Vinga: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(18 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:


  Här har Evert Taubes pappa varit fyrmästare. Vinga har med färje- och transocean trafik varit Sveriges kanske mest kända fyrplats
  Här har Evert Taubes pappa varit fyrmästare. Vinga har med färje- och transocean trafik varit Sveriges kanske mest kända fyrplats
[[Fil:VingaStripHillberg.jpg|1000px|border]]
Vinga fyr- och lotsplats. Foto Esbjörn Hillberg


[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|80px|left|border|länk=Kattegatt]]
[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|80px|left|border|länk=Kattegatt]]
Rad 7: Rad 12:
[[Fil:Fl(2) 30s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
[[Fil:Fl(2) 30s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=Göteborgs lotsfördelning]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=dubbelfyr]]
[[Fil:Båk.jpg|47 px|border|länk=känningsbåk]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|55 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=dubbelfyr]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|55 px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|58px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|58 px|border|länk=racon]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|46px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Livet.jpg|49px|border|länk=livet]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg|58px|border|länk=Internationella fyrdagen]]
[[Fil:Livet.jpg|40px|border|länk=livet]]
[[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg|45px|border|länk=Internationella fyrdagen]]
 
[[Fil:Klaff Lots.jpg|thumb|125px|Axelklaff för '''[[lots]]'''. Figur Leif Elsby]]
 
[[Fil:BöttBuskWingSälö1842.jpg|thumb|500px|[[Böttö]], [[Buskär]], [[Vinga]] och [[Hållö]]s fyrar. [[Underrättelse 1842]] ]]
[[Fil:WiMåGäSäl1842.jpg|thumb|500px|[[Känningsbåk]]arna [[Vinga]], [[Måseskär]], [[Gäven]] och Sälö. Ur [[Underrättelse 1842]] ]]
[[Fil:BötBusWing1852.jpg|thumb|500px|Fyrarna på [[Böttö]], [[Buskär]] och [[Vinga]]. Ur [[Underrättelser 1852]] om [[Fyr]]ar, [[Känningsbåk]]ar och andra [[Sjömärke]]n ]]
 
[[Fil:VingaFyrarHillberg.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] lotsutkik (f.d. fyr), [[båk]] och fyr. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:VingaFyrar2Hillberg.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyrplats med till höger fyren [[Vinga Östra]] övre. Foto Esbjörn Hillberg]]
 
[[Fil:Vinga1NuLotsutkikHillberg.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] f.d. fyr Nr 1, nu ombyggd till lotsutkik. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:Vinga159EsbjHillberg.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] [[båk]] och fyr. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:754700UV02.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyrplats. Foto UV]]


[[Fil:Vinga159EsbjHillberg.jpg|thumb|250px|Vinga båk och fyr. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:Vinga 1880.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyr Nr 1. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:754700UV02.jpg|thumb|250px|Vinga fyrplats. Foto UV]]
[[Bild:Ving fyr 1o2 ritad.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyr Nr 1 & 2. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:1852 BöttöBuskärVinga.jpg|thumb|250px|Fyrarna på [[Böttö]], [[Buskär]] och [[Vinga]]. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken]]
[[Bild:Vinga fyr båk ritad.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] [[båk]] och fyr Nr 3. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Vinga 1880.jpg|thumb|250px|Vinga fyr Nr 1. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Bild:Vinga vykort.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyr och [[båk]]. Vykort]]
[[Bild:Ving fyr 1o2 ritad.jpg|thumb|250px|Vinga fyr Nr 1 & 2. Figur Leif Elsby]]
[[Bild:Vinga fyr båk ritad.jpg|thumb|250px|Vinga båk och fyr Nr 3. Figur Leif Elsby]]
[[Bild:Vinga vykort.jpg|thumb|250px|Vinga fyr och båk. Vykort]]
[[Fil:Vinga skola.jpg|thumb|250px|[[Lotsbarnskola]]n på [[Vinga]] ]]
[[Fil:Vinga skola.jpg|thumb|250px|[[Lotsbarnskola]]n på [[Vinga]] ]]


[[Bild:Optisk telegraf ritad.jpg|thumb|250px|[[Optisk telegraf]]. Figur Leif Elsby]]
[[Bild:Optisk telegraf ritad.jpg|thumb|250px|[[Optisk telegraf]]. Figur Leif Elsby]]
[[Bild:Vinga fp 1891 LtsV.jpg|thumb|250px|Vinga fyrplats 1891. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga fp 1891 LtsV.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyrplats 1891. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga från ovan 1932 LtsV.jpg|thumb|250px|Vinga från ovan 1932. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga från ovan 1932 LtsV.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] från ovan 1932. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga fyr båk o maskinhus 1929.jpg|thumb|250px|Vinga fyr båk o maskinhus 1929. Foto Lotsverket]]
[[Fil:VingaFlygbild.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] från ovan. Vykort]]  
[[Bild:Vinga fyrbetjäningshus 1919.jpg|thumb|250px|Vinga fyrbetjänings hus 1919. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga fyr båk o maskinhus 1929.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyr, båk o maskinhus 1929. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga fyr-LtsV.jpg|thumb|250px|Vinga fyr. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga fyrbetjäningshus 1919.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyrbetjänings hus 1919. Foto Lotsverket]]
[[Fil:VingaLinsEHillberg.jpg|thumb|250px|1:ordningens lins på Vinga. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Bild:Vinga fyr-LtsV.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] fyr. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga kompressor 1891.jpg|thumb|250px|Vinga kompressor 1891. Foto Lotsverket]]
[[Fil:VingaLinsEHillberg.jpg|thumb|250px|1:ordningens [[lins]] [[Vinga]]. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Bild:Vinga från sjösidan.jpg|thumb|250px|Vinga från stranden. Foto Lotsverket]]
[[Fil:BarbierDetaljSkyltVingaUH.jpg||thumb|250px| [[Barbier]] tillverkningsskylt fyrapparat [[Vinga]]. Foto U Hillberg]]
 
[[Bild:Vinga från sjösidan.jpg|thumb|250px|[[Vinga]] från stranden. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga med signalställ.jpg|thumb|250px|Vinga med signalställning. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga med signalställ.jpg|thumb|250px|Vinga med signalställning. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga östra fyr 1921.jpg|thumb|250px|[[Vinga Östra]] nedre 1921. Foto Lotsverket]]
[[Bild:Vinga östra fyr 1921.jpg|thumb|250px|[[Vinga Östra]] nedre 1921. Foto Lotsverket]]
Rad 47: Rad 65:
}}
}}


== Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ==
"'''Vinga fyr'''. Belägen i Styrsö socken av Göteborgs och Bohus län. Lyser västvart över [[Kattegatt]] samt tjänar som angöring till [[Göteborg]]. Postadress: Brännövik. Telegramadress: Rt. 2, Vinga.
Första fyren byggdes år 1854, den nuvarande år 1889 - 1890."
'''Vinga lotsplats, Brännö''', se '''[[Brännö]].


