Vrångö
Vrångö, svensk lotsplats I Göteborgs södra skärgård, Göteborgs lotsfördelning, Kattegatt.
Lotsplatsen bemannad ca 1680 - 1961.
NV Tistlarna, Göteborgs södra inlopp.
Ur Minnesalbum 1914-1924
WGS-84 Lat. N 57° 34,5' Long. 11° 46,9'.
"Vrångö lotsplats. Betjänar sjöfarten på Göteborg, söderifrån. Postadress och telegramadress: Vrångö.
Lotsarnas bostadsort är Vrångö, söder om Styrsö. Uppassningen sker från utstation på Tistlarna samt från kryssande lotskutter.
På Tistlarna finns ett lotsvaktshus, ett f.d. salteri från Runeskär vid Känsö. Dessförinnan fanns ett litet krypin, som en natt stals bort. Den nu pensionerade lotsförmannen Olof Karlströms farfar hade ej själv varit med på den tiden, men hört saken berättas. Själv var Olof Karlström lots och lotsförman i fjärde generationen. Oscar Julin är åttonde ledet i en lotssläkt.
Vrångö har 325 à 330 innevånare, fiskare och lotsar. På ön hör hemma 10 fiskebåtar av den största typen. Hamn byggdes åren 1889 - 1890 efter förslag av fiskeriintendenten Yhlén. Lotsbryggan byggdes av lotsarna själva år 1864."
Lotsplats
Saxat från lotsarnastockholm.se
Wrångö lotsplats känd från ca 1680. Slogs samman med Brännö lotsplats den 1 juli 1931 och fick det gemensamma namnet Vinga lotsplats. Tistlarnas lotsuppassningsställe ( då under Göteborgs lotsplats) indrogs den 1 januari 1961
Före den 1 juli 1931 var vid Vrångö lotsplats ordnat så att för ankommande fartyg syd eller sydväst ifrån att till fartygen lämnades lots antingen från en väster om Vrångö kryssande lotsbåt eller från båt som utgick ifrån Yttre Tistlarnas lotsuppassningsställe. I förra fallet var lotsleden 14 M och i det senare 20M. Eftersom lotsad distans var kortare från Vrångö och kostnaden sålunda lägre sökte fartygen oftast lots utanför Vrångö.
Då denna lotsbåt emellanåt ej fanns på sin station måste fartygen vända ut och söka få lots vid tistlarna. Detta förhållande ändrades dock när omorganisationen trädde i kraft juli 1931 och Vrångö kryssande lotsbåt drogs in. Efter sammanslagningen blev lotsningsfrekvensen allt mindre och leden via Tistlarna utnyttjades mest av mindre fartyg som sökte lä vid hård nordlig eller NV-lig vind.
1774 var lotsens lön 18 riksdaler per år
1790 den 13 september lotsen Nils Corneliusson 59 år krossades av en fallande skeppsmast.
1875 den 28 sept En kronolots, 2 lotslärlingar och 3 andra personer utgick under stark storm med lotsbåten till södra sidan av Yttre Tistlarna och bärgade med stor ansträngning och livsfara. Besättningen som fanns kvar å tyska briggen CONSU PARRY som strandat där föregående natt. 50 kr i belöning.
1875 den 28 okt: SSO storm med regntjocka. Med sönderblåsta segel och trasig maskin drev en lastad ångare tvärs för vind och sjö. Strax efter det att maskin blivit lagad och igångsatt strandade fartyget på yttre sidan av kalvholmen vid Vrångö. Besättningen bärgades av lotsarna från Vrångö.
1876 den 22 nov: Åtal mot kronolots O Johannesson för grundstötningen med S/S KURIR norr om Brännö. Böter 300 kr
1878 ett nytt utkikshus byggdes på Yttre Tistlarna och Vrångö
1879 den 26 aug: Under SV storm och regntjocka utgick tre lotsar från Vrångö och räddade besättningen på svenska slupen FÄRDIG som strandat i Dönsskärsbrott och blivit vrak. Belöning på 75 kr.
1879 den 27 aug: Slup från Grebbestad med last av tegelrör från Flensburg till Göteborg grundstötte mellan Stora och Lilla Dörrö norr om Tistlarna. Vinden S till V dubbelrevad märssegelkultje, hög sjö åska och regnbyar. Strandningen lär ha förorsakats av att fartyget under regnbyarna, då Vinga fyrar ej var synliga av ström och sjö blivit satt närmare land än som beräknats. Besättningen bärgades av de å Tistlarna uppassande lotsarna från Vrångö Lpl.
1879 den 2 okt: Skonertskepp från Memel med kollast från Sunderland till Memel grundstötte på något av grunden vid Yttre Tistlarna. SO till S vind. Dubbelrevad märssegelkultje och hög sjö. Fartyget som vid en vändning grundstött och blivit svårt läck observerades under hissad nödflagg av lotsarna å Tistlarna varför de begav sig ombord för att lotsa det till Göteborg men måste för att ej sjunka på djupt vatten sättas på land norr om Brännö där det sjönk.
1879 den 20 okt: Ångare från Sunderland med diverse last på resa från Sunderland till Kronstadt Grundstötte mellan Stora och Lilla Dörrö norr om Yttre Tistlarna. SV-lig storm med hög sjö och klar luft. Strandningen förorsakades sannolikt både av strömsättning och att Vinga fyrar icke blivit riktigt pejlade. Besättningen som räddat sig i livbåtarna upptogs av Vrångö lotskutter.
