Underrättelser 1852

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Underrättelser 1852, den andra (?) svenska fyrlistan. Fullständig titel: Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken på svenska kusten ifrån Haparanda till norska gränsen, med 15 stycken planscher. Andra förnyade och tillökta upplagan, efter Kongl. Förvaltningens af Sjö-Ärendena beslut, utgifven af Lots-Direktörs-Embetet år 1852. Stockholm, 1852. P.A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

Återges här bokstavstroget.


SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg


MalStFHolStoBöEggÖrsDjuUnd1854.jpg SvkNäsSarmGröKorLamnFårÖstHob1852.jpg ÖNUÖSUGRiYtkYsFal1852.jpg CyMaLaKuHels1852.jpg MorNiBuBöWiHåNor1852.jpg

Allmänna bestämmelser

1:o De uti denna anvisning om Fyrar förekommande distanser och miltal äro Tyska eller geografiska mil, hvaraf 15 utgöra en latitudsgrad.

2:o Sedan under de sednare åren longituden i Svenska sjökorten blifvit utförd från Greenwichs meridian, så har longituden i denna anvisning blifvit utsatt från nämnde meridian, äfvensom för hvarje fyr och känningsbåk jemväl från Ferrö, emellan hvilka skillnaden är 18° 9' 45".

3:o I afseenden på fyrar och sjömärken är följande klassifikation antagen, neml.

Fyrarne.

Dessa äro indelta i:

a) Kustfyrar, eller större för allmänna seglationen inrättade;

b) Ledfyrar, hvilka blifvit uppförda till ledning och rättelse för insegling till några vissa ställen, eller för vissa farleder; och

c) Hamnfyrar, som endast tjena till rättelse och anvisning på någon viss hamn eller ankarsättning.

Sjömärkena., se nedan

4:o Alla Kronans fyrar tändas enligt regemente en half timme efter solens nedgång och brinna till en half timme före dess uppgång, året om, undantagande den tid, då seglationen är af is förhindrad.

5:o Alla Led- och Hamnfyrar, hvilka underhållas af enskilda korporationer, tändas på och hålles lysande under de tider af året, som för hvarje sådan fyr finnes anfördt.

6:o Samtliga uti denna anvisning utförda kurser och kompass-streck äro efter missvisande kompass beräknade.

7:0 I afseende öfver inseglingen och begagnandet af de härefter upptagna fyrar, känningsbåkar och andra sjömärken, hänvisas till följande arbeten, dels af framlidne Vice Amiralen Gust. af Klint, nemligen:

  • Underrättelse till kartortorna öfver Norrbotten, 2:a upplagan, utgifven 1839;
  • Beskrifning om kusterna vid Östersjön samt Finska Wiken af år 1839, 4:e upplagan; samt
  • Underrättelse till kartorna öfver Bohus-bugten och Kattegat, 2:a upplagan af år 1840,
  • och dels den i Kongl. Svenska Sjökarte-Kontoret under utarbetning varande Wägledning genom en del af de Nordiska farvattnen, innefattande Östersjön med Norrbattniska och Finska Wikarn e, Öresund och Belterne samt Kattegat och Skagerack, hvaraf 1:a häftet, utgörande femte delen, utgafs år 1851.

Fyrarne på yttre kusten

MALÖRN. Stillastående ledfyr.

Lat. N. 63°31'45". Long. O. om Ferrö 41°50'15". Long. O. om Greenwichs meridian 23°40'30".

På skäret Malörn, beläget utanför inloppet till Haparanda och Torneå, uppfördes under sommaren 1851 ett fyrtorn af trä i sexhörnig form, med 57 fots höjd från grunden till lanterninen, uti hvilken anbragtes en vanlig lampa med polerade sideralsken, så inrättad att den belyser horisonten i alla riktningar. Fyren tändes första gången den 1 September nämnda år. Tornet, som är rödfärgadt, står på 22 fots hög grund, och som fyrskenet är beläget 58 fot derofvanför samt således 80 fot öfver vattenytan, bör detsamma, i sigtbart väder, ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 2 à 2 1/2 geografiska mils afstånd. Detta så ansenligt höga trätorn och det nära intill i S.S.O. stående Fiskarekapellet utgöra om dagen ypperliga känningsmärken och synas på långt afstånd till sjös. I wester från tornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, äfvensom ett uppassningshus för lotsar, hvilka här uppassa kommande fartyg samt lotsa till Haparanda och de strax wester om belägna hamnar. Till tecken att lots finns på stationen att tillgå, hålles en större, svartmålad signalboll hissad på toppen af en stång, upprest emot ena gafveln af lotshuset, som är beläget westligast af alla byggnader på skäret; i motsatt fall, eller då bollen icke är hissad, hafva alla lotsar utgått. Fyringen vid denna station tager sin början vid den tid på våren, då fyrbetjeningen och lotsarne kunna komma ut till skäret, hvilket vanligen inträffar i slutet af Maj eller början af Juni månad, samt upphör i November, då desamma afflytta derifrån. Pl. I.


STORA FJÄDERÄGG. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 63°48'25". Long. O. om Ferrö 39°9'45". Long. O. om Greenwichs meridian 21°.

