Skillnad mellan versioner av "Väderöbod"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
Rad 72: Rad 72:
 
|}
 
|}
  
 +
 +
== Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ==
 +
 +
"'''Väderöbods fyr.''' Belägen på [[Väderöarna]], 8,5 [[distansminut]]er väster om [[Fjällbacka]], i Kville socken av Göteborgs och Bohus län. Postadress och telegramadress: [[Fjällbacka]].
 +
 +
Fyren byggdes år 1867 och moderniserades år 1907. De första fyrmännen på platsen voro fyrmästare Söderberg, fyrvaktare Wirström och fyrbiträdena Alexandersson och Börjesson.
 +
 +
Öarna äro kala. Den enda vegetationen förutom gräs, som växer där lite jord samlats i sprickor och skrevor, är några buskar, vilka föra en tynande tillvaro, ehuru de omgärdas och skyddas av täta staket.
 +
 +
 +
'''Hamn och båt'''
 +
 +
På Väderöbod finns ingen hamn. På nordostsidan av fyrplatsen finns en bergskreva, 'Kranhålet', varest en lyftkran av järn är anordnad. Efter varje begagnande hissas tjänstebåten upp och placeras på skrån.
 +
 +
Den första tjänstebåten, som fanns vid platsen, var en snipa, och åldringarna i [[Fjällbacka]] skärgård omtala att fyrfolket riggat den med säckvävssegel, vilket väl emellertid får tas som en 'skröna'. Båten n:r 2 var en öppen 17 fots kosterbåt. Den spolades bort av sjön. Båten n:r 3 var av samma typ som tvåan men något större. Det var den båt som ''under en stormby gick till botten med fyrbiträdet J. Binde'' i Väderöfjorden den 14 april 1911. Båt n:r 4 var av samma typ men halvdäckad. Denna båt utbyttes år 1917 mot en 8,5 meter lång motorbåt, ritad och konstruerad av fyringenjör A. Hultman och byggd vid Lotsverkets varv vid [[Rosenvik]]. Motorn är en 3 hästkrafters Avance och ger båten en fart av omkring 6 [[knop]].
 +
 +
På sydvästsidan av Väderöbod, där något lä bereds för sydvästliga vindar av de här utanför liggande skären Skitarna och Trolleskären, finns en hamn, som bildats av att personalen under årens lopp grävt, muddrat och sprängt samt med båt bortfört hundratals ton av grus, sten och sand. I denna hamn finns anbragta två stycken hisskranar, med vilka personalens egna båtar hissas upp då oväder faller på. Hamnen är så trång, att alla båtarna inte får rum där på en gång. Utpurrningar nattetid för att sätta båtarna i säkerhet är ingen ovanlighet.
 +
 +
 +
''' Vintertid förbindelse med land'''
 +
 +
Förbindelsen med land är under isvintrar besvärlig. De tider då havsisen är i rörelse är all förbindelse utesluten. Men även under vintrar, då ingen  havsis funnits eller sedan havsisen gått bort, har [[Fjällbacka]] skärgård varit tillfrusen. Man har då, om man velat åvägabringa förbindelse med land, måst starta från fyrplatsen medan det ännu varit mörkt på morgonen för att anlända till iskanten i dagningen. Ha förhållandena tillåtit att fastgöra båten vid iskanten, har man haft 1 - 1,5 timmes vandring över isen med kälkar, lastade med mjölkkrukor, korgar o.d. Och efter avslutat kommers iland återvända med tunga lass. Det har hänt, att färden måst ställas över höga, bergiga öar om isen varit svag. Hemfärden har för det mesta under sådana resor fått företagas i mörkret.
 +
 +
 +
'''Haveri'''
 +
 +
I januari månad 1900 seglade norska barken 'Löweland' i land på fyrplatsens södra udde. En man hoppade iland och kom klockan fyra på morgonen upp i fyren till den vakthavande. Fartyget fortsatte sin färd men sjönk nordväst om [[Ursholmen]]s fyr, där besättningen räddades."
  