== Båken ==
== Båken ==
Rad 63: Rad 89:
'''1856''' träffades båken av blixten och brann ner.
'''1856''' träffades båken av blixten och brann ner.


'''1857''' uppfördes nuvarande cirka 24 m höga, pyramidformade, rödmålade båk, försedd med spira och ett klot klätt med koppar. Basen mäter cirka 11 x 11 m.  
'''1852''' uppfördes nuvarande cirka 24 m höga, pyramidformade, rödmålade båk, försedd med spira och ett klot klätt med koppar. Basen mäter cirka 11 x 11 m.
 
''' Ur [[Underrättelser 1852]]: WINGA'''. [[Känningsbåk]] af trä, rödfärgad. Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.
 
Bygganden är belägen 50 alnar N.O.t.N.från WINGA fyrtorn (Nr 1), är uppförd i form af en pyramid med qvadratisk bas. Från dess topp uppgår en spir, hvarå ett kopparklot är anbragt. Denna båk, som är stående på ett 69 fot högt berg och har 82 fots höjd från grunden till toppen, synes på 3 à 4 mils afstånd samt är en ypperlig känning och rättelse för inloppet till Göteborg. Lotsarne uppassa utanför båken. Pl. XV.


== Napoleonkrigen ==
== Napoleonkrigen ==
Rad 100: Rad 130:
=== Torn Nr 1 tändes ===  
=== Torn Nr 1 tändes ===  
'''1840-1841''' anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn uppfördes (det södra tornet), försett med lanternin och 3:e [[ordning]]ens [[trumlins]], vilken visade vitt, [[fast sken]].  
'''1840-1841''' anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn uppfördes (det södra tornet), försett med lanternin och 3:e [[ordning]]ens [[trumlins]], vilken visade vitt, [[fast sken]].  
Ä Lanternin och fyrapparat med lins tillverkades av [[Henry Lepaute]] i Paris. Ritat av C [[Wallenstrand]]. Detta var den '''första linsfyren i Sverige'''.  
* Lanternin och fyrapparat med lins tillverkades av [[Henry Lepaute]] i Paris. Ritat av C [[Wallenstrand]]. Detta var den '''första linsfyren i Sverige'''.  


'''Original optik''':
'''Original optik''':
Rad 106: Rad 136:


* Denna lins, som var ett nytt påfund, hade 1832 på försök provats i Stockholmstrakten för att utvärdera lämpligheten för svenska förhållanden. Proven utföll väl varför man beslöt att sätta upp den i Vinga fyrtorn (Nr 1).  
* Denna lins, som var ett nytt påfund, hade 1832 på försök provats i Stockholmstrakten för att utvärdera lämpligheten för svenska förhållanden. Proven utföll väl varför man beslöt att sätta upp den i Vinga fyrtorn (Nr 1).  
== Enligt [[Underrättelse 1842]] ==
'''WINGA. Stillastående Lentille-fyr af 3:dje ordningen.'''
Lat. N. 57° 38'. Long. O. 29° 46'3"
Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 40 fots höjd ifrån grunden till takspetsen. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Fyrskenet är 100 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Utom detta torn och Winga-båken, finnas på ön några byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarna derutmed.
== Enligt [[Underrättelse 1848]] ==
"'''Winga'''. [[Stillastående]] [[Lentillefyr]] af 3:e [[ordning]]en.
[[Lat]]. N 57° 38'. [[Long]]. O. om [[Ferrö]] 29° 46'3". [[Long]] O. om [[Greenwich]]s meridian 11° 36'18"
Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 20 fots höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången i November 1841. Fyrskenet är 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 à 4 [[mil]]s afstånd. Utom detta fyrtorn och Winga-båken finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och [[Buskär]]s ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Se den om [[Böttö]] anförda anvisningen för inseglingen till ankarsättning i Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarne derutmed. "
== Enligt [[Underrättelser 1852]] ==
'''[[Vinga|WINGA]]. [[Stillastående]] [[Lentillefyr]] af 3:e [[ordning]]en.'''
Lat. N. 57°38'. Long. O. om [[Ferrö]] 29°46'3”. Long. O. om [[Greenwich]]s [[meridian]] 11°36'18”.
Fyrtornet, som är beläget 50 [[aln]]ar S.W. t. S. från [[Vinga|Winga]] [[känningsbåk]], är uppfördt af sten i en rund form och är hvitrappadt samt har 20 [[fot]]s höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången den 15 November 1841. Fyrskenet är beläget 90 [[fot]] öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 ½ [[mil]]s afstånd och derutöfver. Utom detta fyrtorn och Wingabåken samt [[telegraf]]en finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med [[pejling]] af denna fyr och [[Buskär]]s [[ledfyr]] kan sättas [[kurs]] för ankarsättning på Winga sand. [[Vinga|Winga]] är [[lots]]station för [[Göteborg]] och hamnarne derutmed. Pl. V.
''Anm. Se den om [[Böttö]] anförda anvisning för inseglingen till ankarsättning på Winga sand och Hakefjord. ''


=== Torn Nr 2 ===
=== Torn Nr 2 ===
Rad 119: Rad 175:


'''1870''' uppfördes en [[mistsignal]] driven av varmluft alstrad av maskin.  
'''1870''' uppfördes en [[mistsignal]] driven av varmluft alstrad av maskin.  
== Enligt [[Beskrifning 1872]] ==
[[Beskrifning 1872|Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872]]


'''1872''' enligt [[Lotsstyrelsen]]: ”2:ne [[lins]]fyrar, den södra (Nr 1) med [[fast sken]], den norra (Nr 2) med [[fast sken med blänk]]. Lat. N. 57° 38’,1. Long. O. 11° 36’,3.
'''1872''' enligt [[Lotsstyrelsen]]: ”2:ne [[lins]]fyrar, den södra (Nr 1) med [[fast sken]], den norra (Nr 2) med [[fast sken med blänk]]. Lat. N. 57° 38’,1. Long. O. 11° 36’,3.
Rad 148: Rad 207:


'''1883''' uppfördes i [[tegel]] ett mistmaskinhus för att ersätta det som brunnit ner.  
'''1883''' uppfördes i [[tegel]] ett mistmaskinhus för att ersätta det som brunnit ner.  
[[Fil:VingaMiststation.jpg|300px|border]] 
[[Fil:Vinga kompressor 1891.jpg|300px|border]]
Misttrumpeten på [[Vinga]]. Den drevs med tryckluft och utbyttes 1898 mot en [[mistsirén]]. Kompressorn på Vinga från 1891. Foto Lotsverket