På nordligaste delen af det 80 fot höga skäret Stora Fjäderägg, beläget ½ mil N.O. från Holmön utanför Umeå, uppfördes under åren 1850 och 1851 ett 20 fot högt fyrtorn af sten, hvaruti anbragtes en omgående lysningsapparat, hvilken tändes första gången den 1 September sistnämnda år. Denna apparat består af 8 stycken polerade speglar, placerade 2:ne på hvar sida af en medelst ett utvexlingsverk omgående qvadratisk ställning, hvilken fullbordar sin omloppstid på 8 minuter, hvarunder frambringas fyra lika starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet, med omkring 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyrljuset, som är beläget 24 fot öfver grunden och har 104 fots höjd öfver hafsytan, upplyser horisonten i alla väderstreck från W.N.W. öfver Ost till S.S.W. på kompassen. De skogbevuxna höjderna på Holmölandet och Ängesön hindra fyrens sigtbarhet i den öfriga delen af lysningsvidden. Från ett vanligt högt skeppsdäck bör denna fyr, i klart väder, synas på 3 à 3 ½ geografiska mils distans. Fyren är egentligen anlagd till rättelse för seglationen i östra, men tjenar äfven till ledning under segling i norra delen af westra Qvarken. Till ett afstånd af omkring 100 alnar från tornet stå fyrbetjeningens bonings- och uthus, båda rödfärgade, af hvilka det förstnämnda synes om dagen i nord och syd riktning på längre afstånd till sjös än fyrtornet. Invid södra stranden af skäret är ett fiskarekapell jemte åtskilliga fiskarestugor belägna. Pl. I.


HOLMÖ GADD. Täckt stenkolsfyr.

Lat. N. 63°35'51". Long. O. om Ferrö 38°55'45". Long. O. om Greenwichs meridian 20°46'.

Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är kalt och stenbundet, omgifvet af undervattensgrund och stenhällar i alla sidor, hvilket gör landningen på detsamma ganska svår, uppfördes under åren 1837 och 1838 ett fyrtorn af gråsten, i rund form, 50 fot högt från grunden till altanen och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyringen med stenkol underhålles. Lågan brinner på 72 fots höjd öfver vattenytan samt bör i klart väder synas på 3 mils afstånd och derutöfver. Denna fyr tändes den 1 Oktober sistnämnda år. Inom 100 alnars afstånd i N.O. från tornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, båda rödfärgade, samt 380 alnar i N.W. från samma byggnad en af sten byggd, hvitrappad kolbod. Fyrtornet, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörandet af och seglationen i westra Qvarken och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydwart från skäret. Pl. I.


STOR JUNGFRUN. Täckt stenkolsfyr.

Lat. N. 61°56'. Long. O. om Ferrö 35°30'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°20'15”.

Fyrtornet är uppfördt af sten till lika höjd och utseende med det på Holmö Gadd; och tändes denna fyr för första gången den 7 Oktober 1838. Tornet står på östra sidan af den skogbevuxna ön Storjungfrun, omkring 300 alnar från stranden på 31 fots höjd öfver vattenytan och är hvitrappadt, hvarföre det äfven är ett ypperligt sjömärke om dagen. Lågan brinner på 88 fots höjd öfver vattenytan och är synlig på 3 ½ mils afstånd. N.W. omkring 100 alnar från fyrtornet, hvilket på alla sidor, utom på den södra och östra, är omgifvet af en lägre skog, stå ett rödfärgadt boningshud och ett uthus, hvilka, jemte fiskarekapellet, synas till sjös. Fyren är uppförd till rättelse för kustfarare, som norrifrån erna sig till Gefle, men hufvudsakligast på det att, med rättelse af detsamma, under undvikande af det farliga Finngrundet äfvensom af de grundklackar, hvilka ligga utanför Storjungfrun, må kunna sättas tillförlitlig kurs på Örskäret och inloppet till Öregrunds-Grepen. Pl. I.

Anm. Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut, skall denna fyr, så fort ske kan, förändras till en stillastående Lentill- eller Spegelfyr.


BÖNAN. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 60°43'56". Long. O. om Ferrö 35°28'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°18'15”.

Fyren hålles tänd från medlet af Augusti till slutet af December månad hvarje år.

Denna fyr är bekostad af Kronan, men underhålles af Gefle stad. Uppfördes af trä och tändes år 1840. Den är belägen vid tullbevakningsstället Bönan under Gråberget, 1 ½ mil från Gefle. Fyrapparaten består af en siderallampa, hvars sken, beläget på 62 fots höjd öfver vattenytan, synes i klart väder på 1 ½ mils afstånd och derutöfver samt tjenar till rättelse för fartyg, som nattetid söka in till ankarsättningen under Gråberget. Tornet är hvitfärgadt och tätt invid detsamma står ett rödfärgadt boningshus för fyrbetjeningen. Pl. I.


EGGEGRUND. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 60°43'22". Long. O. om Ferrö 35°41'25”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°31'40”.

Fyren uppfördes af trä och tändes första gången den 15 Oktober 1838. Den underhålles numera på Kronans bekostnad. Lysningsapparaten består af en siderallampa, anbragt uti en lanternin ovanom taket på boningshuset, hvilket står på den 25 fot höga sandåsen, omkring 100 alnar från skärets södra strand och 68 alnar S.S.O. från Eggegrunds spirbåk. I klart väder bör denna fyr, hvars sken är 53 fot öfver vattenytan, synas på 2 à 2 ½ mils afstånd rundtikring horisonten. Lysningstiden för denna fyr är lika med den för Kronans öfriga fyrar. Pl. I.


ÖRSKÄR. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 60°31'41". Long. O. om Ferrö 36°31'35”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°21'50”.

Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut, skall det på Örskäret under åren 1738 och 1739 af sten uppförda fyrtornet till dess öfra del ombyggas samt lysningsapparaten förändras till en omgående spegelfyr. Denna förändring skall, så vidt ej oförutsedda händelser inträffa, vara så tidigt fullbordad, att den nya fyrapparaten kan tändas i September månad innevarande år. Tornet, som står på 26 fots hög grund och är hvitrappadt, kommer att bibehålla dess nuvarande höjd 86 fot till altanen. Lysningsapparaten, hvars sken är beräknadt till 123 fots höjd öfver vattenytan, kommer att bestå af 12 st. polerade speglar, anbragta 3:ne på hvar sida af en omgående ställning, med en omloppstid af 8 minuter, hvarunder fyra lika starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera, med 1 ½ minuts mörka mellantider, frambringas i alla direktioner af horisonten, med undantag af den del, hvaråt Gräsölandet är beläget, eller emellan syd och S.S.O. ½ O. på kompassen. I sigtbart väder nattetid bör denna fyr från ett skeppsdäck blifva synlig på 4 mils distans och deröfver. Sydvart från fyrtornet äro så väl fyrbetjeningens, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Denna fyr gifver en ypperlig rättelse för angörande af Öregrunds-Grepen, äfvensom för de fartyg, hvilka segla öster om Gräsön genom södra Qvarken till Ålands haf. Pl. I.


