Helsingborg

Vippfyr

Helsingborg

Helsingborg fyr och visare 1893

Helsingborg

Helsingborg issignal 1923

Helsingborg, stad, hamn, fyrplats och lotsstation vid Öresund. Fyrplatsen placerad N om inloppet till centralhamnen. WGS-84 Lat. N 56° 2’,5. Long. O 12° 41’,3.

Bemannad 1744-1923, se bemanning.

Vippfyr

1744 anlades en vippfyr för att underlätta stadens posthantering över Öresund.

1832 invigdes ny hamn för staden.

1833 uppfördes två i trä åttkantiga, cirka 5 m höga torn med lanternin.

Under 1860-talet ersattes dessa av ett vitmålat fyrtorn i järn. Lanterninen innehöll 6:e ordningens (300 mm Ø) trumlins med oljelampa.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Hamnfyr med fast, rött sken. Lat. N. 56° 4’,7. Long. O. 12° 41’,6. I fyrtornet, som står på norra hamnarmens yttersta ända, är en linsapparat av 6:te ordningen anbringad, vilken visar ett fast rött sken. Lysvidden är omkring 6 minuter. Fyren, som underhålls av staden, hålles lysande på sätt som för Kronans fyrar är föreskrivet. Fyrtornet, som är av järn, är vitmålat. Det skall vid ingående till hamnen tagas om babord. På änden av södra hamnarmen står även ett torn som liknar fyrtornet, men utan någon fyrapparat. Lotsar passar upp i staden.”

1875 uppfördes en signalställning som visade vindens riktning och styrka i Kattegatt.

1887 uppfördes på norra hamnarmen två lyktor för att underlätta inseglingen.

Nuvarande fyr

1888-1899 uppfördes på norra hamnarmen i rött tegel ett kombinerat fyr-, lots- och boningshus. Fyrapparaten innehöll en lins av 2:a ordningen vilken tidigare suttit på Måseskär, nu försedd med von Otters klippapparat med urverk och lod. Ritat av J Höjer. Tändes i oktober 1889.

• 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 3 fack à 60° catadioptrisk krona (12 ringar) och 3 fack à 60° krans (5 ringar) samt 2 fack à 60° catadioptrisk spegellins. Tillverkad 1865 av Henry Lepaute i Paris.

Under 1890-talet uppfördes en signalställning, som visade om de närbelägna fyrskeppen låg på sina stationer.

1901 uppfördes en klocka för mistsignalering.

1902 inrättades en internationell signalstation.

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1920 uppfördes på pirhuvudet på hamnens nya vågbrytare en fyr med AGA-ljus och 6:e ordningens lins.

Elektriskt ljus

1922-1923 elektrifierades fyren. Lux-ljus etutbyttes mot en glödlampa på 1000 W.

• Helsingborg var den första större fyr i Sverige som fick elektriskt ljus.
• Fyren lyste med fast vitt sken i farleden, var mörk över Knähaken, visade tvåklipp över Hittarpsrevet och grunden norröver.

Avbemanning

• Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Helsingborg

Och sedan

1926 utbyttes klippapparaten mot en elklipp. Fyrljuset försågs med färgade sektorer.

1932 uppfördes på bekostnad av SJ en elektrisk mistsirén till hjälp för järnvägsfärjan mellan Hälsingborg och Helsingör.

1934 helautomatiserades fyren.

1945 moderniserades den elektriska fyrapparaten.

1948 installerades en cirkulär radiofyr.

1953 drogs vindsignaleringen in.

1968 var tornet rött 18,5 m högt, sammanbyggt med rött lotsuppassningshus.

• Optisk karaktär: Int WRG 15 s 13 M. Ljusstyrka: W 40 000 cd, R 12 000 cd, G 5 800 cd.
• Cirkulär radiofyr: RC 536. Räckvidd: 10 M. ID-signal: WG. Frekvens: 406 kHz.

1994 återuppfördes vindsignaleringen.

Nuvarande karaktär (2000). Oc WRG 15 s 18,5 M. Lyshöjd: 17,0 m.

Jfr vippfyr, optiska signalanordningar, Lux-ljus, klippapparat, elektriskt ljus, AGA-ljus, mistsignal, tegelfyr, radiofyr.