[[Fil:Vinga 1.jpg|300px|border]]
[[Fil:Vinga 1.jpg|300px|border]]
Rad 219: Rad 283:
Fil:754700UV03.jpg|Foto UV
Fil:754700UV03.jpg|Foto UV
</gallery>
</gallery>
=== Lotsbarnskola ===
'''1879-1909''' hade Vinga [[lotsbarnskola]]. Lärare var: Elise Banck och Ida Andersson följd av [https://fyr.org/fyrpersonal/person.html?pid=2356 Mariana Wounsch]. Som skolsal användes ett hus för [[skola]]n samt som boningshus för lärarinnan.
* 1885-1888 Ida Andersson
* 1892-1896 Elise Banck
* 1897-1909 [https://fyr.org/fyrpersonal/person.html?pid=2356 Mariana Wounsch]
* 1879 Elise Banck, 80 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
* 1880-1884 ingen [[lotsbarnskola]]
* 1885 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
* 1886 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
* 1887 Ida Andersson, 73 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
* 1888 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
* 1889-1891 ingen [[lotsbarnskola]]
* 1892 Elise Banck, 36 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
* 1893 Elise Banck, 68 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1894 (uppgift saknas)
* 1895 Elise Banck, 85 dagar, 10 elever varav 10 var lots-/fyrbarn
* 1896 Elise Banck, 77 dagar, 11 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
* 1897 Mariana Wounsch, 72 dagar, 10 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
* 1898 Mariana Wounsch, 71 dagar, 11 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1899 Mariana Wounsch, 76 dagar, 10 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1900 Mariana Wounsch, 73 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1901 Mariana Wounsch, 70 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1902 Mariana Wounsch, 70 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
* 1903 Mariana Wounsch, 70 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
* 1904 Mariana Wounsch, 69 dagar, 10 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
* 1905 Mariana Wounsch, 70 dagar, 7 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1906 Mariana Wounsch, 74 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1907 Mariana Wounsch, 110 dagar, 3 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
* 1908 Mariana Wounsch, 108 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
* 1909 Mariana Wounsch, 115 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
1910 upphörde Vinga [[lotsbarnskola]]. Barnen gick sedan i den allmänna folkskolan.


=== Avbemanning och personal ===
=== Avbemanning och personal ===
Rad 224: Rad 326:
* Fyrplatsen avbemannades. Se [[avbemanning]].
* Fyrplatsen avbemannades. Se [[avbemanning]].


För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [http://www.fyr.org/fyrpersonal/index.php?id=16&lid=10  fyrpersonal Vinga]
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: '''[https://fyr.org/fyrpersonal/fyrplats/fyrskepp.html&lid=10  fyrpersonal Vinga]'''


=== Och sedan ===
=== Och sedan ===
Rad 241: Rad 343:
[[Fil:Vinga Fyr 6.jpg|border|300px]]
[[Fil:Vinga Fyr 6.jpg|border|300px]]


=== Länkar ===
== Länkar ==
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2011:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/FrånVastergotlandsInland.pdf Från Västergötlands inland till dess yttersta utpost i väster]''', Lars Wässing
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2011:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/FrånVastergotlandsInland.pdf Från Västergötlands inland till dess yttersta utpost i väster]''', Lars Wässing


* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2015:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/KustbefastningarOchFyrplatser.pdf Kustbefästningar och fyrplatser]''', Lars A. Hansson
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2015:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/KustbefastningarOchFyrplatser.pdf Kustbefästningar och fyrplatser]''', Lars A. Hansson


* [[Vinga]]. Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2016:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2016Extract/MinnesanteckningarUrEllaMariasDagbok.pdf Minnesanteckningar ur Ella Marias dagbok.pdf]''', Ella Maria Apelgren / Kerstin Rausverk
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2016:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2016Extract/MinnesanteckningarUrEllaMariasDagbok.pdf Minnesanteckningar ur Ella Marias dagbok.pdf]''', Ella Maria Apelgren / Kerstin Rausverk
 
* '''[[Sjöfartsverket]], Anna Sandell: [http://www.fyr.org/wiki-files/Manual/VingaFyrHistoriskaFaktaAnnaSandell.pdf Vinga Fyr - en kort historik]''', pdf 5,4MB 
 
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6203927 Del 3: Vinga]


