Utklippan
Utklippan, svensk f.d. bemannad fyrplats på ett skär i havet SSO om Karlskrona, Södra Östersjön. Bemannad 1789-1972.
S om Karlskrona. Långören inlopp. I gamla tider hade ön ett strategiskt läge för trafiken mellan Stockholm och örlogsstaden Karlskrona. Här anlades befästning (donjon), optisk telegraf och fyrplats med kustfyr, mistsignal och radiofyr.
Utklippan enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 601500 | C 7442 | N 55 57, O 15 42 | Fl W 15 s | 23,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1789 | 1870 | 1972 | 1972 | 30,9 | 31 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Utklippans fyr. Belägen på yttersta hörnet av Blekinge och Smålandslandet , Torhamns socken av Blekinge län. Postadress och telegramadres: Karlskrona.
Utklipporna är enligt en gammal beskrivning belägna uti Blekinge läns östra skärgård, inemot 4 mil (27,6 distansminuter) från närmaste fast land, som är Torhamn, samt inemot 1 1/2 mil (8,5 distansminuter) till ön Utlängan. Enligt samma beskrivning brukade utklipporna av Hästholmens åboar endast slåtter och sälskytte samt bestod av följande jordsorter, uppmätt av C. Sylvander, Hästholmen den 20 oktober 1801:
Norra Skjäret
- Gräsmark något stenig: 4 tunnland + kala berg: 5 tunnland. Summa 9 tunnland
Södra Skjäret
- Gräsmark något stenig: 2 tunnland + sämre gräsmark med äpple och enbuskar beväxte: 1 tunnland + kala berg: 3 tunnland. Summa 8 tunnland
Tillkommer: stenar som icke nyttjas till annat än att på den skjuta skjäl emedan de på dem uppgå.'
År 1760 föreslog Amiralitetskollegium att en spirbåk skulle byggas på Utklippan. Kungl. Maj:t ansåg det emellertid betänkligt att i krigstid låta utsätta känningsbåkar, varför saken fick anstå. Under krigstiden lär emellertid tillfälliga fyrar ha anordnats. Enligt Generalorder den 30 september 1812 anordnades tvenne kolfyrar. Enligt Kungl. brev den 5 mars 1836 skulle en lampfyr inrättas, men sedan fråga väckts om anläggning i sammanhang därmed dels av ett Martellertorn, dels en telegraf, förordnades den 12 mars 18398 att en gemensam fyr- och telegraf skulle byggas, varvid av lotsverkets medel skulle utgå 11,820 riksdaler, varjämte för arbete kommenderas 50 man av på Kungsholmen förlagda arbetskarlar. Enligt Generalorder den 3 mars 1834 (Krimkriget?) iordningställdes en telegraf för att till Kungshomen meddela de upptäckter man gjorde på Utklipporna. Denna telegraf indrogs enligt Generalorder den 6 mars 1836. Kostnaden utgick av de till neutralitetens upprätthållande anvisade medel.
På det södra eller yttersta skäret är uppförd en besättningsbyggnad av sten, vars södra torn, uppfört 1839 - 1840, är inrättat till fyrtorn. Första fyrapparaten bestod av 6 stycken polerade reverberer, som kringdrevos av ett utväxlingsverk. Nuvarande fyrapparaten är en andra ordningens lins med luxljus.
Första mistsignaleringsanordningen var en malmklocka, anbragt ovanpå befästningsbyggnadens tak. Nuvarande mistsignal är kanon, varmed avfyras två skott var 10 minut vid tjocka eller disigt väder.
På den helt kala holmen är, förutom de nämnda befästningsbyggnaderna, uppförda fyrbetjäningens bostads- och ekonomihus jämte några andra hus.
Under den tid fyr funnits och fyrbetjäningvistades på platsen ha vid olika tillfällen tre fyrbiträden och en fyrvaktare vådligen omkommit på sjön. Ett fyrbiträde fastnade med öppen båt i drivis och drev med den i två dagar tills han bärgades iland på Bornhol. År 1881 strandade här furstens av Monaco lustyacht med ägaren ombord.
Första kända fyrman var fyrmästaren Aspegren."
