Understen
Understen, svensk f.d. bemannad fyrplats i Södra Kvarken vid Ålands hav. Bemannad 1848-1968
1830 uppfördes på klippan Understen ett cirka 9 m högt sjömärke. 1839 blåste sjömärket ner. 1840 gjorde den Kejserliga Ryska Ministern i Stockholm en skriftlig framställan om uppförandet av en fyrbåk på Understen på svensk bekostnad. Den svenska Sjööveförvaltningen ansåg att en sådan fyrbåk "däremot snarare påkallas å skäret Märket" på den åländska sidan och detta på rysk bekostnad. 1841 uppfördes ett nytt sjömärke på Understen, en träbåk cirka 11 m hög med tre sidor.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 220100 | C 6288 | N 60 17, O 18 55 | Fl(4) 15 s | 23,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1848 | 1916 | 1966 | 1968 | 39 | 48,1 |
Fyr Nr 1 tändes
1847-1848 anlades fyrplatsen inklusive byggnader. Tornet i gråsten var cirka 16 m högt, runt, försett med lanternin och spegelapparat. Ritat av C Sandell. Kostnaden för fyren var 15 717 riksdaler banko.
- 10 paraboliska speglar av polerad mässing med var sin oljelampa för rovolja. Fyrkaraktär: vitt fast sken.
- Lamporna var försedda med veke och av typen "konstant nivå" för lysoljan. De var fästade runt en horisontell ring av järn. Fyren tändes första gången 11 november 1848.
1866 uppsattes en signalställning som tillkännagav huruvida "fyrfartygen Finngrundet och Grundkallen icke är på sina stationer liggande".
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 60° 16’,6. Long. O. 18° 55’,6. Fyrapparaten: 10 st lampor med paraboliska speglar. Tornets höjd från grund: 53 fot (15,9 m). Fyrljusets höjd över vattenytan: 81 fot (24,3 m). Fyrtornet: av sten, grått med röda bälten. Lysvidd: 14 (distans)minuter. Grundens höjd över vattenytan: 40 fot (12,0 m). Lysfält: från NNV ½ V över V, N, O och S till VSV.
Fyrtornet är uppfört på klippan Understen i Södra Kvarken vid Ålands hav. Det är grått, med 2:ne röda bälten. Fyrbetjäningens, omkring 80 fot väster om tornet stående, bonings- och uthus är rödfärgade. Medelst signaler med nedan anförda beskaffenhet, hissade under en vid fyrplatsen befintlig ställning, tillkännages fyrfartygen Finngrunden och Grundkallen icke är på sina stationer liggande:
- Svartmålad dubbelkon över rödmålad kula utvisar att ingetdera av fyrfartygen Finngrundet och Grundkallen är på vederbörliga stationer utliggande.
- Svartmålad dubbelkon: att fyrfartyget Finngrundet ej finnes på sin station.
- Rödmålad kula: att fyrfartyget Grundkallen ej finnes på sin station.
- Ingen kula hissad utvisar, att, så vitt vid fyrplatsen känt är, båda fyrfartygen är på sina vederbörliga stationer liggande.”
1873 utbyttes den nedblåsta signalställningen mot en ny likadan.
Fotogen
1880 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampa med veke. Samtidigt ökades antalet speglar från 10 till 14.
1882 installerades ångmistsirén. Maskinhus och kolbod hade uppförts året innan.
1883 utbyttes maskinhuset mot ett nytt.
1891 byggdes en ny kolbod för ångmistsirénen.
1892 byggdes en fotogenbod.
1896 utbyttes ångpannan för ångmistsirénen mot en ny.
1899 erhöll fyrplatsen en handdriven mistlur.
1903-1904 erhöll fyrplatsen en mistlur driven av kompressor via explosionsmotor.