Klicka på länken: [http://www.wingavanner.se, www.vinga.org Hemsida]
Klicka på länken: [http://www.wingavanner.se, www.vinga.org Hemsida]
Rad 285: Rad 391:
| Platsen är tungarbetad på grund av långa transporter av förnödenheter för såväl fyren som privat. många besökanden under normala förhållanden.  
| Platsen är tungarbetad på grund av långa transporter av förnödenheter för såväl fyren som privat. många besökanden under normala förhållanden.  
|}
|}
== Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt [[Våra fyrar 1944]] ==
{{#display_point:
65.435, 22.237 ~ ~ ~ ~ ~ [[Germandö]];
65.315571, 22.378383 ~ ~ ~ ~ ~ [[Rödkallen]];
65.0355, 21.557833 ~ ~ ~ ~ ~ [[Pite-Rönnskär]];
64.48077, 21.574925 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bjuröklubb]];
63.8078, 21.0008 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stora Fjäderägg]];
63.791059, 20.836363 ~ ~ ~ ~ ~ [[Bergudden]];
63.668843, 20.342243 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fjärdgrund]];
63.594, 20.7522 ~ ~ ~ ~ ~ [[Holmögadd]];
63.188065, 19.016092 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skags udde]];
62.866043, 18.47797 ~ ~ ~ ~ ~ [[Högbonden]];
62.641944, 18.089441 ~ ~ ~ ~ ~ [[Lungö]];
62.219242, 17.740275 ~ ~ ~ ~ ~ [[Brämön]];
62.339898, 17.439435 ~ ~ ~ ~ ~ [[Draghällan]];
62.012629, 17.628359 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gran]];
61.542359, 17.466213 ~ ~ ~ ~ ~ [[Agö]];
61.167678, 17.334473 ~ ~ ~ ~ ~ [[Storjungfrun]];
60.72868, 17.557621 ~ ~ ~ ~ ~ [[Eggegrund]];
60.638849, 17.985865 ~ ~ ~ ~ ~ [[Björn]];
60.526352, 18.373332 ~ ~ ~ ~ ~ [[Örskär]];
60.369015, 18.4012 ~ ~ ~ ~ ~ [[Djursten]];
60.275063, 18.91992 ~ ~ ~ ~ ~ [[Understen]];
60.174377, 18.825025 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svartklubben]];
59.875787, 19.082983 ~ ~ ~ ~ ~ [[Näskubben]];
59.892774, 19.079903 ~ ~ ~ ~ ~ [[Simpnäsklubb]];
59.79153, 19.370036 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tjärven]];
59.750987, 19.40863 ~ ~ ~ ~ ~ [[Söderarm]];
59.443776, 19.501787 ~ ~ ~ ~ ~ [[Svenska Högarna]];
59.277958, 19.024388 ~ ~ ~ ~ ~ [[Grönskär]];
58.962984, 18.568256 ~ ~ ~ ~ ~ [[Huvudskär]];
58.7396, 17.865667 ~ ~ ~ ~ ~ [[Landsort]];
58.64, 17.091 ~ ~ ~ ~ ~ [[Femörehuvud]];
58.603779, 17.315855 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hävringe]];
58.394063, 19.193039 ~ ~ ~ ~ ~ [[Gotska Sandön]];
57.959559, 19.349226 ~ ~ ~ ~ ~ [[Fårö]];
57.442263, 18.984843 ~ ~ ~ ~ ~ [[Östergarn]];
57.218286, 18.681061 ~ ~ ~ ~ ~ [[När]];
56.995, 18.396 ~ ~ ~ ~ ~ [[Faludden]];
56.921734, 18.151057 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hoburg]];
57.289683, 17.95875 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stora Karlsö]];
57.817998, 18.460753 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stenkyrkehuk]];
58.146069, 16.986121 ~ ~ ~ ~ ~ [[Häradskär]];
57.36703, 17.096964 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ölands Norra Udde]];
57.146571, 17.047158 ~ ~ ~ ~ ~ [[Högby]];
56.819519, 16.845043 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kapelludden]];
56.196044, 16.398514 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ölands Södra Udde]];
57.05701, 16.690613 ~ ~ ~ ~ ~ [[Dämman]];
56.390481, 16.128732 ~ ~ ~ ~ ~ [[Garpen]];
55.952698, 15.701431 ~ ~ ~ ~ ~ [[Utklippan]];
56.013742, 14.84624 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hanö]];
55.386691, 14.192962 ~ ~ ~ ~ ~ [[Sandhammaren]];
55.338468, 13.352652 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smygehuk]];
55.383748, 12.816355 ~ ~ ~ ~ ~ [[Falsterbo]];
55.918882, 12.667102 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ven]];
55.909307, 12.724811 ~ ~ ~ ~ ~ [[Haken]];
56.301002, 12.451511 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kullen]];
56.450651, 12.542498 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hallands Väderö]];
56.646, 12.709 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tylö]];
56.923223, 12.359448 ~ ~ ~ ~ ~ [[Morups Tånge]];
57.302702, 11.900635 ~ ~ ~ ~ ~ [[Nidingen]];
57.509845, 11.726257 ~ ~ ~ ~ ~ [[Tistlarna]];
57.632066, 11.601305 ~ ~ ~ ~ ~ [[Vinga]];
57.895999, 11.465842 ~ ~ ~ ~ ~ [[Pater Noster]];
58.094, 11.330 ~ ~ ~ ~ ~ [[Måseskär]];
58.335919, 11.217322 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hållö]];
58.541, 11.0315 ~ ~ ~ ~ ~ [[Väderöbod]];
58.832499, 10.990175 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ursholmen]]
|height=1100px
|icon=PluppFyr.png
}}




Rad 292: Rad 472:
[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Kattegatt]]
[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Kattegatt]]


[[Fil:(släckt).jpg|600px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
[[Fil:(släckt).jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|55 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|55 px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|58px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|46px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|58 px|border|länk=racon]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]


[[Fil:Fsk Nr 32 Fladen som Vinga.jpg |thumb|250px|[[Fyrskepp Nr 32 Fladen]]. Arkiv [[Lotsverket]] ]]
[[Fil:Fsk Nr 32 Fladen som Vinga.jpg |thumb|250px|[[Fyrskepp Nr 32 Fladen]] på station [[Vinga]]. Arkiv [[Lotsverket]] ]]
[[Fil:Trubaduren 2.jpg|thumb|200px|[[Kassunfyr]]en [[Trubaduren]] ersatte [[fyrskeppsstation]] [[Vinga]]. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:Trubaduren 2.jpg|thumb|250px|[[Kassunfyr]]en [[Trubaduren]] ersatte [[fyrskeppsstation]] [[Vinga]]. Foto Esbjörn Hillberg]]


{{#display_map: 57.5667, 11.6000 ~ ~ ~ ~ ~ Vinga fyrskeppsstation
{{#display_map: 57.5667, 11.6000 ~ ~ ~ ~ ~ Vinga fyrskeppsstation
Rad 313: Rad 493:




Lat. N. 57° 34’. Long. O. 11° 36’.
Lat. N. 57° 34’. Long. O. 11° 36’. I fritt vatten 4 nm S Vinga


”Det motordrivna skeppet som är byggt 1926 utlades här första gången år 1929. Det har tidigare under några år varit stationerat vid Fladen. Läget i öppna sjön 4 distansminuter syd om Vinga tjänar som angöringspunkt för trafik kommande söder- eller västerifrån som ej vill nyttja den trånga Vingaleden. Skeppets radiofyr har en viktig uppgift för den nya tidens radionavigering.”  
”Det motordrivna skeppet som är byggt 1926 utlades här första gången år 1929. Det har tidigare under några år varit stationerat vid Fladen. Läget i öppna sjön 4 distansminuter syd om Vinga tjänar som angöringspunkt för trafik kommande söder- eller västerifrån som ej vill nyttja den trånga Vingaleden. Skeppets radiofyr har en viktig uppgift för den nya tidens radionavigering.”  


Fyrskepp med vitt gruppvis (3) [[intermittent]] sken var 30:e sekund.  
'''1929'''
 
Fyrskepp med vitt blänk var 30:e sekund (B W 30s, 10+20).  


Fyrapparat: [[dalén-ljus]] med [[linspendel]] av 5:e [[ordning]]en.
Fyrapparat: [[dalén-ljus]] med [[linspendel]], lins av 5:e [[ordning]]en.


[[Ljusstyrka]]: 3 800 [[Hefnerljus]].
[[Ljusstyrka]]: 3 800 [[Hefnerljus]].
Rad 327: Rad 509:
[[Lysvidd]]: 11 distansminuter.
[[Lysvidd]]: 11 distansminuter.


'''1929''' ändrades till: [[elektriskt ljus]].  
[[Mistsignal]] [[Nautofon]]: 1 ljud var 30s (8+22). ([[Tyfon]] med samma ljudkaraktär)
 
[[Cirkulär radiofyr]] och [[vattenmist]]signal (Elektrisk sändare:  2 ljud var 60 s (4+2+4+50) synkroniserad med radiofyren för avståndsbestämning. 
 