Området
Landgrundningar och bränningar finns i nästan alla riktningar runt Utklippan inom ett största avstånd av 1000 m från fyren. Närmre land ligger fyrplatsen Utlängan.
Vippfyr
1789 uppfördes en vippfyr. Fyringen skedde endast då lotsarna på Hästholmen så behövde.
Öppen kolfyr
1812 uppfördes för flottan två stycken 2,5 m höga stenpelare med vardera en öppen kolfyr.
- Dubbelfyren skulle inte förväxlas med Ölands Södra Udde.
1814 släcktes fyrarna.
Spegelfyr
1839-1840 uppfördes en i sten och med tjocka murar kvadratisk byggnad i två våningar.
- I två diagonalt placerade hörn uppfördes var sitt runt torn.
- Det västra var försett med en optisk telegraf för signalering med Karlskrona.
- Det östra var försett med lanternin innehållande en fyrapparat med speglar och oljelampa för rovolja. Ritat av J T Byström.
- Fyrapparaten med sex paraboliska speglar, med var sin oljelampa för rovolja, hade formen av en liksidig triangel med två speglar på var sida. Ställningen var omgående, drevs med urverk och lod och gav fyrkaraktären blänk.
Enligt Underrättelse 1842
UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 55° 56'35". Long. O. 33° 49'34"
På det södra eller yttersta skäret af Utklippan är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin undrehålles, det norra tornet är ämnadt för inrättande af en telagraf. Lysnings-apparaten i fyren består af 6 st. polerade messings-reverberer, hvilka genom ett urverk vridas omkring inom 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken eller blinkar, med lika många mörka mellantider. Fyrljuset har 51 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd från ett vanligt skepps däck. Denna fyr tändes första gången hösten år 1840. På skäret, som i öfrigt är en kal bergsholme, finnas, förutan nämnde byggnad, boningshus för fyrbetjeningen samt uthus äfvensom ett fiskarhus, alla rödfärgade.
Enligt Underrättelse 1848
"Utklippan. Omgående Spegelfyr.
Lat. N 55° 56'35". Long. O. om Ferrö 33° 49'34". Long O. om Greenwichs meridian 15° 39'49"
På det södra eller yttersta skäret af Utklippan är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin underhålles. Lysningsapparaten består af 6 stycken polerade messings-reverberer, hvilka genom ett utvexlingsverk vridas omkring på 6 minuter och derunder gifva trenne sken eller blinkar af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Fyrljuset är 51 fot öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd ifrån ett vanligt skeppsdäck. Denna fyr tändes förts gången den 15 November 1840. På skäret, som i öfrigt är en kal bergholme, finnas, utom nämnde befästningsbyggnad, boningshus för fyrbetjeningen samt uthus, äfvensom ett fiskarehus, alla rödfärgade. "
1850 uppsattes på huvudbyggnadens tak en klockstapel med en mindre mistklocka.
Enligt Underrättelser 1852
UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 55°56'35”. Long. O. om Ferrö 33°49'34”. Long. O. om Greenwichs meridian 15°39'49”.
På det södra eller yttersta skäret på Utklipporna är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn, uppbygdt åren 1839 och 1840, är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin underhålles. Lysningsapparaten består af 6 stycken polerade reverberer, hvilka genom ett utvexlingsverk föras omkring på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 ½ minuts mörka mellantider. Tornet är 31 fot högt från grunden till altanen och fyrljuset, som brinner på 51 fots höjd öfver vattenytan, kan i klart väder synas på 2 ½ à 3 mils afstånd ifrån ett vanligt högt skeppsdäck. Denna fyr tändes första gången den 15 November sistnämnda år. Ofvanom befästningsbyggnadens tak är uppsatt en malmklocka, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko kommande seglare. På skäret, som i öfrigt är en kal bergholme, finnas, förutom nämnda befästningsbyggnad, fyrbetjeningen bonings- och uthus, äfvensom några andra hus. Pl. III.
1854, då Krimkriget brutit ut, hade flottan en optisk telegraflinje mellan Kungsholmens fort - Hästholmen - Utlängan - Utklippan.
1866 lades telegrafen ner.