DJURSTEN. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 60°22'13". Long. O. om Ferrö 36°37'46”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°28'1”.

På den 23 fot höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, uppfördes under åren 1838 och 1839 ett fyrtorn af sten, i rund form och 33 fot högt från grunden till altanen. Lysningsapparaten, hvars sken är beläget 67 fot öfver vattenytan, består af 8 stycken på en järnring placerade reverberer eller speglar. Denna fyr, som första gången tändes den 23 Oktober sistnämnda år, tjenar till rättelse för segling i Öregrunds-Grepen och i Öregrunds skärgård samt bör i klart väder synas på 3 mils afstånd. Tornet är hvitrappadt. Pl. I.


UNDERSTEN. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 60°16'15". Long. O. om Ferrö 37°4'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°54'45”.

På klippan Understen, belägen i södra Qvarken vid Ålands haf, uppfördes under åren 1847 och 1848 ett rundt fyrtorn af gråsten. Till undvikande af misstag emellan denna och Örskärs omgående fyr, anbragtes å detta torn en stillastående fyrapparat, bestående af 10 stycken på en ring placerade speglar, hvilkas sken synas i alla väderstreck ifrån N.N.W. ½ W. ost och syd öfver till W.S.W. på kompassen. Fyren tändes första gången den 11 November sistnämnda år. Tornet, som endast är fogstruket utvändigt, står på 40 fots hög grund och har 30 fots höjd till altanen. Fyrljuset, som är beläget på 81 fots höjd öfver hafsytan, bör nattetid, i sigtigt väder, synas från ett vanligt högt skeppsdäck på 3 ½ mils afstånd och derutöfver samt gifva en god rättelse för seglare, som komma från Bottenhafvet och erna sig öster om Gräsön igenom den trånga och grundfulla södra Qvarken. Till ett afstånd af 40 alnar i W. från fyrtornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, båda af trä samt rödfärgade. Pl. I.


SVARTKLUBBEN. Blinkfyr.

Lat. N. 60°10'20". Long. O. om Ferrö 36°58'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°48'30”.

Det på S.O. sidan af det 24 fot höga skäret Svartklubben åren 1819 och 1820 uppförda fyrtorn af sten för stenkolsfyring, 40 fot högt från grunden till altanen, förändrades år 1842 till stillastående fyr med 9 stycken reverberer, och tändes såsom sådan för första gången den 14 Oktober sistnämnda år. Sedan Understens fyr uppfördes och inrättades till stillastående, blef den på Svartklubben, till förekommande af misstag, förändrad till blinkfyr och som sådan tänd första gången de 2 Maj 1849. Fyrapparaten består af 3:ne sammanfogade reverberer, i hvilkas fokus sitter en vanlig lampa, alltsammans satt i rörelse medelst ett litet utvexlingsverk, så inrättat, att fyrens omloppstid är två minuter, hvarunder den gifver 3:ne korta, men skarpa sken eller blinkar öfver hela den del af horisonten, som upplyses af den stillastående fyren, eller från N.W. t. W. ½ W. nord och ost öfver till S. t. W. ¾ W. på kompassen. Denna fyr, hvars sken har 70 fots höjd öfver vattenytan, bör i sigtbart väder nattetid synas på 2 ½ à 3 mils afstånd. Ett stycke från tornet, hvilket är hvitrappadt, stå ett boställshus, ett uthus och en lots-uppassningsstuga, alla af trä samt rödfärgade. Pl. II.


NÄSKUBBEN. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 59°52'40". Long. O. om Ferrö 37°14'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°5'.

På den lilla klippan Näskubben belägen invid Simpnäs-udden af Björkön, omkring ½ mil S.3/4 W. inom Simpnäs känningsbåk eller den så kallade Skomakaren, uppfördes under sommaren år 1850 ett mindre fyrhus af trä, rödfärgadt, i hvars östra vägg anbragtes en lysningsapparat, bestående af siderallampa med polerade sken, hvars ljus utgår i alla riktningar från N. ¼ O. öfver ost till nära S. t. W. på kompassen. Seglare, som från Ålands haf erna sig in uti skärgården, böra insegla fyren under S.1/4 W. kurs. Fyrljuset, som brinner på 22 fots höjd öfver vattenytan, bör i klart väder från ett vanligt skeppsdäck synas på 1 ½ à 2 mils afstånd. Fyren tändes först gången den 15 September förstnämnda år och hålles lysande på de tider, som för Kronans fyrar i allmänhet äro bestämda. Pl. II.


SÖDERARM. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 59°45'22". Long. O. om Ferrö 37°34'. Long. O. om Greenwichs meridian 19°24'15”.

Denna fyr är uppförd af sten på det så kallade Tollskäret och tändes första gången den 17 Oktober 1839. Tornet har 50 fots höjd från grunden till altanen. Grunden är 42 fot samt fyrskenet 102 fot öfver vattenytan, vilket sednare synes i klart väder på 3 à 3 ½ mils afstånd samt är en rättelse för inseglingen till Ålands haf. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, stå 2:ne rödfärgade boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas väl till sjös. Fyrapparaten består af 6 polerade reverberer, hvilka medelst ett utvexlingsverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne starka sken, af omkring 30 sekunders varaktighet, med 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyren synes i alla väderstreck emellan W. t. N. nordöfver till S.S.W. på kompassen. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg, kommande in genom detta farvatten. Pl. II.


