan]], [[dödvikt]]. | Jfr [[lots]], [[öresundstullen]], [[entreprenör]], [[Cordouan]], [[dödvikt]], [[riksdaler]]. | ||
Versionen från 11 januari 2014 kl. 12.01
fyr- och båkavgift, avgift för underhåll av fyrar, sjömärken, utprickning och sjöräddningsstationer.
Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se lots.
Beräknades på
Många avgifter beräknades efter fartygets lastförmåga, se dödvikt.
- Andra baserades på fartygets djupgående.
Historik
Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i fyren Cordouan.
1655 infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på Lindesnes skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.
- Avgiften 2 danska skilling per läst dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten. Se dödvikt, se riksdaler.
- Del av denna bakades 1736 in i som andel i den danska öresundstullen. Motsvarande avgift togs från 1696 för drivning av Ferder fyr.
Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner (entreprenörer) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar.
- Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren.
- För underhåll av övriga båkar och sjömärken erlades av hävd en båkavgift.
- Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift".
- Denna avgift baserades på fartygets djupgående.
1826, den 27 juni, föreskrevs i ett kungligt brev namnändringen till "fyr- och båkavgift" samt att avgiften skulle beräknas efter fartygets dräktighet, dvs lastförmåga.
1870 upphörde avgiften att gälla för inrikes sjöfart.
- Den kom således att då gälla enbart utrikes trafik.
1881, den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. I denna beskrevs bl a "fyr- och båkavgifter".
1922 medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter".
1925 uppgick "fyr- och båkavgift" erlagda via tullverket till 2,91 miljoner kr. Tullverket fick därvid behålla 2% av avgiften. Se riksdaler.
Jfr lots, öresundstullen, entreprenör, Cordouan, dödvikt, riksdaler.