 
'''1946''' ändrades till: [[elektriskt ljus]].  


[[Ljusstyrka]]: 27 000 [[Hefnerljus]]. [[Fyrkaraktär]]: Blänk(?) 30 s.  
[[Ljusstyrka]]: 27 000 [[Hefnerljus]]. [[Fyrkaraktär]]: Int(3) 30 s.  


[[Mistsignal]]ering: [[mistsirén]] 1 ljud var 30:e sekund. (Sirén, klocka).  
[[Mistsignal]]ering: [[Nautofon]] 1 ljud var 20:e sekund (5+15). ([[Tyfon]] med samma ljudkaraktär).  


[[Vattenmist]] = undervattensklocka: 2 ljud var 30:e sekund. Cirkulär [[radiofyr]].  
Cirkulär [[radiofyr]].  


'''1961'''(?) på fyrskeppsstation Vinga var [[fyrkaraktär]]en [[Int]](3) 30 s 11 [[M]].  
'''1961'''(?) på fyrskeppsstation Vinga var [[fyrkaraktär]]en [[Int]](3) 30 s 11 [[M]].  
Rad 354: Rad 541:


=== Personal ===
=== Personal ===
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [http://www.fyr.org/fyrpersonal/index.php?id=16&lid=44 fyrpersonal Vinga fyrskeppsstation]
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [https://fyr.org/fyrpersonal/fyrplats/fyrskepp.html&lid=44 fyrpersonal Vinga fyrskeppsstation]


== Tabell svenska fyrskeppsstationer ==
== Tabell svenska fyrskeppsstationer ==

Versionen från 9 november 2019 kl. 13.49

Vinga, svensk ö i havsbandet cirka 10 M väst Göteborg, yttre delen av inloppet till Göteborg och Göta älv. Kattegatt. Har gett namn till 1) en båk, f.d. bemannad fyrplats och lotsstation samt 2) en fyrskeppsstation

Här har Evert Taubes pappa varit fyrmästare. Vinga har med färje- och transocean trafik varit Sveriges kanske mest kända fyrplats

VingaStripHillberg.jpg

Vinga fyr- och lotsplats. Foto Esbjörn Hillberg


Göteborg karta ritad.jpg
Fl(2) 30s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Båk.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby
Vinga lotsutkik (f.d. fyr), båk och fyr. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga fyrplats med till höger fyren Vinga Östra övre. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga f.d. fyr Nr 1, nu ombyggd till lotsutkik. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga båk och fyr. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga fyrplats. Foto UV
Vinga fyr Nr 1. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Vinga fyr Nr 1 & 2. Figur Leif Elsby
Vinga båk och fyr Nr 3. Figur Leif Elsby
Vinga fyr och båk. Vykort
Optisk telegraf. Figur Leif Elsby
Vinga fyrplats 1891. Foto Lotsverket
Vinga från ovan 1932. Foto Lotsverket
Vinga från ovan. Vykort
Vinga fyr, båk o maskinhus 1929. Foto Lotsverket
Vinga fyrbetjänings hus 1919. Foto Lotsverket
Vinga fyr. Foto Lotsverket
1:ordningens linsVinga. Foto Esbjörn Hillberg
Barbier tillverkningsskylt fyrapparat Vinga. Foto U Hillberg
Vinga från stranden. Foto Lotsverket
Vinga med signalställning. Foto Lotsverket
Vinga Östra nedre 1921. Foto Lotsverket
Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Vinga fyr. Belägen i Styrsö socken av Göteborgs och Bohus län. Lyser västvart över Kattegatt samt tjänar som angöring till Göteborg. Postadress: Brännövik. Telegramadress: Rt. 2, Vinga.

Första fyren byggdes år 1854, den nuvarande år 1889 - 1890."

Vinga lotsplats, Brännö, se Brännö.

Båken

1606 på order av kung Karl IX uppförde slottsfogde Söfring Jönsson på Älvsborgs slott en båk i trä på Vinga.

Båkvaktare Torkel Smed anställdes för att sköta båken.

1644 brändes båken ner av stridsglada danskar. En ny båk byggdes upp igen.

1675 cirka uppfördes ett nytt rödmålat sjömärke, båk.

1720 cirka utbyttes sjömärket mot ett i trä pyramidformat utsiktstorn, som tjänstgjorde som träbåk.

I toppen satt en förgylld trätunna med svarta band.

1856 träffades båken av blixten och brann ner.

1852 uppfördes nuvarande cirka 24 m höga, pyramidformade, rödmålade båk, försedd med spira och ett klot klätt med koppar. Basen mäter cirka 11 x 11 m.

Ur Underrättelser 1852: WINGA. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.

Bygganden är belägen 50 alnar N.O.t.N.från WINGA fyrtorn (Nr 1), är uppförd i form af en pyramid med qvadratisk bas. Från dess topp uppgår en spir, hvarå ett kopparklot är anbragt. Denna båk, som är stående på ett 69 fot högt berg och har 82 fots höjd från grunden till toppen, synes på 3 à 4 mils afstånd samt är en ypperlig känning och rättelse för inloppet till Göteborg. Lotsarne uppassa utanför båken. Pl. XV.

Napoleonkrigen

1800 upprättades en optisk telegraflinje mellan Göteborg (Nya varvet) och Carlstens fästning i Marstrand.

  • På fästningen fanns sedan 1782 en fyr.

1805 cirka byggdes linjen ut till Vinga fyrplats.

1808-1812 hade den brittiske amiralen Saumarez Vinga Sand som årligen återkommande bas för sin flotta. Vinga Sand är ett område på insidan av ön Vinga.

  • Den hade som huvuduppgift att skydda den omfattande smyghandeln med livsmedel till Storbritannien från skåne- och blekingekusten.
  • Men även att ge stöd åt den svenska flottan mot den ryska i Östersjön.

1808, den 17 maj - 3 juli, låg 242 (!) brittiska örlogsfartyg till ankars vid Göteborgs inlopp.

  • 10 000 brittiska soldater med hästar och kanoner erbjöds svenskarna som stöd. Ett erbjudande som Gustav IV Adolf avböjde.

1810 slöt Sverige fred med huvudfienden Frankrike och tvingades att acceptera kontinentalsystemet, Napoleons blockad mot England.

  • De diplomatiska förbindelserna med England bröts. Smyghandeln med England fortsatte.
  • Sverige tvingades att förklara krig mot Storbritannien. Smyghandeln fortsatte.

1812 led Napoleon sitt nederlag i Ryssland.

  • Handelsblockaden mot England bröts.
  • Den engelska flottan lämnade sin flottbas på Hanö. Handeln fortsatte.

