Hutchinson: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Hutchinson William.jpg|thumb|200px|William Hutchinson]] | [[Fil:Hutchinson William.jpg|thumb|200px|William Hutchinson]] | ||
[[Fil:Maskaron.jpg|45px|border|länk=personer]] | |||
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border|länk=teknik]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]] | |||
[[Fil:DSC07978.JPG|thumb|200px|[[Parabolisk]] reflektor från sent 1700-tal. Små bitar spegelglas har klistrats fast i en skål av trä. National Maritime Museeum, Greenwich. Foto Leif Elsby]] | [[Fil:DSC07978.JPG|thumb|200px|[[Parabolisk]] reflektor från sent 1700-tal. Små bitar spegelglas har klistrats fast i en skål av trä. National Maritime Museeum, Greenwich. Foto Leif Elsby]] | ||
Versionen från 1 november 2015 kl. 12.33
Hutchinson, William, engelsman, konstruerade 1752 den paraboliska ljusreflektorn.
Vad
En parabol är en krökt spegelyta med sådan form att utgående strålar är parallella om ljuset placeras i fokus. Jämför med en strålkastare i till exempel en bil.
Hur han gjorde
Hutchinson konstruerade och tillverkade en gjutform i trä som han täckte med gips.
Formen togs bort och gipsskålens insida kläddes med påklistrad, blank tennfolie.
Ljuskällan placerades i spegelns fokus.
Därigenom kom fler strålar att riktades mot observatören som upplevde att fyrljusets styrka ökades.
Ljuskälla
Då Hutchinson konstruerade den paraboliska reflektorn var man fortfarande hänvisad till oljelampa som ljuskälla.
- Den brann med sotande låga.
- Därför kunde man inte göra reflektorerna särskilt djupa och därmed med högsta effektivitet.
Rundbrännaren
Det dröjde till 1784 tills att Aime Argand konstruerade en rundbrännare till oljelampan, som då blev näst intill sotfri.
- Då kunde man tillåta sig djupa speglar.
Senare fann man andra sätt att tillverka paraboliska reflektorer.
Jfr fyr- och handelshistoria, fyrljusreflektor, sealed-beam, rundbrännare, Argand.