 
== Torn Nr 1 ==
 
== Torn Nr 1 ==
 
'''1866-1867''' anlades fyrplatsen. Fyrtornet av järn var cirka 19 m högt och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "[[Heidenstam]]mare", försedd med lanternin och 2:a ordningens lins. Tornet tillverkades på Jaques Larssons faktori i Stockholm. Monteringsarbetet på fyrplatsen tog fyra veckor. Fyrapparaten var tillverkad i Paris.  
 
'''1866-1867''' anlades fyrplatsen. Fyrtornet av järn var cirka 19 m högt och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "[[Heidenstam]]mare", försedd med lanternin och 2:a ordningens lins. Tornet tillverkades på Jaques Larssons faktori i Stockholm. Monteringsarbetet på fyrplatsen tog fyra veckor. Fyrapparaten var tillverkad i Paris.  
 
* Fyren bemannades av en fyrmästare, en fyrvaktare och två fyrbiträden.  
 
* Fyren bemannades av en fyrmästare, en fyrvaktare och två fyrbiträden.  
* Bebyggelsen på fyrplatsen bestod av ett boningshus för fyrvaktaren, ett för fyrvaktare och biträde, uthus, förrådsbodar, dass (för två man).  
+
* Bebyggelsen på fyrplatsen bestod av ett boningshus för fyrmästare, ett för fyrvaktare och biträde, uthus, förrådsbodar, dass (för två man).  
* Hamnförhållandena var svåra. "Hamnen" försågs med båtkran att hissa upp båten i.
+
* Hamnförhållandena var svåra. "Hamnen" försågs med båtkran att hissa upp båten i".
  
 
'''Original optik''':
 
'''Original optik''':

Nuvarande version från 10 november 2019 kl. 14.55

Väderöbod, svensk f.d. bemannad fyrplats i södra delen av ögruppen Väderöarna utanför Fjällbacka i Bohuslän, Skagerack, Västerhavet. Bemannad 1867-1965

Fjällbackaleden, dvs farleden Smögen - Fjällbacka. Fyrplatsen är svår att ta sig till och från. Det krävs gott väder. På den i ögruppen liggande Storön (Väderö Storö) fanns en lotsstation med utkik. 
Heidenstamfyren är riven och ersatt av den nuvarande
Väderöbod karta ritad.jpg
LFl 8s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Väderöbod nya fyren. Foto Esbjörn Hillberg
Svenska Högarna, tvillingfyr till gamla fyren på Väderöbod. Foto Ulf Schloss
Fyrbostäderna på Väderöbod nu iordninggjorda. Arkiv Föreningen Väderöbod
LFl Al WR 60s.jpg
Väderöbod gamla och nya fyren. Foto från perioden 1964-1969 (nya fyren i drift och gamla fyren togs bort). Arkiv Rolf Alexandersson.
Denna planlins för karaktären växelsken har suttit i den gamla fyren för Väderöbod. Vartannat fack var med rött glas, varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum
Hult, Waldner,Hållberg och Hellström
Väderöbod från sjön. Foto Lotsverket
Väderöbod fyrplats cirka 1900. Foto Lotsverket
Väderöbod fyrplats cirka 1910. Foto Lotsverket
Väderöbod fyren 1911. Foto Lotsverket
Väderöbod fyrplats från V 1929. Foto Lotsverket
Väderöbod nya fyren. Arkiv johanssonkajak.com
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
846600 C 0335 N 58 33, O 11 02 LFl WRG 8 s 16 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1867 1964 1965 1965 19 32


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Väderöbods fyr. Belägen på Väderöarna, 8,5 distansminuter väster om Fjällbacka, i Kville socken av Göteborgs och Bohus län. Postadress och telegramadress: Fjällbacka.

Fyren byggdes år 1867 och moderniserades år 1907. De första fyrmännen på platsen voro fyrmästare Söderberg, fyrvaktare Wirström och fyrbiträdena Alexandersson och Börjesson.