GRÖNSKÄR. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 59°16'46". Long. O. om Ferrö 37°10'31”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°0'46”.

Fyrtornet, hvars nedre del uppfördes år 1774 af sten i åttkantig form, påbyggdes år 1786 samt förändrades under åren 1844 och 1845 från öppen stenkols- till lentillefyr och tändes såsom sådan för första gången den 1 Augusti sistnämnda år. Tornet, hvilket är fogstruket, står på ett 45 fot högt berg och är 59 fot högt från grunden till altanen. Fyrlågan brinner på 114 fots höjd öfver vattenytan och bör i klart väder synas på 4 mils afstånd och derutöfver. Omkring 80 alnar i N.O. från tornet stå fyrbetjeningens boställshus, ett af sten, hvitrappadt, samt ett af trä, jemte ett uthus, de senare rödfärgade. Denna fyr, jemte den å Korsö, är egentligen uppförd för inseglingen till Sandhamn och Stockholms farled. Pl. II.


KORSÖ. Roterande Spegelfyr.

Lat. N. 59°17'10". Long. O. om Ferrö 37°5'48”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°56'3”.

Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768, inköptes af Kronan 1833 samt undergick förändring till dess öfra del år 1847. Berget, hvarå det står, är 85 fot och tornet är 61 fot högt till altanen. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, synes i klart väder på 3 à 3 ½ mils afstånd. Lysningsapparaten består af 2:ne reverberer, hvilka förmedelst ett urverk vändas fram och åter inom en tid af 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken med mörka mellantider. Denna fyr, jemte den på Grönskäret, tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn. Pl. II.

Anm. Till ytterligare rättelse för inseglingen till Sandhamn underhålles ett brinnande ljus uti ett fönster i tullhuset de nätter, då fartyg aftonen förut varit synliga utanför inloppet.


LANDSORT. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 58°44'28". Long. O. om Ferrö 36°2'8”. Long. O. om Greenwichs meridian 17°52'23”.

Fyrtornet är uppfördt af sten i rund form på 1600-talet af privat man, blef af Kronan inköpt år 1840, då fyren ombyggdes och förändrades ifrån öppen stenkols- till en omgående lampfyr med reverberer, hvars apparat består af 3:ne Engelska pläterade och 6 stycken polerade reverberer eller speglar, hvilka, placerade i en omgående triangel, medelst ett utvexlingsverk fullborda sitt omlopp på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken af 30 sekunders varaktighet, med 1 ½ minuts mörka mellantider. Den nya fyrapparaten tändes första gången den 15 November 1840. Tornets höjd från grunden till altanen är 64 fot, och berget på det skoglösa Öijalandet, hvarpå detsamma står, är 72 fot högt. Fyrljuset har 148 fots höjd öfver vattnet och bör i klart väder från ett vanligt högt skeppsdäck synas på 4 à 4 ½ mils afstånd. Omkring 100 alnar N.O. från fyrtornet stå en vårdkase, en telegraf samt en lotsstuga, hvilka äro synliga till sjös. Vid Landsort, som är lotsstation, erhållas lotsar för så väl Dalarö- som Södertälje- inloppen till Stockholm. Pl. II.


FÅRÖ. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 57°57'25". Long. O. om Ferrö 37°32'30”. Long. O. om Greenwichs meridian 19°22'45”.

På nordöstra udden af Fårön, eller den så kallade Holmudden, uppfördes åren 1846 och 1847 ett rundt fyrtorn af sten, hvarå anbragtes en omgående lysningsapparat, bestående af 12 stycken polerade speglar, placerade 3:ne på hvar sida af en medelst ett utvexlingsverk omgående, qvadratisk ställning, hvilken fullbordar sin omloppstid på 8 minuter, hvarunder frambringas fyra lika starka sken af omkring 30 sekunders varaktighet med 1 ½ minuts mörka mellantider. Fyren tändes första gången den 21 Oktober sistnämnda år. Tornet, som är hvitrappadt ofvanom dess nedra afsats och står på 12 fots hög grund, har 80 fot till altanen. Fyrljuset brinner på 103 fots höjd öfver vattenytan, upplyser horisonten i alla väderstreck från N.W. nord och ost öfver till S.W. på kompassen och bör i sigtbart väder synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Pl. II.


ÖSTERGARN. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°26'29". Long. O. om Ferrö 37°8'25”. Long. O. om Greenwichs meridian 18°58'40”.

Fyrtornet på Östergarnsholm uppfördes år 1817 och inrättades till täckt stenkolsfyr. Det påbyggdes och förändrades år 1849 till lentillefyr af 3:e ordningen med stillastående sken och tändes som sådan första gången den 1 Oktober sistnämnda år. Tornet har från grunden, som är 43 fot öfver vattenytan, 51 fots höjd till altanen och 61 till fyrljuset, hvilket alltså lyser från 104 fots höjd öfver hafvet och bör i klart väder kunna synas på 3 till 4 mils afstånd; men det är bemärkt, att holmen ofta besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Tornet, som är beläget på högsta höjden af holmen, är hvitrappadt och utmed detsamma står ett rödfärgat boningshus för fyrbetjeningen jemte ett af sten bygdt, hvitrappadt uthus, äfvensom en klockställning, deruti en malmklocka är uppstatt och med hvilken klämtning sker under mist och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Pl. II.


GOTTLANDS SÖDRA UDDE. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 56°56'. Long. O. om Ferrö 36°19'. Long. O. om Greenwichs meridian 18°9'15”.