1905 Signalställningen togs ner och utgick. Ett skolhus uppfördes.
Fyr Nr 2
1915-1916 uppfördes i armerad betong ett cirka 39 m högt runt torn med lanternin med omgående lins med Lux-ljus. Ritat av Folke Lundeberg.
- Linsen levererades först 1922 på grund av det första världskriget och fick ersättas av ett provisorium.
- Maskineriet till mistsirénen placerades inne i fyren.
- Gamla fyren togs ur bruk men fick stå kvar som sjömärke.
1916 Ångmistsirénen avsändes för att sättas upp på Måseskär.
1922 Linsen till huvudfyren utbyttes till 3:e ordningen dioptrisk planlins med 4 fack à 60°, omgående, kvicksilverlagring, driven med urverk och lod, lodvikt 360 kg. Lux-ljus.
- En bifyr installerades i fyrtornet.
1928 uppsattes signalställning för "vissa fall av nödlägen".
Elektriskt ljus
1933 utbyttes Lux-ljus mot elektrisk glödlampa.
- Strömmen kom från ett kraftaggregat installerat i fyrtornet.
- En cirkulär radiofyr installerades.
1941 utbyttes mistsirénen mot Nautofon.
1945 monterades en mast för radiofyr.
- Ett nytt maskinhus byggdes.
1948 installerades en ny radiofyr.
1951 utbyttes urverk med lod mot elektrisk motor för drivning av linsen.
1966 elektrifierades och automatiserades fyren.
- Strömmen togs via kraftkabel till ön utlagd mellan Singö och fyren.
Avbemanning och personal
1968 avbemannades fyrplatsen. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Understen
Och sedan
1968 Fyrtornet var fasadbelyst.
- Optisk karaktär: Bx(4) W 14 s 19 M. Lyshöjd: 48,1 M. Ljusstyrka: W 440 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 1 ljud var 60 s. (5 + 55).
- Cirkulär radiofyr: RC 170. Räckvidd: 70 M. ID-signal: UN. Frekvens: 301,1 kHz. Ingick i kedjan Understen, Finngrunden, Svenska Björn, Eggegrund, Örskär.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar. Den på Understen ändrades till smalbandig och frekvens 299,0 kHz.
199? stängdes radiofyr och mistsignal. Fasadbelysningen släcktes.
Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar, 4 fack à 60°, samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), skärm 120°, omgående, kvicksilverlagring (120 kg), Barbier Bernard & Turenne 1921, 2x1000W 120V glödlampa, sjökabel, reservkraft från dieselmotor
Nuvarande karaktär : Fl(4) 15 s 23,5 M. Lyshöjd: 48,1 m.
Bifyr nr 1: ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 1 fack á 26° + 1 fack á 13° båda med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), Henry Lepaute, belägen 14 m under huvudfyren, lyser sydvart, 1000W 120V glödlampa, elklipp.
Bifyr nr 2: spaltsystem med sealed-beam-lampor, lyser genom spalt på norra väggen.
