Sjökort

sjökort, schematisk avbildning av jorden, främst över kustområden.

Elektroniskt eller papper

Elektriska hjälpmedel som GPS och GPS-plotter med elektroniska sjökort används idag flitigt och sjökort på papper börjar komma på undantag.

Ansvarskännande navigatörer har dock sjökort på papper åtminstone som back-up.

I sjökortet finns uppgifter som berör kortets vattenområde men även viss landinformation, t.ex. fyrarnas läge, fyrkaraktär, sektorer, lysvidd m.m.

De svenska sjökorten finns förtecknade i Sjöfartsverkets Produktkatalog (finns där sjökort säljs).

Projektion

Eftersom jorden är rund och sjökortet är platt uppstår problem vid avbildandet.

• Mercator gjorde sin lösning så att latituder och longituder bildar ett rätvinkligt rutnät på kortet.
• Fördelen är, att det för navigatören är lätt att lägga ut kurser och positioner i dessa kort.
• Mercators projektion är ytriktig endast nära ekvatorn och avviker ju mer man fjärmar sig från denna.
• Andra projektioner förekommer också:

- Gauss' projektion

- Konisk projektion

Skala

Avbildningsskalan varierar beroende på användningen.

• Skala 1:50 000 betyder att 1 cm i sjökortet motsvarar 50 000 cm = 500 m i verkligheten.
• Ett översiktskort sträcker sig över ett stort område och används t.ex. för planering av en resa. Skalan är liten, ofta 1:500 000.
• Ett kustkort används för navigering längs kusterna. Skalan varierar, men är ofta 1:200 000.
• Ett skärgårdskort eller båtsportkort används för navigering längs kusterna. Skalan varierar, men är ofta 1:50 000.
• Specialkort täcker t.ex. ett skärgårdsområde eller inlopp. Skalan är stor, ofta 1:5 000.

Historik

Innan sjökort fanns använde man sig av så kallad me-bok.

1644 utgav Johan Månsson ett sjökort över Östersjön, Finska viken, Bälten, Kattegatt och Skagerack.

• Enligt nutida begrepp var det en mycket skissartad framställning men för sin tid ett enastående arbete.

1694 utgav kapten Petter Gedda en sjökortsbok över svenska farvatten.

• Dessa kort utgjorde en betydlig förbättring.

1773 utgavs det första sjökortet över Vänern.

• Nils Marelius hade ritat det, troligen på basis av sjömätningar utförda 1761-1771 genom skeppare Eckel och lantmätaren Petter Hertz.
• Färdigställandet av Trollhätte kanal närmade sig och kanalen öppnades 1800.

I början av 1800-talet utgavs amiral "Gustaf af Klints sjökortsbok".

• Den innehöll generalkartor och kustkartor av så god exakthet att den stod nutidens sjökort nära.

Jfr navigering, fyr, utprickning, me-bok.