Åren 1845 och 1846 uppfördes ett fyrtorn af sten på berget Klefven, beläget 2800 alnar N.O. från Hoburg eller sydligaste udden af Gottland. Denna fyr, som för första gången tändes den 1 Oktober 1846, har från grunden till altanen på 51 ½ fots höjd och fyrlågan brinner 195 fot öfver vattenytan samt bör alltså i klart väder synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Fyrappareten består af 12 stycken polerade reverberer, fördelade 3:ne på hvar sida af en, medelst utvexlingsverk omgående, qvadratisk ställning, hvars hela omloppstid är 8 minuter och hvarunder fyra lika starka sken af omkring 30 sekunders varaktighet hvardera, med omkring 1 ½ minuts mörka mellantider, belysa horisonten i alla riktningar från O. t. N. syd öfver till N. t. O. på kompassen. Tornet är hvitrappadt, och ej långt derifrån stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, hvilka byggnader synas väl till sjös. Pl. II.


ÖLANDS NORRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°21'58”. Long. O. om Ferrö 35°15'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°5'15”.

På det lilla skäret, Storgrundet kalladt, vid yttersta norra udden af Öland uppfördes 1844 och 1845 ett fyrtorn af sten i rund form, 90 fot högt från grunden till altanen, hvaruti anbringades en stillastående lentillefyr af 3:e ordningen, hvilken första gången tändes den 1 November sistnämnda år. Grunden, hvarå fyrtornet står, är 6 fot hög och fyrlågan brinner på 106 fot öfver vattenytan. Fyrljuset bör alltså i klart väder synas på 4 mils afstånd. Fyren är synlig från W., något sydligare, nordom, till S.O. på kompassen. Den öfriga delen af lysningsviden är bortskymd af Böda kronoskogspark på Ölandslandet. Tornet är hvitrappadt ofvanom dess nedre afsats. Pl. III.


ÖLANDS SÖDRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.

Lat. N. 56°11'50”. Long. O. om Ferrö 34°33'4”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°23'19”.

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är endast 8 fot öfver vattnet. Det ändrades 1822 och inrättades till täckt stenkolsfyr i stället för öppen och under åren 1844 och 1845 undergick det ytterligare den ombyggnad och förändring, som erfordrades för en lentillefyr af 2:a ordningen. Såsom sådan tändes fyren för första gången den 1 September 1845. Tornets höjd från grunden till altanen är 116 fot och fyrlågan brinner på 136 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 4 à 5 mils afstånd rundt omkring horisonten. Tornet är hvitmenadt och derutmed stå fyrbetjeningens boställshus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas af de smärre fartyg, som aflasta effekter för fyrens behof. Pl III.


GRIMSKÄR. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 56°39'38”. Long. O. om Ferrö 34°31'52”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°22'7”.

Den sedan hösten 1837 af Calmar stad underhållna fyren på Grimskäret, beläget i sundet utanför nämnda stad, öfvertogs af Kronan år 1851, då på dess bekostnad en ny fyrinrättning anlades på detta skär. Lysningsapparaten består af en siderallampa med försilfradt sken, anbragt uti en lanternin, hvilande på en fotställning av trä, som uppgår genom taket af boningshuset, hvilket sednare är stående på sydwestra hörnet af en 15 fot hög vall. Fyrljuset, som är beläget 42 fot öfver vattenytan, sprider sitt sken i alla väderstreck från N. t. O. öfver ost och syd till S.W. t. W. på kompassen, samt upplyser såväl södra som norra inloppet till Calmar och bör derjämte gifva en god rättelse för angöringen av det trånga passet utanför Skäggenäs lotsstation. I sigtbart väder bör denna fyr från ett fartygs däck synas på 2 à 2 ½ mils afstånd. Fyrhuset, uppfördt af trä samt rödfärgadt, tjenar om dagen till känningsmärke i stället för det förut på skäret stående inseglingsmärket, hvilket blifvit borttaget. Denna fyr tändes första gången den 15 September 1851 och hålles lysande på de tider, som för Kronans öfriga fyrar äro bestämda. Pl III.


UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 55°56'35”. Long. O. om Ferrö 33°49'34”. Long. O. om Greenwichs meridian 15°39'49”.

På det södra eller yttersta skäret på Utklipporna är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn, uppbygdt åren 1839 och 1840, är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin underhålles. Lysningsapparaten består af 6 stycken polerade reverberer, hvilka genom ett utvexlingsverk föras omkring på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken af omkring 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 ½ minuts mörka mellantider. Tornet är 31 fot högt från grunden till altanen och fyrljuset, som brinner på 51 fots höjd öfver vattenytan, kan i klart väder synas på 2 ½ à 3 mils afstånd ifrån ett vanligt högt skeppsdäck. Denna fyr tändes första gången den 15 November sistnämnda år. Ofvanom befästningsbyggnadens tak är uppsatt en malmklocka, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko kommande seglare. På skäret, som i öfrigt är en kal bergholme, finnas, förutom nämnda befästningsbyggnad, fyrbetjeningen bonings- och uthus, äfvensom några andra hus. Pl. III.


YSTAD. 2:ne stillastående Hamnfyrar.

Lat. N. 55°25'30”. Long. O. om Ferrö 32°. Long. O. om Greenwichs meridian 13°50'15”.

1:o Den större eller inre fyren, uppförd på stranden längst in i hamnen, består af ett sexhörnigt torn af trä, 45 fot högt från grunden till lanterninen, deruti en siderallampa med försilfradt sken är anbragt. Fyrlågan brinner på 52 fots höjd öfver vattenytan och är synligt till sjös ifrån W.N.W. syd öfver till O.N.O. på kompassen och kan ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 2 ½ à 3 mils afstånd.

2:o Den mindre eller yttre fyren är uppförd på westra hamnpirens yttersta ända, har 20 fots höjd från vattenytan till fyrlågan och är, till skillnad så väl från den större fyren , som från ljus i staden, försedd med ett rödt sken, hvilket synes rundtikring horisonten på ett afstånd af omkring 1 mil. Lysningsapparaten består af en mindre siderallampa. Denna fyr bör vid inseglingen i hamnen tagas tätt om babord. Fyrarne, hvilkas bäring från hvarandra är N.O. t. N. och S.W. t. S. på kompassen, äro belägna 1451 fot från hvarandra. Fyrtornet på hamnpiren är hvitmåladt och det större eller inre tornet är nedifrån till två tredjedelar röd- samt den övre tredjedelen hvitmåladt. Dessa båda fyrar uppfördes 1847 och tändes första gången den 1 Oktober samma år. Pl. III.


