Venerns Seglationsstyrelse: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 43: Rad 43:




Jfr [[Sjöfartsverket]], [[Trollhätte kanal]], [[Warberg]], [[von Platen]], [[Skoghall]], [[Naven]], [[utprickning]], [[Vänern]], [[vänerlots]], [[personal]].
Jfr [[Sjöfartsverket]], [[Trollhätte kanal]], Petter Johan [[Warberg]], Baltzar [[von Platen]], [[Skoghall]], [[Naven]], [[utprickning]], [[Vänern]], [[vänerlots]], [[personal]].

Versionen från 22 augusti 2014 kl. 14.47

Symbol Person.jpg

Venerns Seglationsstyrelse, från år 1899 benämning på vad som tidigare hetat ”Fonden för Seglationens Förbättrande å Sjön Wenern”. Hade för Vänern i stort samma uppgift som vad Lotsverket hade för resten av landets kuster.

Bildandet

Bildades den 14 mars 1799 i Kristinehamn på initiativ av Petter Johan Warberg.

Den primära orsaken var invigningen år 1800 av Trollhätte kanal genom vilken Vänern blev farbar till och från Västerhavet.

1799-1812 var Baltzar von Platen ordförande för Seglationsstyrelsen.

Stadgar

1813 tillkom den första stadgan genom ett kungligt brev och gällde i stort ända fram till 1957 då en mer omfattande omarbetning skedde.

Stadgarna för verksamheten säger bl.a. att styrelsen skall

  • tillse att för den allmänna sjöfarten på Vänern erforderliga säkerhetsanordningar inrättas dvs utprickning sommar- såväl som vintertid, fyrar, fyrskepp mm,
  • vaka över att dessa behörigen vidmakthålls och betjänas,
  • ombesörja lotsningstjänsten, samt
  • uppbära avgift, förvalta och disponera denna till för därmed avsedda ändamål.

Fondens verkställande organ kallades ”Directionen för Seglationens Förbättrande å Sjön Wenern”. Senare fick den benämningen ”Styrelsen för Sjöfartens Betryggande å Wenern”.

1899 ändrades fondens namn till "Venerns seglationsstyrelse" och dess verkställande organ fick benämningen "Styrlesen för Sjöfartens Betryggande å Wenern".

Verksamhet och intäkter

1802-1804 uppfördes Vänerns första fyr Skoghall.

1814 fick Seglationsstyrelsen sin förste lotsbefälhavare.

1831 förolyckades lotsbefälhavare J U Stenberg med besättning när tjänstefartyget gick under mellan Lidköping och Läckö.

1833 beslöt "Styrelsen för Sjöfartens förbättrande å Sjön Wenern" att (distans-) lotsar skulle anställas, två med stationering vid Vänersborg, två vid Sjötorp, och två på Lurö. Dessa skulle lotsa längre distanser. Det var dock svårt att få kvalificerat folk för den lön och övriga villkor som erbjöds.

1917 hade Seglationsstyrelsen 4 stycken lotsar och 99 personer för att sköta fyrar och utprickning.

  • 1997 hade Seglationsstyrelsen 9 stycken lotsar och 7 personer för att sköta fyrar och utprickning.

2001 var rörelseintäkterna för Seglationsstyrelsen 15,7 MSEK varav lotsintäkter 4,6 MSEK. Se riksdaler.

Överföring

2003 tog Sjöfartsverket över ansvaret för lotsverksamheten på Vänern efter en utredning av politikern Jörgen Andersson.

2004 den 1 juli tog Sjöfartsverket över ansvaret även för utprickningen och fyrarna. Seglationsstyrelsen upphörde därmed. Vänern blev därigenom ett sjötrafikområde inom Sjöfartsverket.


Jfr Sjöfartsverket, Trollhätte kanal, Petter Johan Warberg, Baltzar von Platen, Skoghall, Naven, utprickning, Vänern, vänerlots, personal.