1870 revs spegelfyren på det östra tornet då man på det västra tornet uppförde en Heidenstamfyr, "öppet pelartorn av järn" med lanternin och lins. Tornet tillverkat på Överums Bruk. Ritat av A T Gellerstedt.
- Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 4 fack à 60°+30°, med 12 fack (30°) krona (18 ringar) och krans (7 ringar), omgående, driven med urverk med lod, lodvikt 68 kg.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med fast sken med blänk. Lat. N. 55° 57’,2. Long. O. 15° 42’,1.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd från grund: 104 fot (31,2 m).
- Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, rött ovanpå ett stentorn
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 102 fot (30,6 m).
- Lysvidd: 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 9 fot (2,7 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
Skären Utklipporna ligger omkring 3 1/4 mil söder från Karlskrona och 2 1/2 mil från inloppet mellan sjöfästningarna Kungsholmen och Drottningskär. På det sydligaste av dessa skär är en donjon eller större stenbyggnad med 2:ne torn och på det västligaste av dessa är det öppna fyrtornet av järn uppfört. Linsapparaten är omgående och under loppet av 2 minuter visar den ett fast sken av omkring 1 min 20 sek varaktighet, varefter inträffar 15 sekunders mörker och sedan en skarp blänk, följd av 15 sekunders mörker. Såsom med starkare fyrar med omväxlande sken i allmänhet är händelsen, synes på närmare håll ett svagare sken ävensom på de såsom mörka uppgivna mellantiderna. Stentornet under det rödmålade järntornet är, liksom den övriga delen av donjonen, gråvitt. På donjonen mellan båda tornen hänger en klocka, varmed klämtas under disigt väder och tjocka. NO om fyrtornet ligger fyrbetjäningens rödmålade bostadshus. Emedan skäret är kalt, synas därå varande byggnader väl från alla sidor. Donjonen med dess 2:ne vid östra och västra hörnen stående torn uppfördes åren 1839 och 1840, och på det östra 31 fot höga tornet anbringades då en omgående spegelapparat. Tornet förhöjdes med därå nu stående järntorn 1870, och den nya linsapparaten tändes samma år på hösten.”.
1875 installerades en vindmätare. Den hade tidigare suttit på Kungsholmens fästning
1876 togs vindmätaren ner.
1877 utbyttes den gamla mistsignalklockan mot en större, vilken monterades i en provisorisk ställning.
1878 byggdes en ny större stapel till mistklockan.
Fotogenlampa
1887 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.
1895 utbyttes mistklockan mot mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion"
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.
- Fyrkaraktären oförändrad: F. m. B. 120s 16M. Lins av 2:a ordningen. Lyshöjd: 30,3 m.
- Ljus c:a 80 s. Mörker c:a 15,5 sek. Ljus c:a 9 sek. Mörker c:a 15,5 sek.
- Ljusstyrka: F W 15,000 HK, F R 3,600 HK, B W 95,000 HK, B R 23,000 HK.
- Vitt sken i sektor 240-113 grad. Dito rött sken i sektor 113-240 grad.
- Lyser horisonten runt med vitt sken med undantag av en sektor, belyst av rött sken från 115 till 234 grad, dock synes den vita blänken några grader in uti denna sektor, som pmfatta alla grund inom fyrens lysvidd, utom det 2 min. öster om fyren belägna Rosenklintsgrundet.
- Rött, nedtill öppet järntorn på en gammal befästning. Byggnadens höjd 30,9 m.
1927 utbyttes mistsignalkanonen mot en tyfon. Kanonen flyttades till Fårö.
Under 1940-talet byggdes en utsprängd hamn som nödhamn för fiskare. Arbetet utfördes genom Arbetskommissionen (AK).
1942 tändes fiskefyrarna Utklippans Hamn Västra respektive Utklippans Hamn Östra, båda fyrlykta på vit stolpe på vit förrådskur, placerade vid fiskehamnens östra respektive västra inlopp. Lins av 6:e ordningen. AGA-ljus.
Troligen detta år monterades mast för stormvarning.
Elektriskt ljus
1948 elektrifierades fyren.