Öarna äro kala. Den enda vegetationen förutom gräs, som växer där lite jord samlats i sprickor och skrevor, är några buskar, vilka föra en tynande tillvaro, ehuru de omgärdas och skyddas av täta staket.


Hamn och båt

På Väderöbod finns ingen hamn. På nordostsidan av fyrplatsen finns en bergskreva, 'Kranhålet', varest en lyftkran av järn är anordnad. Efter varje begagnande hissas tjänstebåten upp och placeras på skrån.

Den första tjänstebåten, som fanns vid platsen, var en snipa, och åldringarna i Fjällbacka skärgård omtala att fyrfolket riggat den med säckvävssegel, vilket väl emellertid får tas som en 'skröna'. Båten n:r 2 var en öppen 17 fots kosterbåt. Den spolades bort av sjön. Båten n:r 3 var av samma typ som tvåan men något större. Det var den båt som under en stormby gick till botten med fyrbiträdet J. Binde i Väderöfjorden den 14 april 1911. Båt n:r 4 var av samma typ men halvdäckad. Denna båt utbyttes år 1917 mot en 8,5 meter lång motorbåt, ritad och konstruerad av fyringenjör A. Hultman och byggd vid Lotsverkets varv vid Rosenvik. Motorn är en 3 hästkrafters Avance och ger båten en fart av omkring 6 knop.

På sydvästsidan av Väderöbod, där något lä bereds för sydvästliga vindar av de här utanför liggande skären Skitarna och Trolleskären, finns en hamn, som bildats av att personalen under årens lopp grävt, muddrat och sprängt samt med båt bortfört hundratals ton av grus, sten och sand. I denna hamn finns anbragta två stycken hisskranar, med vilka personalens egna båtar hissas upp då oväder faller på. Hamnen är så trång, att alla båtarna inte får rum där på en gång. Utpurrningar nattetid för att sätta båtarna i säkerhet är ingen ovanlighet.


Vintertid förbindelse med land

Förbindelsen med land är under isvintrar besvärlig. De tider då havsisen är i rörelse är all förbindelse utesluten. Men även under vintrar, då ingen havsis funnits eller sedan havsisen gått bort, har Fjällbacka skärgård varit tillfrusen. Man har då, om man velat åvägabringa förbindelse med land, måst starta från fyrplatsen medan det ännu varit mörkt på morgonen för att anlända till iskanten i dagningen. Ha förhållandena tillåtit att fastgöra båten vid iskanten, har man haft 1 - 1,5 timmes vandring över isen med kälkar, lastade med mjölkkrukor, korgar o.d. Och efter avslutat kommers iland återvända med tunga lass. Det har hänt, att färden måst ställas över höga, bergiga öar om isen varit svag. Hemfärden har för det mesta under sådana resor fått företagas i mörkret.


Haveri

I januari månad 1900 seglade norska barken 'Löweland' i land på fyrplatsens södra udde. En man hoppade iland och kom klockan fyra på morgonen upp i fyren till den vakthavande. Fartyget fortsatte sin färd men sjönk nordväst om Ursholmens fyr, där besättningen räddades."

Torn Nr 1

1866-1867 anlades fyrplatsen. Fyrtornet av järn var cirka 19 m högt och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstammare", försedd med lanternin och 2:a ordningens lins. Tornet tillverkades på Jaques Larssons faktori i Stockholm. Monteringsarbetet på fyrplatsen tog fyra veckor. Fyrapparaten var tillverkad i Paris.

  • Fyren bemannades av en fyrmästare, en fyrvaktare och två fyrbiträden.
  • Bebyggelsen på fyrplatsen bestod av ett boningshus för fyrmästare, ett för fyrvaktare och biträde, uthus, förrådsbodar, dass (för två man).
  • Hamnförhållandena var svåra. "Hamnen" försågs med båtkran att hissa upp båten i".