FALSTERBO. Lentillefyr af 2:dra ordningen.

Lat. N. 55°23'11”. Long. O. om Ferrö 30°58'35”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°48'50”.

Detta fyrtorn uppfördes 1795 af sten för stenkolsfyr. Det ombyggdes och förändrades under åren 1842 och 1843 till lentillefyr av 2:a ordningen, med stillastående sken, och tändes som sådan första gången den 24 Juni sistnämnda år. Tornet har från grunden, som endast är 8 fot hög öfver vattnet, 60 fots höjd till altanen och fyrlågan brinner på 80 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 3 ½ mils afstånd rundtikring horisonten, med undantag af en smal sträcka åt landsidan. Denna fyr och den snedt öfver vid Stevens på Seeland varande omgående fyr gifva, då de äro synliga, sjöfarande en säker rättelse såväl för undvikande af det farliga Falsterborefvet, som för angöringen av Drogden. Pl. III.


Fyrfartyget. CYKLOPEN.

Utlades för första gången på yttersta punkten af Falsterborefvet i slutet af Augusti 1844. Fartyget är försedt med 2:ne master och har rödmålade sidor, hvarå finnes tvänne stora hvitmålade bokstäfver F. och S. på hvardera. Det förer en röd flöjel på högsta eller förtoppen samt visar under natten 2:ne fyrar, så placerade, att de icke böra bortskymmas af hvarandra. Fartyget ligger förtöjdt på 6 ½ famnars vatten. Ifrån detsamma pejlas Falsterbo fyr i N. 26° ost på omkring 1 ½ mils afstånd och fyren på Stevens Klint i N. 73° west på kompassen. Fyrarne brinna på omkring 50 fots höjd öfver vattnet och böra i sigtbart väder samt när ej dimma hindrar skenen ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 1 à 2 mils afstånd. På fyrfartyget finnes en större klocka, hvarmed klämtas under mist och tjockt väder, för att varsko kommande seglare. På fartyget äro stationerade fem stycken lotsar, som emottaga och lotsa fartyg genom Flintrännan till Drogden och Malmö m. fl. städer på kusten. Så länge tillgång på lotsar finnes ombord, blåser en flagg på en af masttopparne, hvilken flagg nedtages, då lotsarne äro utgångna. Detta fartyg utlägges i Mars eller April och intages i November eller December månader hvarje år, allt efter väderleken. Fyrarne hållas lysande på lika tider, som för Kronans fyrar i allmänhet är stadgadt. Pl. IV.


MALMÖ. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 55°36'40”. Long. O. om Ferrö 31°10'20”. Long. O. om Greenwichs meridian 13°0'35”.

Fyren underhålles af staden Malmö och lyser på lika tider, som Kronans fyrar.

Fyrtornet, uppfördt af trä1822, står på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen i hamnen. Lysningen sker med gas och fyrljuset är beläget cirka 50 fot öfver vattenytan samt kan i klart väder nattetid synas på 2 [mil]]s afstånd och derutöfver. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som erna sig till Malmö redd, äfvensom vid inseglingen nattetid i hamnen. Pl. IV.


LANDSKRONA. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 55°51'55”. Long. O. om Ferrö 30°59'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°50'.

Denna fyr, som underhålles af staden Landskrona, hålles lysande på lika tider, som Kronans fyrar.

Fyrtornet uppfördes år 1844 på norra sidan af hamnen. Dess höjd från grunden till fyrljuset är 28 fot och fyrlågan brinner på omkring 38 fots höjd öfver vattenytan samt bör i klart väder nattetid synas på 2 mils afstånd. Lysningen sker förmedelst siderallampa.


KULLEN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 56°18'12”. Long. O. om Ferrö 30°36'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°27'.

Fyrtornet är uppfördt på den ytterst emot Kattegat utskjutande höjden af Kullaberget. Det ombyggdes ånyo 1843 samt inrättades till en omgående spegelfyr, som tändes första gången den 31 Oktober samma år. Fyrapparaten består af 12 reverberer eller speglar, placerade 3:ne på hvar sida af en qvadratisk ställning, hvilken medelst ett utvexlingsverk går ikring på 8 minuter och derunder gifver fyra lika sken af ungefär 30 sekunders varaktighet hvartdera med 1 ½ minuts mörka mellantider. Ifrån berget, hvarå fyrtornet är uppfördt, är till vattenytan 260 fot. Tornets höjd från grunden till altanen är 26 fot och till fyrljuset 37 fot, hvilket sednare alltså brinner på 297 fots höjd öfver vatetnytan samt kan synas i klart väder och då ej dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Ett hvitrappadt hus af sten är sammanbyggdt med fyrtornet och ett stycke derifrån står ett rödfärgadt boningshus af trä jemte ett uthus. Pl. IV.


HELSINGBORG. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 56°2'32”. Long. O. om Ferrö 30°51'16”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°41'31”.

Fyren, som underhålles af staden, hålles lysande från den 1 September till den 1 Maj hvarje år.

Fyrtornet, uppfördt år 1833 af trä, står på norra pirhufvudet vid Helsingborgs hamn och skall tagas om babord vid inseglingen. Lysningsapparaten består af en Argandsk lampa, hvars låga brinner på cirka 30 fots höjd öfver vattenytan samt kan alltså synas på 1 ½ mils afstånd. Pl. IV.


MORUPS TÅNGE. Stillastående Lentillefyr af 2:dra ordningen.

Lat. N. 56°55'12”. Long. O. om Ferrö 30°31'36”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°21'51”.

