Skillnad mellan versioner av "Understen"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
Rad 21: Rad 21:
 
[[Fil:BjöUndSimpArhEnsk1842.jpg|thumb|500px|[[Känningsbåk]]arna [[Björn]], [[Understen]], [[Simpnäsklubb]], [[Arholma]] och Enskär. Ur [[Underrättelse 1842]] ]]
 
[[Fil:BjöUndSimpArhEnsk1842.jpg|thumb|500px|[[Känningsbåk]]arna [[Björn]], [[Understen]], [[Simpnäsklubb]], [[Arholma]] och Enskär. Ur [[Underrättelse 1842]] ]]
 
[[Fil:ÖrskDjurstUnderst1852.jpg|thumb|500px|Fyrarna på [[Örskär]], [[Djursten]] och [[Understen]]. Ur [[Underrättelser 1852]] om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken]]
 
[[Fil:ÖrskDjurstUnderst1852.jpg|thumb|500px|Fyrarna på [[Örskär]], [[Djursten]] och [[Understen]]. Ur [[Underrättelser 1852]] om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken]]
[[Fil:Understen.jpg|thumb|250px|[[Understen]] hamnen, nya och gamla fyren. Foto Lotsverket]]
+
[[Fil:UnderstenMinnes14-24.jpg|thumb|250px|[[Understen]] c:a 1920. Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ]]
 +
 
 
[[Fil:Understen g.jpg|thumb|250px|[[Understen]] fyrplats sedd från nya fyren. Vykort]]
 
[[Fil:Understen g.jpg|thumb|250px|[[Understen]] fyrplats sedd från nya fyren. Vykort]]
 
[[Fil:DSC1986.jpg|thumb|250px|[[Understen]] fyrplats sedd från nya fyren. Foto U Scloss 2014]]
 
[[Fil:DSC1986.jpg|thumb|250px|[[Understen]] fyrplats sedd från nya fyren. Foto U Scloss 2014]]

Nuvarande version från 28 november 2019 kl. 12.05

Understen, svensk f.d. bemannad fyrplats i Södra Kvarken vid Ålands hav. Bemannad 1848-1968

1830 uppfördes på "klippan Understen" ett cirka 9 m högt sjömärke. 1839 blåste sjömärket ner. 1840 gjorde den Kejserliga Ryska Ministern i Stockholm en skriftlig framställan om uppförandet av en fyrbåk på Understen på svensk bekostnad. Den svenska Sjööveförvaltningen ansåg att en sådan fyrbåk "däremot snarare påkallas å skäret Märket" på den åländska sidan och detta på rysk bekostnad. 1841 uppfördes ett nytt sjömärke på Understen, en träbåk cirka 11 m hög med tre sidor. 
 Idag äger allmänheten inte tillträde till ön. 
Grundkallen karta ritad.jpg
Fl(4) 15s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Livet.jpg

Understen nya och gamla fyren. Foto U Schloss 2016
Understen nya och gamla fyren. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrarna på Örskär, Djursten och Understen. Ur Underrättelser 1852 om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Understen fyrplats sedd från nya fyren. Vykort
Understen fyrplats sedd från nya fyren. Foto U Scloss 2014
Marianne Bruus med besökare framför båda fyrarna på Understen. Foto Cottman
Linsen på Understen visas av Bruus. Foto Cottman
Linsen till Understen. Foto U Schloss 2014
Barbier tillverkningsskylt fyrapparat Understen. Foto U Hillberg
Understen från sjösidan. Arkiv www.ampe.info
Understen från NO. Foto Johan Fredriksson 2013
Understen gamla. Foto DT
Understen gamla och nya. Foto JH
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
220100 C 6288 N 60 17, O 18 55 Fl(4) 15 s 23,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1848 1916 1966 1968 39 48,1


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Understens fyr. Belägen i Singö socken av Stockholms län samt leder genom Södra Kvarken och Ålands hav. Första fyren byggdes 1848, den nuvarande 1918."

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Understen. Stillastående spegelfyr.