Original optik:

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med växlande vita och röda blänkar. Lat. N. 58° 32’,7. Long. O. 11° 2’,3.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 108 fot (32,4 m).
  • Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, rött
  • Lysvidd: 14 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 57 fot (17,1 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.
  • Tornets höjd från grund: 64 fot (19,2 m).

Fyrtornet är uppfört på en hög, särdeles otillgänglig klippa, benämnd Boden, ett av de sydvästligaste skären, som tillhör Väderöarna utanför Fjällbacka. Fyrbetjäningens bostadshus ligger i en dalgång nedanför tornet; de är rödmålade, men föga synliga från sjön. Linsapparaten av 2:dra ordningen visar under loppet av varje minut en vit och en röd blänk, vardera av omkring 9 sekunders varaktighet och åtskilda av omkring 21 sekunders förmörkelser. Genom särskild anordning uti apparaten är den röda blänkens styrka ungefärligen lika med den vitas, så att båda bör synas lika långt. Fyren lyser runtom horisonten, men skyms i NO av Väderö- Storö. Fyrtornet är rödmålat och, med avseende på den höga runda formen av skäret, varpå det står, ett gott dagmärke. Gonggong finns för signalering under tjocka. Fyrinrättningen uppfördes 1867, och fyren tändes första gången samma år.”

1885 inrättades på fyrplatsen en skola för barnen på ön.


Väderöbod 3.jpg Väderöbod 4.jpg Väderöbod 5.jpg

Fotogen

1887 utbyttes oljelampa för rovolja mot en fotogenlampa med veke.

Lux-ljus

1907 installerades Lux-ljus och en ny omgående lins av 3:e ordningen (1000 mm Ø).

1928 uppsattes signalställning för "vissa fall av nödlägen".

1929 uppsattes en ny båtkran. Hamnen på öns östra sida försågs med två mindre vågbrytare i betong.

1932 installerades telefonförbindelse med fastlandet.

1945 byggdes på östra sidan av hamnen ny brygga i betong samt anordning för att förvara båten upphissad.

1950 byggdes ny vågbrytare.

1961 var fyrkaraktären B Vx VR 60 s 16 M (vit 8 + 22 + röd 8 + 22). Ljusstyrka: 18 000 HK (vit) resp 13 000 HK (röd). Omgående lins med Lux-ljus.


Torn Nr 2

1964 elektrifierades fyrplatsen.

Lotsbarnskola

1902-1910 hade Väderöbod lotsbarnskola. Lärare: Elise Banck

  • 1902 Elise Banck, 75 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1903 Elise Banck, 81 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1904 Elise Banck, 77 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1905 Elise Banck, 80 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1906 Elise Banck, 85 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1907 Elise Banck, 110 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
  • 1908 Elise Banck, 116 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1909 Elise Banck, 114 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1910 Elise Banck, 117 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn

Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:

  • 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
  • 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
  • 1918: Märtha C Jakobsson
  • 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
  • 1925: -

Avbemanning och personal

1965 avbemannades fyrplatsen. Se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Väderöbod

Och sedan

1968 var (det nya) tornet 19 m högt, orange med svart bälte. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv. Fyren fasadbelyst.

  • Optisk karaktär: B WRG 8 s 16 M. lyshöjd: 32 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd, R 7 000 cd, G 3 600 cd. Fyrskenet är skymt av Storö i cirka 209°.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s. (2 + 3 + 2 + 23).

1969 revs den gamla "Heidenstammaren" genom demontering. Fyrapparat och lins av 3:e ordningen (1000 mm Ø) finns bevarade hos hembygdsföreningen i Fjällbacka.

  • Efter avbemanningen kom fyrplatsen att utsättas för vandalisering.
  • På 1970-talet bildades på initiativ av enskilda personer en förening för bevarande och upprustning av fyrplatsen.

2000 var tornet 19 m högt och målat rött. Elektriskt ljus med energi från solpanel och batteri.