Vinga fyrplats

Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
754700 C 0565 N 57 38, O 11 36 Fl(2) W 30s 25 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1841 1890 1974 1974 29 46


Torn Nr 1 tändes

1840-1841 anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn uppfördes (det södra tornet), försett med lanternin och 3:e ordningens trumlins, vilken visade vitt, fast sken.

  • Lanternin och fyrapparat med lins tillverkades av Henry Lepaute i Paris. Ritat av C Wallenstrand. Detta var den första linsfyren i Sverige.

Original optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med folierad spegel ovanpå linsen, tvåvekig mekanisk oljelampa för rovolja.

  • Denna lins, som var ett nytt påfund, hade 1832 på försök provats i Stockholmstrakten för att utvärdera lämpligheten för svenska förhållanden. Proven utföll väl varför man beslöt att sätta upp den i Vinga fyrtorn (Nr 1).

Enligt Underrättelse 1842

WINGA. Stillastående Lentille-fyr af 3:dje ordningen.

Lat. N. 57° 38'. Long. O. 29° 46'3"

Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 40 fots höjd ifrån grunden till takspetsen. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Fyrskenet är 100 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Utom detta torn och Winga-båken, finnas på ön några byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarna derutmed.

Enligt Underrättelse 1848

"Winga. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N 57° 38'. Long. O. om Ferrö 29° 46'3". Long O. om Greenwichs meridian 11° 36'18"

Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 20 fots höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången i November 1841. Fyrskenet är 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 à 4 mils afstånd. Utom detta fyrtorn och Winga-båken finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Se den om Böttö anförda anvisningen för inseglingen till ankarsättning i Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarne derutmed. "

Enligt Underrättelser 1852

WINGA. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.

Fyrtornet, som är beläget 50 alnar S.W. t. S. från Winga känningsbåk, är uppfördt af sten i en rund form och är hvitrappadt samt har 20 fots höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången den 15 November 1841. Fyrskenet är beläget 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 ½ mils afstånd och derutöfver. Utom detta fyrtorn och Wingabåken samt telegrafen finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Winga är lotsstation för Göteborg och hamnarne derutmed. Pl. V.

Anm. Se den om Böttö anförda anvisning för inseglingen till ankarsättning på Winga sand och Hakefjord.

Torn Nr 2

1854 uppfördes ett andra fyrtorn (det norra tornet) på Vinga för att undvika risk för förväxling med sken från andra fyrplatser. Tornet i tegel byggdes cirka 5-6 m högt cylindriskt och försågs med lanternin med 4:e ordningens lins med två omgående planlinser. Ritat av C Sandell.

1863 utbyttes i de den södra fyren (Nr 1) folierad spegel mot en catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar).

1868 uppfördes en signalställning för fyrfartygen i Öresund.

1869 erhöll fyrplatsen två mistsignalkanoner samt uppfördes ett nytt boningshus tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1870 uppfördes en mistsignal driven av varmluft alstrad av maskin.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, den södra (Nr 1) med fast sken, den norra (Nr 2) med fast sken med blänk. Lat. N. 57° 38’,1. Long. O. 11° 36’,3.

  • Fyrapparaten: den södra: 3:dje ordningens lins-, den norra: 4:de ordningens lins-.
  • Tornets höjd från grund: det södra 41 fot (12,3 m), det norra 37 fot (11,1 m).
  • Fyrtornen: av sten, det södra vitt, det norra ljusgult.
  • Fyrljusens höjd över vattenytan: omkring 90 fot (27 m).
  • Lysvidd: 14 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 60 fot (18 m).
  • Lysfält: runtom horisonten, med undantag enligt nedan.

På högsta delen av Vinga skär, utanför inloppet till Göteborg, finns en 82 fot hög rödmålad båk i pyramidform, som av staden underhålls. På ömse sidor om denna båk står de lägre fyrtornen av sten, i riktning NO ½ N och SV ½ S 400 fot från varandra. Den i södra tornet befintliga linsapparaten är av 3:dje ordningen med fast sken. Den i norra tornet är av 4:de ordningen med 2 omgående linser, som var 3:dje minut frambringar blänkar av några sekunders varaktighet, föregångna och efterföljda av korta förmörkelser. Båda fyrarna lyser runtom horisonten, men skyms till någon del av båken: den norra i SV och den södra i NNV därifrån. Öster om tornen ligger fyrbetjänings- och lotsbyggnader, alla rödmålade, samt en optisk telegraf.

Väster om och nedanför tornen ligger en mindre byggnad, som innesluter drivapparaten för en genom byggnadens tak uppgående mistlur, vilken under disigt väder och tjocka sättes i verksamhet, och då under varje minut ett eller tvenne starka skärande ljud av omkring 5 sekunders varaktighet vardera, vilka i stillt och labert väder bör höras på 4 till 6 minuters avstånd. På platsen finns ävenledes signalkanoner, varmed besvaras skott eller annan ljudsignal, som i tjocka hörs från i närheten varande fartyg. Svaren ges med tvenne tätt på varandra följande skott.

I närheten av båken finns en signalställning, bestående av en upprätt stående spira med horisontell rå, för tillkännagivande om något eller några av fyrfartygen Trindelen, Kobbergrundet och Knoben i Kattegatt eller Svinbådan i Öresund av isgång eller annan orsak lämnat sina stationer.

a) En kula, hissad på spiran över rån, betyder att fyrfartyget Trindelen ej är på sin station;
b) 2 kulor, hissade under norra rånocken, betyder att fyrfartyget Kobbergrundet ej är på sin station;
c) En kula, hissad under samma råarms mitt, betyder att fyrfartyget Knoben ej är på sin station;
d) 2 koner, hissade med spetsarna mot varandra under södra rånocken, betyder att fyrfartyget Svinbådan ej är på sin station.

Signalkulorna är vita och konerna vita med svarta bälten. Utanför i sjön och på Vinga skär passar lotsar upp för farleder till Göteborg och kringliggande ankarsättningar. Fyren i södra tornet tändes första gången 1841. Norra tornet uppfördes 1854 och däri varande fyr tändes samma år.”

1881 ombyggdes signalställningen för fyrfartygen i Öresund.

1881 utbyttes rovoljelamporna i resp torn mot fotogenlampa med veke samt uppfördes två ensfyrar för den västra hamnen för i första hand lotsbåtarna.

1882 flyttades signalställningen åt väster, uppfördes på båken en signalställning om ishinder samt uppfördes ny telegrafstation med kabel till fastlandet (byggnaden tillverkad av Bark & Warburg).

1883 uppfördes i tegel ett mistmaskinhus för att ersätta det som brunnit ner.