Detta fyrtorn, som är beläget på den mot Kattegat något utskjutande låga landudden Morups Tånge, en mil N. från staden Falkenberg, uppfördes under åren 1842 och 1843 af sten i rund form samt hvitrappades. Lysningsapparaten är en lentille af 2:a ordningen med stillastående sken, hvilket upplyser hela horisonten till sjös. Fyren tändes första gången den 31Oktober 1843. Tornet är 70 fot högt från grunden till altanen; grunden är 16 fot hög och fyrljusets höjd öfver vattenytan är 98 fot. Fyren bör alltså synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Pl. V.


NIDINGEN. 2:ne stillastående Lentillefyrar af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°18'27”. Long. O. om Ferrö 30°3'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°53'30”.

På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvänne sexhörniga, lika höga fyrtorn uppförda af sten för stenkolsfyring. Dessa fyrtorn påbyggdes i höjden under året 1846 och inrättades med 2:ne stillastående lentillefyrar af 3:e ordningen. Från grunden till altanen på hvartdera af dessa torn är 42 fot och deras ljus brinna på 68 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder nattetid böra fyrarne, hvilka upplysa horisonten rundtikring, synas på 3 mils afstånd och derutöfver. De nya lentillefyrarne tändes för första gången den 1 Oktober sistberörda år. Fyrtornen bära O.N.O. och W.S.W. ifrån hvarandra; afståndet dem emellan är 100 fot. Tornen äro fogstrukna. Straxt norr om dem står fyrbetjeningens boningshus, äfvenledes bygdt af sten, rödfärgadt samt fösedt med rum till inrymmande af effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.W. från tornen är en fristående klockstapel upprest, deruti en större malmklocka hänger och hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnes å detta i öfrigt kala stenskär ett förrådshus, beläget söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår. Pl. V.


BÖTTÖ. Stillastående Ledfyr vid inloppet till Göteborg.

Lat. N. 57°38'50”. Long. O. om Ferrö 29°52'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°43'.

Denna fyrinrättning, som hålles lysande från den 15 Augusti till den15 April, är uppförd till rättelse för fartyg, hvilka nattetid erna söka ankarsättning på Winga sand eller Hakefjorden.

På den lilla klippan Böttö, belägen straxt utmed Galtarhufvud vid inloppet från sjön till Hakefjorden, uppfördes denna ledfyr på Kronans bekostnad, men underhålles sedermera af Göteborgs stad. Fyren tändes första gången den 15 November 1841. Byggnaden består af ett boningshus af trä, uppfördt å en 4 alnar hög stenmur. På taket af huset är anbragdt en lanternin, deruti fyrelden underhålles i en så kallad siderallampa, hvars höjd öfver vattnet är 46 fot och som i klart väder synes på 2 ½ mils afstånd. Pl. V.

Anm. Anvisning till insegling nattetid till ankarsättning, med tillhjälp af Böttö och Buskärs fyrar, finnes i Underrättelser till kartorna öfver Bohus län och Kattegat af Gust. af Klint, 2:dra upplagan, utgifven 1840 och sedermera korrigerad, sid 33.


BUSKÄR. Stillastående Ledfyr vid inloppet till Göteborg.

Lat. N. 57°38'15”. Long. O. om Ferrö 29°50'5”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°40'20”.

Denna fyr, hvilken såväl till lysningssättet, som husets konstruktion, med undantag af stenmuren, som icke är så hög, alldeles liknar den ofvanför beskrifna på Böttö, byggdes och tändes för första gången vid samma tid som den samt underhålles likaledes af staden Göteborg. Den är uppförd på Buskäret, beläget mellan Böttö och Winga. Fyrljuset är omkring 84 fot öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 ½ à 3 mils afstånd. Hvad som i afseende på lysningstiden är anfördt för Böttö, gäller äfven för denna fyr, hvilken, likasom den förra, tjenar till rättelse för inseglingen på Winga sand och Hakefjord under natten. Anvisning för begagnandet af Böttö fyr vid insegling tjenar jemväl för fyren på Buskäret.


WINGA. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.

Fyrtornet, som är beläget 50 alnar S.W. t. S. från Winga känningsbåk, är uppfördt af sten i en rund form och är hvitrappadt samt har 20 fots höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången den 15 November 1841. Fyrskenet är beläget 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 ½ mils afstånd och derutöfver. Utom detta fyrtorn och Wingabåken samt telegrafen finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Winga är lotsstation för Göteborg och hamnarne derutmed. Pl. V.

Anm. Se den om Böttö anförda anvisning för inseglingen till ankarsättning på Winga sand och Hakefjord.


CARLSTEN, äfven kallad MARSTRAND. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 57°53'47”. Long. O. om Ferrö 29°46'14”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'29”.

Ofvanpå Carlstens fästningstorn anbragtes år 1781 en fyrinrättning, som sedermera år 1836 förändrades och utvidgades till en omgående spegelfyr af 1:a ordningen. Fyrapparaten består af 16 stycken pläterade Engelska reverberer, hvilka äro så placerade, att fyra återkasta ljuset på en gång och under omloppstiden, 8 minuter, gifva fyra starka sken, med lika många mörka mellantider. Hvarje sken varar 25 à 30 sekunder; synes denna fyr i klart väder på 5 ½ à 6 mils afstånd, samt är således för de sjöfarande, som segla i Kattegat, en ypperlig känning. På samma gång som Marstrands fyr kan äfven Skagens synas, och närmare under Svenska kusten bör äfven Winga och Marstrands fyrar, eller den sednare och Hållö fyr blifva på en gång synliga. I anseende till Marstrands fyrs ansenliga höjd öfver vattnet besväras den stundom af dimmor eller lätta moln, som hindra eller bortskymma ljuset, en olägenhet som inträffar vid flera fyrar. Marstrandsön, hvarpå fästningen är belägen, är i sig sjelf en hög bergholme, innanför hvilken ligger Marstrands förträffliga hamn, vid hvars angörande nattetid Marstrands fyr tjenar till en god rättelse. Pl VI.