Fyrkaraktär gamla fyren: (släckt och borttagen)

Optik (nya fyren): 4:e ordn. (500 mm) dioptriskt trumlins 330° + öppen 30°. 2x20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier, racon

Fyrkaraktär (nya fyren): LFl WRG 8s 10M. Lyshöjd: 32 m. Racon: ( _._. ) 30 s 18 M.

2010 tog Föreningen Väderöbod över ägandet för "nya" fyren. Glödlampan byttes mot 6W lysdioder, sektorindelningen togs bort, raconen togs bort.

Fyrkaraktär: LFl W 8s 6M. Lyshöjd: 32 m.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/12 - 28/2.
Klass Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Rött, 19 m. högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyren anlagd år 1867.
Läge och natur Kalt och ogästvänligt skär med oskyddat läge i södra delen av ögruppen Väderöarna.
Bostäder Fm 3 rum och kök., Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter.
Hamn Ingen hamn. Platsen går endast att angöra i gott väder. Två båtkranar (en på O-sidan, en på SV-sidan).
Kommunikationer Tjänstebåt. Sommartid 4 resor och vintertid 3 resor i månaden till Väderö Storö. Ingen resa till fastlandet.
Postanstalt Fjällbacka. Väg dit: över Väderöarnas lotsplats 9 dist.-min.
Handelsbod Fjällbacka. Väg dit: 9 dist.-min. med lotsbåt över Väderöarna.
Skola Folkskola i Fjällbacka, realskola i Uddevalla. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Dricksvatten uppsamlas genom takrännor i cementerad brun. Meteorologiska observationer.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Fyrmästarhus (3 r.o.k.), fyrvaktarhus (tre lägenheter: 2 r.o.k., 2 r.o.k. och 1 r.o.k.), förråd och uthus.
Ägare Föreningen Väderöbod äger fyren. Ön och fastigheter ägs av Statens Fastighetsverk. Husen disponeras av Föreningen Väderöbod
Kontaktperson Magnus Blomstrand 0732-305229, Kjell Andersson 0303-80621, Reidar Gullman 031-3220862 och http://vaderobod.netg.se
Vägbeskrivning Närmaste större ort är Fjällbacka/Hamburgsund. Från Göteborg kör väg E6 norrut till Dingle (c:a 91 km) och därefter väg 163 till Fjällbacka (c:a 23 km). Ön ligger 10 nm SV Fjällbacka, är mycket väderutsatt och endast undantagsvis kan den lilla hamnen användas. Inga reguljära båtförbindelser.
Övrigt Den gamla 19 m höga Heidenstamfyren använde i början rovolja i moderatörlampan men år 1887 byttes den trevekiga lampnäbben ut mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen varvid ljusstyrkan ökade från 12.000 till 16.000 hefnerljus. År 1907 installerades trelågigt luxljus varvid ljusstyrkan ökade till 48.000 hefnerljus.

Heidenstamfyren revs 1969 men linsen samt fyrapparaten med linspelare, urverk, lod, fyrvekig moderatörlampa, oljekannor, verktyg, reservdelar, etc finns fortfarande bevarade och kan beses hos hembygdsföreningen på Nestorgården i Fjällbacka (i närheten av vårdcentralen på vägen till Sälvik, kontakta Hans Alsén tel 0525-32640, 0737-185536 eller Tanum turist 0525-20400).

På Väderöbod finns numera endast delar av det gamla granitfundamentet kvar på den plats där Heidenstammaren en gång stod (ca 150 m ost om den nya fyren). Föreningen Väderöbod lägger ner ett stort arbete på att återställa husen, hamnen och fyrplatsen i ursprungligt skick.

Skydd enligt lag ej

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...

Fjällbackaleden

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Skagerack, Strömstadsleden, svenskt fyrväsende, fyroptik, växelsken, Heidenstam, mistsignal, racon, optiska signalanordningar, järnfyr, lotsbarnskola