Lat. N 60° 16'15". Long. O. om Ferrö 37° 4'30". Long O. om Greenwichs meridian 18° 54'45"

Enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning skall en fyr inrättas på klippan Understen, belägen i södra Qvarken. Denna fyrbyggnad, hvartill förberedande arbeten redan äro gjorda sistlidne år, skall, om ej oförutsedda händelser inträffa, blifva färdig och fyren tändas i Oktober eller November månader innevarande år. Fyren, hvars, sken är beräknadt till 84 fot öfver vattenytan, blifver, till skillnad från Örskärs roterande fyr, en stillastående reverberfyr, som kommer att synas i klart väder på 3 1/2 mils afstånd och derutöfver. Denna fyr blifver i synnerhet en god rättelse för fartyg, som komma från Bottenhafvet och erna sig öster om till Gräsön igenom den trånga och grundfyllda södra Qvarken. "

Fyr Nr 1 tändes

1847-1848 anlades fyrplatsen inklusive byggnader. Tornet i gråsten var cirka 16 m högt, runt, försett med lanternin och spegelapparat. Ritat av C Sandell. Kostnaden för fyren var 15 717 riksdaler banko.

  • 10 paraboliska speglar av polerad mässing med var sin oljelampa för rovolja. Fyrkaraktär: vitt fast sken.
  • Lamporna var försedda med veke och av typen "konstant nivå" för lysoljan. De var fästade runt en horisontell ring av järn. Fyren tändes första gången 11 november 1848.

Enligt Underrättelser 1852

UNDERSTEN. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 60°16'15". Long. O. om Ferrö 37°4'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°54'45”.

På klippan Understen, belägen i södra Qvarken vid Ålands haf, uppfördes under åren 1847 och 1848 ett rundt fyrtorn af gråsten. Till undvikande af misstag emellan denna och Örskärs omgående fyr, anbragtes å detta torn en stillastående fyrapparat, bestående af 10 stycken på en ring placerade speglar, hvilkas sken synas i alla väderstreck ifrån N.N.W. ½ W. ost och syd öfver till W.S.W. på kompassen. Fyren tändes första gången den 11 November sistnämnda år. Tornet, som endast är fogstruket utvändigt, står på 40 fots hög grund och har 30 fots höjd till altanen. Fyrljuset, som är beläget på 81 fots höjd öfver hafsytan, bör nattetid, i sigtigt väder, synas från ett vanligt högt skeppsdäck på 3 ½ mils afstånd och derutöfver samt gifva en god rättelse för seglare, som komma från Bottenhafvet och erna sig öster om Gräsön igenom den trånga och grundfulla södra Qvarken. Till ett afstånd af 40 alnar i W. från fyrtornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, båda af trä samt rödfärgade. Pl. I.

1866 uppsattes en signalställning som tillkännagav huruvida "fyrfartygen Finngrunden och Grundkallen icke är på sina stationer liggande".

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 60° 16’,6. Long. O. 18° 55’,6. Fyrapparaten: 10 st lampor med paraboliska speglar. Tornets höjd från grund: 53 fot (15,9 m). Fyrljusets höjd över vattenytan: 81 fot (24,3 m). Fyrtornet: av sten, grått med röda bälten. Lysvidd: 14 (distans)minuter. Grundens höjd över vattenytan: 40 fot (12,0 m). Lysfält: från NNV ½ V över V, N, O och S till VSV.

Fyrtornet är uppfört på klippan Understen i Södra Kvarken vid Ålands hav. Det är grått, med 2:ne röda bälten. Fyrbetjäningens, omkring 80 fot väster om tornet stående, bonings- och uthus är rödfärgade. Medelst signaler med nedan anförda beskaffenhet, hissade under en vid fyrplatsen befintlig ställning, tillkännages fyrfartygen Finngrunden och Grundkallen icke är på sina stationer liggande:

Svartmålad dubbelkon över rödmålad kula utvisar att ingetdera av fyrfartygen Finngrundet och Grundkallen är på vederbörliga stationer utliggande.
Svartmålad dubbelkon: att fyrfartyget Finngrundet ej finnes på sin station.
Rödmålad kula: att fyrfartyget Grundkallen ej finnes på sin station.
Ingen kula hissad utvisar, att, så vitt vid fyrplatsen känt är, båda fyrfartygen är på sina vederbörliga stationer liggande.”

1873 utbyttes den nedblåsta signalställningen mot en ny likadan.

Fotogen

1880 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampa med veke. Samtidigt ökades antalet speglar från 10 till 14.

1882 installerades ångmistsirén. Maskinhus och kolbod hade uppförts året innan.

1883 utbyttes maskinhuset mot ett nytt.

1891 byggdes en ny kolbod för ångmistsirénen.