Länkar
- Ur Blänket Nr 2012:2 I kustbandet, Björn Hagelin
- Ur Blänket Nr 2013:2 Mitt intresse för fyrar, från barnsben fram till idag, Petter Cottman
- Ur Blänket Nr 2014:2 Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare, Mats Carlsson-Lénart
- Ur Blänket Nr 2015:2 Kustbefästningar och fyrplatser, Lars A. Hansson
- Ur Blänket Nr 2016:3 Understens fyrplats för hundra år sedan, Marianne Brus
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/9 - 31/3, sem.-vik. hela semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen större. Radiofyr. Nautofon, 2 st. 25 hkr. Bolinder-motorer. Upptill svart, nedtill vitt 39,4 m högt fyrtorn. Fyren anlagd år 1915-16. |
| Läge och natur | Kalt c:a 300 m långt skär. Inga planteringsland. C:a 50 m mellan bostadshusen och hamnen. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök., Fv och Fb vardera 2 rum och kök, ex. bitr. 1 rum. El- ljus i samtliga bostäder, för övrigt inga bekvämligheter. |
| Hamn | Dålig, från SO öppen hamn. Båten hissas upp i dävertar medelst ett stort spel. Slipar finns för privata båtar. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt, sommartid 4 och vintertid 2 resor i månaden till Singö. Var tredje resa till Öregrund. |
| Postanstalt | Singö. Väg dit: c:a 2 timmars motorbåtresa till post och handelsbod eller 1,20 tim. båtfärd till närmaste land och 9 km landsvägen till Singö. Tidningar och brev hämtas i en lantgård å Singö närmaste udde. Värdepost och paket å postanstalten Singö. |
| Skola | Folkskola Singö och Öregrund, realskola i Östhammar och Hallstavik. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | C:a 50 m till brunn. För närvarande äro kraftcentral, batterirum och radiofyr inrymda i fyrtornets nedre del. Mycket trångt och mörkt. Nytt fristående maskinhus föreslaget att uppföras. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Inga övernattningsplatser. |
| Ägare | SjöV fyren och Fortifikationsförvaltningen all mark, bostadshus och andra byggnader, 2 hus ägs av Marianne Brus och hennes son Karl. |
| Kontaktperson | Marianne Brus 0173-36207, 0708-187897. Besökstillstånd via Marinbasen Karlskrona 0455-85000, 85115. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
| Vägbeskrivning | Bilväg Norrtälje - Singö c:a 60 km. Kör väg 76 norrut från Norrtälje tag av på väg 283 vid Söderby-Karl och kör via Väddö och Grisslehamn till Singö. Understen ligger c:a 8 nm från Kalvskäret, närmaste hamn på Singös östra udde. Ej reguljär båtförbindelse. |
| Övrigt | Redan på 1700 talet byggdes det första sjömärket på ön. År 1830 uppfördes ett 9 m högt märke som blåste ner 1839 och ersattes 1841 av en 11 m hög tresidig träbåk. Första fyren tändes 11 nov. 1848, byggd av gråsten, 13 m hög, skenet syntes 3½ mil, klassificerad stillatående spegelfyr. År 1880 förstärktes skenet då man ökade paraboliska speglar från 10 till 14 och bytte rovoljelamporna mot 14 envekiga fotogenlampor (förbrukning 5 cl/tim) oföränderlig bränsleyta. Fyren var kort och ljusstyrkan fortfarande svag så man byggde 1915-16 en 39 m hög betongfyr (Sveriges näst högsta fyr) som, efter ett kort provisorium, år 1922 utrustades med nuvarande 3:e ordn.(1000 mm) planlins, kvicksilverlagrad, urverk med lod (vikt 360 kg) och luxljus. Samma år installerades i tornet en bifyr med luxljus och en 3.e ordn.(1000 mm) dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona och krans, 2 fack á 10° + 24° samt ett 4:e ordn. (500 mm) trumfack á 45° och persiennapparat med urverk och lod (vikt 23 kg). Ansvarig för byggnationen var 28-årige fyringenjören Hilmer Carlsson. Fyren fick elektrisk lampa (1000W huvudfyr och 300W bifyr) år 1933 och blev helt elektrifierad 1951. Äldsta boningshuset är från 1848. Fyrvaktarbostad med källare är byggd 1868. Nytt hus för fyrmästare byggdes 1915. Den ursprungliga fyren från 1848 är fortfarande kvar i samma skick som när den släcktes. Tyvärr är alla speglar och lampor borttagna. Fyrplatsen återbemannades av Marinen som sjöbevakningsstation 1975 -1996. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, gamla tornet. Förslag på ökat byggnadsminne hela ön. Hela ön är militärt skyddsområde, får ej besökas utan tillstånd. |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, fyrljusreflektor, fyroptik, mistsignal, radiofyr, sealed-beam, Vinga, Måseskär, optiska signalanordningar, bifyr, Finngrunden, Grundkallen.