VingaMiststation.jpg Vinga kompressor 1891.jpg

Misttrumpeten på Vinga. Den drevs med tryckluft och utbyttes 1898 mot en mistsirén. Kompressorn på Vinga från 1891. Foto Lotsverket

Vinga 1.jpg Vinga 2.jpg Vinga 3.jpg

Torn Nr 3

1889-1890 uppfördes ett nytt 29 m högt fyrtorn (= det nuvarande), försett med lanternin och 1:a ordningens omgående planlins. Den centrala delen med torntrappa, krön och altan gjöts i betong av Skånska Cementgjuteriet. Tornet kläddes med porfyrit bruten på Vinga. Järntrappor, fönster, dörrar och bjälklag tillverkades av Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Lanterninen tillverkades av Göteborgs Mekaniska Verkstad (Götaverken). Ritat av Emil Karlsson.

1891 byggdes ett skjul för mistsignalkanonerna.

1892 byggdes en ny signalställning.

1896 uppfördes två ensfyrar för ledning till Böttö.

  • Fyrarna utgjordes av lykta på träställning.

1898 utbyttes misttrumpeten mot mistsirén samt utbyttes ensfyrarna till Böttö mot två fyrkurer innehållande fotogenlampa och parabolisk spegel.

1904 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampan i den stora fyren mot Lux-ljus.

1911 ombyggdes den södra fyren till lotsutkik.

1912 flyttades signalställningen angående fyrskeppen.

Radiofyr

1921 anordnades den första cirkulära radiofyren i Sverige.

1926 flyttades till Valö fyrplats mistsignalkanonen "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus.

1929 utbyttes fotogenlampa i de västra (för hamnen) samt östra (till Böttö) ensfyrarna mot AGA-ljus. Den stora fyrens altan byggdes om.

1930 flyttades signalställningen angående fyrskeppen. En 15 m hög mast för issignaleringen uppfördes, cirka 40 syd om masten för den internationella signal- och telegrafstationen.

1931 borttogs signalställningen på båken samt flyttades signalställningen för fyrskeppssignaler.

1936 renoverades fyrlanterninen. Fyrens ljusstyrka: 100 000 Hefnerljus

1945 byggdes en ny båtslip.

Elektriskt ljus

1950 elektrifierades fyren. Glödlampan på 2000 W var den då starkaste fyrlampan i Sverige och gav fyren ljusstyrkan 1 300 000 Hefnerljus. Mistsirénen utbyttes med Nautofon. Den nedre ensfyren till Böttö utbyttes mot ett torn i betong samtidigt som båda ensfyrarna elektrifierades. Ett maskinhus anordnades för reservkraft.

1961 var fyrkaraktären Bx(2) 30 s 19 M. Ljusstyrka: 1 300 000 HK. Omgående lins med 2000 W glödlampa. Mistsignal: Nautofon 3 ljud 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40).

1968 var tornet 29 m högt och grått. Omgående 1:a ordningens lins. Elektriskt ljus.

  • Optisk karaktär: Bx(2) W 30 s 19 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46 m. Ljusstyrka: W 960 000 cd. Fyrskenet är försvagat (till cirka 180 000 cd) i riktning cirka NO-SO från fyren.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 3 ljud var 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40). Ljudet är riktat företrädesvis mot öppna sjön (från SO över V till N).
  • Cirkulär radiofyr: RC .
  • En kraftkabel är utlagd mellan SV delen av Fotö och NO delen av Vinga.

Mistsignal lyssna

Klicka här för att lyssna Vinga Nautofon Klicka här, 3 ljud var 60s: 4 + (4) + 4 + (4) + 4 + (40)

Klicka här för mera: Mistsignal ljud

Lotsbarnskola

1879-1909 hade Vinga lotsbarnskola. Lärare var: Elise Banck och Ida Andersson följd av Mariana Wounsch. Som skolsal användes ett hus för skolan samt som boningshus för lärarinnan.

  • 1879 Elise Banck, 80 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1880-1884 ingen lotsbarnskola
  • 1885 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1886 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1887 Ida Andersson, 73 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
  • 1888 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1889-1891 ingen lotsbarnskola
  • 1892 Elise Banck, 36 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
  • 1893 Elise Banck, 68 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1894 (uppgift saknas)
  • 1895 Elise Banck, 85 dagar, 10 elever varav 10 var lots-/fyrbarn
  • 1896 Elise Banck, 77 dagar, 11 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
  • 1897 Mariana Wounsch, 72 dagar, 10 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1898 Mariana Wounsch, 71 dagar, 11 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1899 Mariana Wounsch, 76 dagar, 10 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1900 Mariana Wounsch, 73 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1901 Mariana Wounsch, 70 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1902 Mariana Wounsch, 70 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
  • 1903 Mariana Wounsch, 70 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
  • 1904 Mariana Wounsch, 69 dagar, 10 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
  • 1905 Mariana Wounsch, 70 dagar, 7 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1906 Mariana Wounsch, 74 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1907 Mariana Wounsch, 110 dagar, 3 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
  • 1908 Mariana Wounsch, 108 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1909 Mariana Wounsch, 115 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn

1910 upphörde Vinga lotsbarnskola. Barnen gick sedan i den allmänna folkskolan.

Avbemanning och personal

1975 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Vinga

Och sedan

2000 var tornet 29 m högt och grått.

Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 17 inslipade dioptriska och catadioptriska ringar ovanför och nedanför, 16 fack á 22,5°, omgående, F.Barbier Cie år 1890, linshöjd 1590 mm. Fyrapparaten utrustad med glödlampa 2000 W. Sjökabel, reservkraft från dieselmotor.

Nuvarande fyrkaraktär: Fl(2) W 30 s 25,5 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46,0 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Vinga Fyr 1.jpg Vinga Fyr 2.jpg Vinga Fyr 3.jpg Vinga Fyr 4.jpg Vinga Fyr 5.jpg Vinga Fyr 6.jpg

Länkar

Klicka på länken: www.vinga.org Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, 2 Fb, sem.-vik. halva semestertiden
Klass Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: C.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 1:a ordningen. Mistsirén, 1 st. 20 hkr. och 1 st. 15 hkr. Bolinder-motorer. Grått, 29 m högt fyrtorn. Fyren anlagd år 1841.
Läge och natur I Göteborgs skärgårds västra havsband. Skäret är delvis bevuxet med buskar och betesmark.
Bostäder Fm 4 rum och kök, Fv och Fb 2 rum och kök vardera. Badrum i tvättstugan, för övrigt inga bekvämligheter.
Hamn Medelgod. Trångt om utrymmet. Hamnen skall förbättras.
Kommunikationer Tjänstebåt. Under normala förhållanden 2 resor till Göteborg och 2 resor till Brännö i månaden. För övrigt med lotsbåten vid hämtning av lotsar i Brännö.
Postanstalt Brännövik. Väg dit: 5 dist.-min. samt 1 km landsväg å Brännö.
Handelsbod Alla uppköp göras i Göteborg. Väg dit: 10 dist.-min.
Skola Folkskola i Fotö och Brännö, 4 resp. 5 dist.-min. Högre skolor i Göteborg.
Övrigt Platsen är tungarbetad på grund av långa transporter av förnödenheter för såväl fyren som privat. många besökanden under normala förhållanden.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...