1892 byggdes en fotogenbod.

1896 utbyttes ångpannan för ångmistsirénen mot en ny.

1899 erhöll fyrplatsen en handdriven mistlur.

1903-1904 erhöll fyrplatsen en mistlur driven av kompressor via explosionsmotor.

1905 Signalställningen togs ner och utgick. Ett skolhus uppfördes.

Fyr Nr 2

Understen2 g.jpg Understen nya fyren. Vykort

1915-1916 uppfördes i armerad betong ett cirka 39 m högt runt torn med lanternin med omgående lins med Lux-ljus.

  • Ritat av Folke Lundeberg. Arbetet leddes av Hilmer Carlsson
  • Linsen levererades först 1922 på grund av det första världskriget och fick ersättas av ett provisorium.
  • Maskineriet till mistsirénen placerades inne i fyren.
  • Gamla fyren togs ur bruk men fick stå kvar som sjömärke.

DSC1980.jpg

Motorn till mistsirénen. Foto U Schloss 2014


1916 Ångmistsirénen avsändes för att sättas upp på Måseskär.

1922 Linsen till huvudfyren utbyttes till 3:e ordningen dioptrisk planlins med 4 fack à 60°, omgående, kvicksilverlagring, driven med urverk och lod, lodvikt 360 kg. Lux-ljus.

  • En bifyr installerades i fyrtornet.

DSC1974.jpg DSC1978.jpg

Bifyren. Foto U Schloss 2014

1928 uppsattes signalställning för "vissa fall av nödlägen".

Elektriskt ljus

1933 utbyttes Lux-ljus mot elektrisk glödlampa.

  • Strömmen kom från ett kraftaggregat installerat i fyrtornet.
  • En cirkulär radiofyr installerades.

1941 utbyttes mistsirénen mot Nautofon.

1945 monterades en mast för radiofyr.

  • Ett nytt maskinhus byggdes.

1948 installerades en ny radiofyr.

1951 utbyttes urverk med lod mot elektrisk motor för drivning av linsen.

1966 elektrifierades och automatiserades fyren.

  • Strömmen togs via kraftkabel till ön utlagd mellan Singö och fyren.

Lotsbarnskola

1895-1921 hade Understen lotsbarnskola. Lärare var: Laura Sandström, Josefina Edman, Gertrud Bergvall, Elvira Malmberg följd av Astrid Nyström

Som skolsal användes ett hus byggt 1905 för skolan samt som boningshus för lärarinnan. Dessförinnan användes ett vindsrum.

  • 1895 Laura Sandström, 37 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1896 Laura Sandström, 74 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
  • 1897 Laura Sandström, 74 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
  • 1898 Laura Sandström, 75 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1899 Laura Sandström, 151 dagar, 10 elever varav 10 var lots-/fyrbarn
  • 1900 Laura Sandström, 147 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1901 Josefina Edman, 78 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1902 Gertrud Bergvall, 78 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1903 Gertrud Bergvall, 98 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1904 Josefina Edman, 68 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1905 Josefina Edman, 71 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1906 Elvira Malmberg, 156 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1907 Elvira Malmberg, 162 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1908 Elvira Malmberg, 122 dagar, 6 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1909 Elvira Malmberg, 124 dagar, 6 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1910 Elvira Malmberg, 114 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn

Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal

Avbemanning och personal

1968 avbemannades fyrplatsen. Se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Understen

Och sedan

1968 Fyrtornet var fasadbelyst.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar. Den på Understen ändrades till smalbandig och frekvens 299,0 kHz.

199? stängdes radiofyr och mistsignal. Fasadbelysningen släcktes.

Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar, 4 fack à 60°, samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), skärm 120°, omgående, kvicksilverlagring (120 kg), Barbier Bernard & Turenne 1921, 2x1000W 120V glödlampa, sjökabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär : Fl(4) 15 s 23,5 M. Lyshöjd: 48,1 m.

Bifyr nr 1: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 1 fack á 26° + 1 fack á 13° båda med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), Henry Lepaute, belägen 14 m under huvudfyren, lyser sydvart, 1000W 120V glödlampa, elklipp.

Bifyr nr 2: spaltsystem med sealed-beam-lampor, lyser genom spalt på norra väggen.