- En kraftkabel hade dragits till ön från fyrplatsen Utlängan.
- Linsen av 2:a ordningen byggdes om. Ny fyrkaraktär: Bx(1+3) W 60s 16M.
- Tyfonen utbyttes mot en Nautofon.
- En cirkulär radiofyr installerades.
- Fästningsbyggnaden användes för maskinhus.
- En ny elektrisk bifyr installerades. 4:e ordningens (500 mm Ø) trumlins. Elklipp.
Sedan 1950-talet använder ornitologer en station för ringmärkning av flyttfåglar på ön.
1968 var tornet rött, nedtill öppet, på grå kastell-liknande byggnad. Omgående lins av 2:a ordningen. Elektriskt ljus.
- Optisk karaktär: Bx(1+3) W 60 s 16 M. Lyshöjd: 30,3 m. Ljusstyrka: W 440 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s. (4 + 4 + 4 + 18).
- Cirkulär radiofyr: RC 262. Räckvidd: 50 M. ID-signal: UK. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Utklippan, Ölands Norra Udde, Hammer Odde (dansk), Hoburg, Sandhammaren, Ölands Södra Grund.
- En kraftkabel var utlagd mellan Utlängan och Utklippan.
- Telefon: Utklippan 1 (Karlskrona).
- Bifyr optisk karaktär: F WRG 14,5 M. Lyshöjd: 14 m. Ljusstyrka: W 12 000 cd, R 3 000 cd, G 1 600 cd.
Kommunikationsradio. Sändaren på väggen. Mottagaren på bordet. Arkiv Jonny Apell.
Lotsbarnskola
1895-1895 hade Utklippan lotsbarnskola. Lärare var:
- 1895-1895 Maria Andersson
Sjörapporten
Rapportering till SMHI och sjörapporten 1971. Notera barometrarna. Arkiv Blekinge museum.
Avbemanning och personal
1972 automatiserades fyren. Fyrplatsen avbemannades.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Utklippan
Och sedan
1972 monterades linsen ner. Efter prov med roterande spegel (se bild) ersattes den med en fyrapparat PRB-46 Mk I (sealed-beam-lampor monterade två över varandra i en cirkel), cirka 0,5 m Ø, omgående.
- Bifyren flyttades till samma lanternin som huvudfyren.
1991 lades radiofyren ner.
1991 stängdes mistsignaleringen.
Nuvarande optik: Roterande strålkastarlinser, 4 st 35W 6V lampor, 2 omgångar. PRB-46 Mk I (sealed beam), reserv PRB-46 Mk II, 10w glödlampa, elklipp, sjökabel, batteri.
Nuvarande karaktär: Fl W 15 s 23,5 M. Lyshöjd: 31,0 m.
2008 släcktes huvudfyren.
2011 totalrenoverades fyrern. Kostnad 5,4 MSEK.
- Nuvarande karaktär: (släckt)
- Bifyren var fortfarande i drift.
Nuvarande optik bifyr: 4:e ordningen (500 mm Ø) trumlins 360°, 60W/10W 10,3V glödlampa.
Nuvarande karaktär bifyr: Iso WRG 4 s 11,5 M. Lyshöjd: 30,0 m.
Länkar
- Video: Livet på Utklippan 1928, (3 min 29 sek)
- Lyssna på Dagny Carlsson fyrvaktardotter berättar Klicka här. En inspelning från 1985.
- Utklippan. Ur Blänket Nr 2012:4 Ett ”fyrbarns” historia, Sten-Eric Lindström
- Utklippan. Ur Blänket Nr 2013:4 Grandios fyrlins återfunnen, Magnus Rietz
- Radio SR Överlevaren på Utklippans fyr, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min)
- Utklippan Nautofon, återskapat ljud. Utklippan ljudkaraktär återskapad 14 juni 2023 av Magnus Hellström (stationschef vid Ottenby fågelstation) genom att använda en inspelning av Ölands Södra Uddes nautofon gjord 10 juni 1973.
