Armerad plast

Även om en fyr är tillverkad i moderna material som armerad plast och aluminium kan den gå sönder. Här den f.d. 8 meter höga fyren Tån vid Brofjorden och som inte klarade av stormen Egon. Fotograf Göran Winge

armerad plast, ett byggmaterial använt för fyrbyggen, fritidsbåtar, cisterner med mera.

Det består av en "plast" förstärkt med en fiberarmering, vanligen tunna trådar av glas, sk glasfiber.

• För civila och militära konstruktioner, där speciellt hög styrka och låg vikt erfordras byts glasfibern ut mot kolfiber. Den är dock dyrare.
• Det polymera materialet i plasten är vanligen så kallad polyester.
• Polyesterplasten kan också bytas ut mot till exempel epoxyplast.

När man tillverkar något i polyesterplast utgår man från den sirapsliknande prepolymeren löst i styren.

• Vid tillsats av härdare börjar både prepolymer och lösningsmedlet styren att kemiskt reagera och bilda en hård polymer, tvärbundet genom ett tredimensionellt nätverk.
• I en gjutform, sk plugg, påförs blandningen vått i vått, varvat med lager av glasfiberarmering till dess att önskad godstjocklek erhålls.
• Utsidan av föremålet utgörs ofta av ett skyddande lager, så kallad gelcoat, vilket bättre tål solljusets nedbrytande strålar samt även är tätare mot vatten och minimerar frostsprängningar.

Runda fyrkurar tillverkas i galsfiberarmerad polyesterplast.

• Dessa ersatte vid behov äldre järnkurar men används även vid nyinstallation.

1978 monterades på Måseskär en i armerad plast 13 m hög fyr försedd med 4:e ordningens lins.

Jfr byggmaterial.