Länkar

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/9 - 31/3, sem.-vik. hela semestertiden.
Klass Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen större. Radiofyr. Nautofon, 2 st. 25 hkr. Bolinder-motorer. Upptill svart, nedtill vitt 39,4 m högt fyrtorn. Fyren anlagd år 1915-16.
Läge och natur Kalt c:a 300 m långt skär. Inga planteringsland. C:a 50 m mellan bostadshusen och hamnen.
Bostäder Fm 3 rum och kök., Fv och Fb vardera 2 rum och kök, ex. bitr. 1 rum. El- ljus i samtliga bostäder, för övrigt inga bekvämligheter.
Hamn Dålig, från SO öppen hamn. Båten hissas upp i dävertar medelst ett stort spel. Slipar finns för privata båtar.
Kommunikationer Tjänstebåt, sommartid 4 och vintertid 2 resor i månaden till Singö. Var tredje resa till Öregrund.
Postanstalt Singö. Väg dit: c:a 2 timmars motorbåtresa till post och handelsbod eller 1,20 tim. båtfärd till närmaste land och 9 km landsvägen till Singö. Tidningar och brev hämtas i en lantgård å Singö närmaste udde. Värdepost och paket å postanstalten Singö.
Skola Folkskola Singö och Öregrund, realskola i Östhammar och Hallstavik. Inackorderingsbidrag.
Övrigt C:a 50 m till brunn. För närvarande äro kraftcentral, batterirum och radiofyr inrymda i fyrtornets nedre del. Mycket trångt och mörkt. Nytt fristående maskinhus föreslaget att uppföras.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Inga övernattningsplatser.
Ägare SjöV fyren och Fortifikationsförvaltningen all mark, bostadshus och andra byggnader, 2 hus ägs av Marianne Brus och hennes son Karl.
Kontaktperson Marianne Brus 0173-36207, 0708-187897. Besökstillstånd via Marinbasen Karlskrona 0455-85000, 85115. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Bilväg Norrtälje - Singö c:a 60 km. Kör väg 76 norrut från Norrtälje tag av på väg 283 vid Söderby-Karl och kör via Väddö och Grisslehamn till Singö. Understen ligger c:a 8 nm från Kalvskäret, närmaste hamn på Singös östra udde. Ej reguljär båtförbindelse.
Övrigt Redan på 1700 talet byggdes det första sjömärket på ön. År 1830 uppfördes ett 9 m högt märke som blåste ner 1839 och ersattes 1841 av en 11 m hög tresidig träbåk. Första fyren tändes 11 nov. 1848, byggd av gråsten, 13 m hög, skenet syntes 3½ mil, klassificerad stillatående spegelfyr. År 1880 förstärktes skenet då man ökade paraboliska speglar från 10 till 14 och bytte rovoljelamporna mot 14 envekiga fotogenlampor (förbrukning 5 cl/tim) oföränderlig bränsleyta. Fyren var kort och ljusstyrkan fortfarande svag så man byggde 1915-16 en 39 m hög betongfyr (Sveriges näst högsta fyr) som, efter ett kort provisorium, år 1922 utrustades med nuvarande 3:e ordn.(1000 mm) planlins, kvicksilverlagrad, urverk med lod (vikt 360 kg) och luxljus. Samma år installerades i tornet en bifyr med luxljus och en 3.e ordn.(1000 mm) dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona och krans, 2 fack á 10° + 24° samt ett 4:e ordn. (500 mm) trumfack á 45° och persiennapparat med urverk och lod (vikt 23 kg). Ansvarig för byggnationen var 28-årige fyringenjören Hilmer Carlsson. Fyren fick elektrisk lampa (1000W huvudfyr och 300W bifyr) år 1933 och blev helt elektrifierad 1951. Äldsta boningshuset är från 1848. Fyrvaktarbostad med källare är byggd 1868. Nytt hus för fyrmästare byggdes 1915. Den ursprungliga fyren från 1848 är fortfarande kvar i samma skick som när den släcktes. Tyvärr är alla speglar och lampor borttagna. Fyrplatsen återbemannades av Marinen som sjöbevakningsstation 1975 -1996.
Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, gamla tornet. Förslag på ökat byggnadsminne hela ön. Hela ön är militärt skyddsområde, får ej besökas utan tillstånd.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...


Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, fyrljusreflektor, fyroptik, mistsignal, radiofyr, sealed-beam, Vinga, Måseskär, optiska signalanordningar, bifyr, Finngrunden, Grundkallen.