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, 2 Fb. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: C. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Tyfon, 2 st. 20 hkr. Avance-motorer. Rött nedtill öppet fyrtorn av järn på grå kastell-liknande byggnad. Mistmaskinrummet sammanbyggt med fyrtornet. Fyrplatsen anlagd år 1812. |
| Läge och natur | På ett skär i havet SSO Karlskrona. |
| Bostäder | Fm 3 rum, kök och hall, värmeledning, avlopp, badrum utan vatten. Fv 2 rum och kök. 2 Fb vardera 1 rum och kök. För Fv och 2 FB torde bostadsförbättring vara att förvänta. |
| Hamn | Brygga, vågbrytare och slip. Hamnen är utomordentligt väl skyddad. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt, sommartid 3 och vintertid 2 resor i månaden. |
| Postanstalt | Karlskrona. Väg dit: c:a 2 1/4 tim. med motorbåt, varav 1/2 tim. inomskärs. |
| Skola | B-skola å Aspö, 2 tim. motorbåtsresa. Olika skolor i Karlskrona. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Dricksvattnet utdömt av vederbörande hälsovårdsmyndighet. Skatterna ruinerande. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Vandrarhem 26 bäddar kontakta Utkiken Karlskrona 0722-513770. |
| Ägare | SjöV (0771-630000) äger fyren, Statens Fastighetsverk äger resten. |
| Kontaktperson | Krister Malmqvist 070 865 97 09, Joel Hallström 0709-223 821. Sjötaxi 0738-563 999. www.utkikenkarlskrona.se www.utklippan.net och www.sm7ucz.se |
| Vägbeskrivning | Utklippan är belägen drygt 15 nm sydost Karlskrona och måste besökas med båt. Sjötaxi 0738-563 999 och ev. båtturer från Karlskrona kontakta Turistbyrån i Karlskrona, 0455-303 490, www.karlskrona.se/turism |
| Övrigt | År 1789 uppsattes en vippfyr på Utklippan. Fyrning skedde dock endast vid behov av lotsarna på Hästholmen utanför Utlängan. För att säkra transport av svenska trupper under Napoleonkriget uppfördes år 1812 på Utklippan två stycken 2,5 m. höga stenpelare med kolgrytor. Anledningen till denna dubbelfyr var att man ej skulle förväxla den med fyren på Ölands Södra Udde. Fyren släcktes för gott 1814.
Nuvarande fyrbyggnad uppfördes 1839-44 och bestod i början av en kastelliknande byggnad med ett fyrtorn och ett signaltorn. Fyren tändes 15 november 1840, klassificerades som omgående spegelfyr och dess sken syntes 2½-3 mil. År 1870 revs fyren på östra tornet när man på det västra tornet uppförde en Heidenstamfyr med en 2:a ordn. (1400 mm) dioptrisk trum- och planlins 4 fack á 90° (60° trumma + 30° plan) med 12 fack katadioptrisk krona (trumfack 18 ringar, planfack 12 ringar) och krans (trumfack 7 ringar, planfack 5 ringar), Henry Lepaute, roterande, urverk och lod (vikt 68 kg, lodlina 26,7 m) samt trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 36 cl/tim). År 1887 byttes lampnäbben för rovolja mot en fyrvekig för fotogen (förbrukning 75 cl/tim), år 1907 installerades Lux-ljus med trippelbrännare som år 1848 ersattes av elektriskt ljus. Linsen av 2:a ordn. byggdes om 1948 och ersattes 1972 av två omgångar roterande snedställda speglar. Nuvarande fyrlyktor monterades år 1991 när bifyren flyttades upp i tornet. Mistsignalering startades med klocka 1850, Engströms kanon 1895, tyfon 1927 och nautofon 1947 samt upphörde 1991. En radiofyr fanns mellan 1948-1991. I mars 1859, då Krimkriget brutit ut, byggde Flottan en optisk telegraf Utklippan - Utlängan - Hästholmen - Kungsholmens fort. Telegrafen indrogs redan 1866. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, fyren och 1994 tre byggnader. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Södra Östersjön
Klicka här för att se fyrarna i Södra Östersjön.
Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, Utlängan, Lotsverket, Heidenstammare, linsfyr, spegelfyr, fast sken med blänk, mistsignal, donjon, bifyr, radiofyr, optiska signalanordningar