Utprickning: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 6: Rad 6:


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]  
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]  
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=lots]]
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=lotsplats]]
[[Fil:Båk.jpg|47 px|border|länk=känningsbåk]]
[[Fil:Spirbåk.jpg|47 px|border|länk=stångmärke]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol lysboj.jpg|44px|border|länk=lysboj]]
[[Fil:Symbol lysboj.jpg|44px|border|länk=lysboj]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Utprickning1923TBerglund.jpg|thumb|500px|left|[[Utprickning]] enligt Svensk Lots 1923. Klick 2x i bilden gör den större]]


== Bakgrund ==
== Bakgrund ==

Versionen från 19 februari 2020 kl. 15.36

utprickning innebär att flytande sjömärken (prickar och bojar) läggs ut för att markera farleders begränsning i sida samt hinder i leden såsom grund eller vrak. I en vidare betydelse inkluderas de fasta sjömärkena såsom fyrar, båkar, kummel osv.

Sett från luften omges kuster och farvatten av en kedja av sjömärken såsom fyrar, båkar, kummel, fläckar, kantmarkering och flytande sjömärken såsom prickar och bojar. Utan sjömärkena hade inte leden varit farbar. Och kedjan fortsätter kust efter kust. Och den fortsätter land efter land. Och varje land hade från början sina egna regler för de flytande sjömärkena.

Svensk utprickning (fram till 1965)

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Båk.jpg Spirbåk.jpg Symbol fyr.jpg Symbol lysboj.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Kompassros ritad.jpg

Utprickning enligt Svensk Lots 1923. Klick 2x i bilden gör den större

Bakgrund

Utprickningen i Sverige följde "svensk utprickning" från 1800-talet fram till 1965, då "nordisk utprickning" infördes. Den följdes av "System A", som ifördes i början av 1980-talet.

Internationellt utvecklades inom ramen för "the IALA Maritime Boyage System" under 1970-talet två olika system, använda inom region A resp region B. Region B omfattar Nord- och Sydamerika, Japan, Sydkorea och Filippinerna. Sverige tillhör region A.

Svensk utprickning (fram till 1965)

Svensk utprickning användes fram till 1965.

Nordisk utprickning (i Sverige 1965 till början av 1980-talet)

Nordisk utprickning (i Sverige 1965 till början av 1980-talet)
Nordisk utprickning (i Sverige 1965 till början av 1980-talet)
Utprickning enligt "System A" (i Sverige införd i början av 1980-talet)

Nordisk utprickning användes i Sverige 1965 till början av 1980-talet.

Utprickning enligt "System A" (i Sverige införd i början av 1980-talet)

Farledens huvudriktning är dels från öppen sjö in mot land, dels (i Sverige) kommandes från Atlanten via norska kusten, runt svenska kusten mot Haparanda. Flytande sjömärken indelas i lateralmärken (sidomärken) på ömse sidor om farleden, kardinalmärken (väderstrecksmärken) i olika riktningar från hinder, punktmärken på eller ovan ett hinder, mittledsmärken och specialmärken.

Flytande sjömärken kännetecknas av färg, form och topptecken samt av färg och karaktär på ev. ljus.

Utprickning enligt "System A" användes i Sverige införd i början av 1980-talet.

Länkar


Jfr fyr, fyrskepp, sjömärke, båk, kummel, lysboj, lysprick, Trollhätte kanal.