Fyrskeppsstationen

Vinga fyrskeppsstation, låg cirka 4 M S Vinga fyr, på cirka 50 m djup och botten bestående av lera på position

Göteborg karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Symbol fsk.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg

Kassunfyren Trubaduren ersatte fyrskeppsstation Vinga. Foto Esbjörn Hillberg
Laddar karta ...


Lat. N. 57° 34’. Long. O. 11° 36’. I fritt vatten 4 nm S Vinga

”Det motordrivna skeppet som är byggt 1926 utlades här första gången år 1929. Det har tidigare under några år varit stationerat vid Fladen. Läget i öppna sjön 4 distansminuter syd om Vinga tjänar som angöringspunkt för trafik kommande söder- eller västerifrån som ej vill nyttja den trånga Vingaleden. Skeppets radiofyr har en viktig uppgift för den nya tidens radionavigering.”

1929

Fyrskepp med vitt blänk var 30:e sekund (B W 30s, 10+20).

Fyrapparat: dalén-ljus med linspendel, lins av 5:e ordningen.

Ljusstyrka: 3 800 Hefnerljus.

Lågans höjd över vattenytan: 10,5 m.

Lysvidd: 11 distansminuter.

Mistsignal Nautofon: 1 ljud var 30s (8+22). (Tyfon med samma ljudkaraktär)

Cirkulär radiofyr och vattenmistsignal (Elektrisk sändare: 2 ljud var 60 s (4+2+4+50) synkroniserad med radiofyren för avståndsbestämning.


1946 ändrades till: elektriskt ljus.

Ljusstyrka: 27 000 Hefnerljus. Fyrkaraktär: Int(3) 30 s.

Mistsignalering: Nautofon 1 ljud var 20:e sekund (5+15). (Tyfon med samma ljudkaraktär).

Cirkulär radiofyr.

1961(?) på fyrskeppsstation Vinga var fyrkaraktären Int(3) 30 s 11 M.

Stillastående lins med glödlampa. Ljusstyrka: 27 000 HK.

Mistsignal: Nautofon 1 ljud 20 s (5+15).

1929-1965 var Vinga fyrskeppsstation.

Ett (1) fartyg har tjänstgjort på stationen

1929-1965 Fyrskepp Nr 32 Fladen.

1965 ersattes fyrskeppsstationen av kassunfyren Trubaduren, placerad på ett i området nyupptäckt grund på 10 m.

Väderstation

Till SMHI observerades och rapporterades åren 1930-1939, 1946-1965 data gällande meteorologiska parametrar, havstemperatur, salthalt, strömriktning och strömhastighet

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Vinga fyrskeppsstation

Tabell svenska fyrskeppsstationer

Norströmsgrund __ Östra Kvarken __ Sydostbrotten _______ Finngrunden

Västra Banken ___ Grundkallen ____ Grepen ______________ Svenska Björn

Almagrundet _____ Hävringe _______ Kopparstenarna ______ Utgrunden

Ölandsrev _______ Jerskullen _____ Trelleborgsredd _____ Falsterborev

Oskarsgrundet ___ Kalkgrundet ____ Malmö redd/Sjollen __ Svinbådan

Fladen __________ Vinga __________ Grisbådarna _________ Megrundet

Svenska fyrskeppsstationer

Laddar karta ...

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Tre hus med totalt fyra lägenheter och vindsrum samt även ett antal lotshus. Fyra hus upplåtna med nyttjanderätt, ett till ”Winga Vänner”, två till Göteborgs Hamn AB och ett till Stena Line AB.
Ägare SjöV (0771-630000) äger fyren och två bostadshus på f d lotsplatsen
Kontaktperson Winga Vänner 0703-666060, e-mail guiidning@wingavanner.se, visar fyr/fyrplats och kan hyra ut övernattningsrum. Se även hemsida: www.wingavanner.se
Vägbeskrivning Bilväg till fyren, som är belägen c:a 55 km SSO Skellefteå. Tag exempelvis av vid Önnesmark eller efter Lövånger om du kommer söderifrån på väg E4 och kör via Uttersjöbäcken mot fyren som finns längst ut på överst på kullen vid udden. En ramp för handikappade leder hela vägen upp till fyren från fyrbostaden
Övrigt Vingas första fyr (södra), byggd 1841, var första linsfyren i Sverige. Den tändes 15 november, klassificerades som lentillefyr af 3:e ordn. och skenet syntes 3½ mil. Norra fyren byggdes 1854 (man fick en dubbelfyr) med en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 4 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) och 2 planlinser roterande omkring linsen samt envekig moderatörlampa för rovolja. År 1863 byttes folierade speglarna i 1841 års fyr mot katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar). År 1881 ersattes fyrarnas lampor av tvåvekiga fotogenlampor med föränderlig bränsleyta.

När nuvarande fyr (ritad av Emil Karlsson) byggdes 1890 rev man 1854 års fyr (lanternin och lins till Hävringe) och släckte 1841 års fyr på vars fundament man senare byggde lotsutkik. Nuvarade fyrs originaloptik är kvar, först roterande på 8 koniska stålhjul som år 1946 byttes mot kullager. Fyren hade först en femvekig Denechaux fotogenlampa (yttervekens diameter 11 cm) som 1907 ersattes av luxljus (fotogenlampan reserv). Fyren elektrifierades 1948 (1000W lampa) men fick senare den då starkaste lampan (2000W) som installerats i Sverige. Ett sjömärke (båk) uppfördes på Vinga 1606 men brändes ner av danskar 1644. Ett nytt rödmålat sjömärke byggdes c:a 1650. Det ersattes ca 1710 av ett pyramidformat utkikstorn av trä och 1802 av en ny pyramidformad träbåk som träffades av åskan och brann ned 1856 men ersattes 1857 av nuvarande båk. En sk optisk telegraf användes 1839-1881. Den kunde avläsas med kikare från Nya Varvetoch bestod av en ställning med 10 rörliga ca 1 m kvadratiska luckor visande olika teckenkombinationer.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1978, fyren och båken. Förslag om ökat byggnadsminne för hela ön.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, båk, fyroptik, folierad spegel, fast sken med blänk, mistsignal, Lux-ljus, lysvidd, radiofyr, radiopejl, optiska signalanordningar, fyrskepp, linspendel, kassunfyr, Trubaduren, Fladen, Saumarez, Göteborg.