1879 den 22 dec: Skonert från Marstrand med kornlast från Köpenhamn till Göteborg. Fartyget som sprungit läck i sjön och påträffades av Vrångö lotsar i sjunkande tillstånd sattes på land på norra sidan av Varö.
1883 den 9 maj: Galeas från Hasseldorf på resa från Danzig till Göteborg med vete last strandade på Yttre Viten½ mil SSO från yttre Tistlarna SV om Vrångö. SO vind med hård kultje och hög sjö samt halvklar luft. Obekantskap med farvattnet samt underlåtenhet att pejla Vinga fyr vållade strandningen. Besättningen räddades av lotsarna på Vrångö
1888 ny däckad lotsbåt
1894 den 7 feb begav sig två extra lotsar och en lotslärling under hård V storm och svår sjögång ut från Tistlarnas uppassningsställe och lämnade med livsfara lotsbiträde åt norska skeppet MESSEL och tillerkändes envar en belöning av 40 kr för rådighet och självuppoffring
1894 fick Vrångö en ny däckad lotsbåt och den andra såldes
1894 tillhörde lotsplatsen Göteborgs lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Andreas Olsson, f. 1836
- Mästerlots: Jonas Andersson, f. 1835
- Mästerlots: Anders Nilsson, f. 1835
- Mästerlots: Erik Bolin, f. 1837
- Mästerlots: Johannes Wijk, f. 1842
- Mästerlots: Carl (Olsson) Strandberg, f. 1851
- Extra lots: Anders Carlsson, f. 1855
- Extra lots: Jonas (Olofsson) Eriksson, f. 1857
- Extra lots: Carl Wallin, f. 1857
- Lotslärling: Olof Karlsten, f. 1867
- Lotslärling: Alfred Dahlgren, f. 1865
- Lotslärling: Olof Strandberg, f. 1874
- Lotslärling: Johan Albin Wijk, f. 1874
- Lotslärling: Johan Friberg, f. 1877
1896 den 18 jan hade lotsförman vid Vrångö lotsplats 3 mästerlotsar 4 extra lotsar 2 lotslärlingar och en f.d. mästerlots under styv V-lig bris och tjocka utgått såväl med den större kronolotsbåten från vrångö som med den mindre från Tistlarna uppassningsställe till den på skäret Tormund strandade norska briggen RASK samt oaktat det på aftonen rådde storm och mörker lyckats rädda hela besättningen från vraket som påföljande morgon var helt bortspolat. För denna bragd tillerkändes lotsarna en belöning av tillsammans 320 kr
1899 den 14 okt utgingo tre lotsar från Vrångö lp under svår storm samt lyckades med livsfara bärga besättningen å den vid Tistlarna strandade danska briggen JOHANNA. En av lotsarna blev sedermera av Kungl Maj:t tilldelad med för denna vackra bragd varjämte envar av deltagarna tillerkända en belöning av 40 kr
1906 byggdes nytt uppassningsställe på Vrångö
1914 fick lotsarna vid lotsplatsen inköpa stora däckade lotskuttern från Lotsverket
1920 Båt bestånd: 1 däckad kutter, ek, kravell, 13.5m, 25 hk motor. 1 däckad kutter, ek, kravell, 10m, 15 Hk. 1 däckad segelkutter, ek, kravell, 10m. 1 segelbåt 6.5 m. 1 segelbåt byggd 1915 ek/furu, klink 5.6×2.4
1930 fick Vrångö Lpl och Tistlarna uppassning telefon.
1961 den 1 januari indrogs lotsplatsen.
Lotsbarnskola
1874-1885 hade Vrångö lotsbarnskola. Lärare:
- 1874 Julie Möller, 76 dagar, 27 elever varav 14 var lotsbarn
- 1875 Julie Möller, 75 dagar, 23 elever varav 10 var lotsbarn
- 1876 Ida Falk, 81 dagar, 19 elever varav 13 var lotsbarn
- 1877 Clara Råberg, 82 dagar, 23 elever varav 11 var lotsbarn
- 1878 (uppgift saknas)
- 1879 Elise Banck, 84 dagar, 28 elever varav 11 var lotsbarn
- 1880 Ida Andersson, 88 dagar, 31 elever varav 15 var lotsbarn
- 1881 Ida Andersson, 64 dagar, 27 elever varav 12 var lotsbarn
- 1882 Ida Andersson, 66 dagar, 23 elever varav 13 var lotsbarn
- 1883 Ida Andersson, 60 dagar, 26 elever varav 14 var lotsbarn
- 1884 Ida Andersson, 80 dagar, 18 elever varav 15 var lotsbarn
- 1885 Ida Andersson, 77 dagar, 15 elever varav 15 var lotsbarn
- 1886 övertogs utbildningen av den lokal sockenskolan
Göteborgs lotsfördelning
Göteborgs lotsfördelning ingick under 1800-talet i Lotsverket och organiserade lotsar och fyrmän från Malmö lotsfördelning till Norska gränsen.
Förutom lotsverksamheten hade lotsplatserna förr även ansvar för utprickning och underhåll av sjömärken samt transporter för lotsbarnskolorna och deras lärare.
Kattegatt
Klicka här för att se fyrarna i Kattegatt.