HÅLLÖ. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 58°20'30”. Long. O. om Ferrö 29°25'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°16'.

Uppå Hållön uppfördes åren 1841 och 1842 ett rundt fyrtorn af sten, stående på 77 fots hög grund och omkring ¼ mil S.O. från Sälö känningsbåk. Deruti anbragtes en omgående lysningsapparat, bestående af 9 reverberer ellerspeglar, så placerade, att de under omloppstiden, 6 minuter, gifva 9 blinkar eller kortare sken, med korta mörka mellantider, hvarigenom någon förvexling icke bör äga rum med Marstrands fyr, hvilken under en omloppstid af 8 minuter endast visar 4 sken. Fyrtornet, som är hvitrappadt, har 35 fots höjd från grunden till altanen och från vattenytan till fyrljuset 122 fot, hvarföre skenet alltså bör synas på 4 mils afstånd. Tornet är uppfördt på S.O. sidan af Hållön, ungefärligen på midten af öns längd närmast stora inloppet till Kongshamn. Fyren är synlig i alla väderstreck från sjön med undantag af ett halft streck, eller då fyren är emellan S.O. ½ O. och S.O. t. O. på kompassen, då den bortskymmes av Sälö båk. Fyren tändes första gången den 1 November 1842. Pl. V.


NORD KOSTER.2:ne fyrar, af hvilka en är en Lentille af 3:e ordningen, stillastående, och en Blinkfyr.

Lat. N. 58°54'12”. Long. O. om Ferrö 29°13'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°4'.

På den 200 fot höga så kallade Koster Bonden å ön Norra Koster, belägen utanför Strömstad, uppfördes åren 1849 och 1850 tvänne 17 fot höga fyrtorn af sten i rund form. Deras afstånd från hvarandra är 240 fot i N. och S. på kompassen. I södra tornet är anbragt en lentille-apparat af 3:e ordningen med stillastående sken, hvilket belyser horisonten i alla riktningar, och för närvarande i det norra en blinkfyrs-apparat, bestående af en vanlig enkel lampa, placerad i midten af 3:ne små, med hvarandra sammanfogade, reverberer, hvilka medelst ett litet utvexlingsverk fullborda sitt omlopp på 2 minuter och derunder gifva 3:ne korta, men skarpa blinkar rundtikring horisonten, med undantag af en del inåt landet, eller från N.O. öfver ost till S.O. på kompassen. Fyrljusen brinna på 220 fots höjd öfver vattenytan och böra alltså i klart väder nattetid från ett vanligt högt skeppsdäck synas på 3 à 4 mils afstånd. Dessa båda fyrar tändes första gången den 1 September 1850. I närheten af södra tornet står ett uppassningshus för de på ön stationerade lotsar. Pl. V.

Kronans Fyrar i insjöarne.

FJUK. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 58°32'28”. Long. O. om Ferrö 32°57'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 14°47'30”.

Under loppet af innevarande år skall ett 45 fot högt fyrtorn af trä, i sexhörnig form samt rödfärgadt, uppföras på den lilla och kala klippan Fjuk, Belägen uti Wettern, midt emellan Motala köping och Carlsborgs fästning. Fyrapparaten, hvilken kommer att anbringas uti lanternin å tornet och på 46 fots höjd öfver grunden, blifver en siderallampa med försilfradt sken, så inrättad, att den skall sprida sitt ljus i alla direktioner. I klart väder nattetid bör fyrljuset, hvars höjd är beräknad till ungefärligen 80 fot öfver vattenytan, blifva synligt på 2 à 2 ½ mils afstånd samt gifva en god rättelse för seglationen på Wettern. Denna fyrbyggnad skall, om ej oförutsedda hinder möta, blifva färdig och tändas i September månad detta år. Pl. VI.


HJORTENS UDDE. Stillastående Ledfyr.

Lat. N. 58°38'15”. Long. O. om Ferrö 30°49'50”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°40'5”.

På den yttersta i Dalbosjön utskjutande udden af Dalbolandet, Hjorten kallad, skall ett sexhörnigt, 45 fot högt fyrtorn af trä uppföras, deri en lysningsapparat, bestående af en vanlig lampa med försilfradt sideralsken, kommer att anbringas, hvars läge blifver 46 fot öfver grunden och omkring 69 fot öfver vattenytan. Fyrbyggnaden kommer att uppföras under sommaren och fyren att tändas i September månad innevarande år. Fyrskenet, hvilket skall utgå i alla riktningar, bör i sigtbart väder nattetid blifva synligt på 2 à 2 ½ mils afstånd samt gifva en god rättelse för seglationen på Dalbosjön och för undvikande af det farliga Hinna-refvet, äfvensom de vid Hjortudden liggande grund. Tornet blifver rödfärgadt från basen till två tredjedelar af höjden, men derofvan hvitmåladt, hvarigenom detsamma kommer att synas emot den höga och täta skogen på denna udde såsom ett ypperligt känningsmärke om dagen. Pl. VI.


Lista över fyrar 1852

Nedan återges de år 1852 summa 41 uppräknade fyrarna.

Fyrplats Typ av lysanordning Förändringar sedan 1848
Malörn Stillastående Ledfyr Nybyggd, 1851
Stora Fjäderägg Omgående Spegelfyr Nybyggd, 1851
Holmö Gadd Täckt stenkolsfyr
Stor Jungfrun Täckt stenkolsfyr
Bönan Stillastående hamnfyr
Eggegrundet stillastående ledfyr
Örskär Omgående Spegelfyr F.d. Roterande spegelfyr
Djursten Stillastående spegelfyr
Understen Stillastående spegelfyr
Svartklubben Blinkfyr F.d Stillastående spegelfyr
Näskubben Stillastående Ledfyr Nybyggd, 1850
Söderarm Omgående spegelfyr
Grönskär Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Korsö Roterande spegelfyr
Landsort Omgående spegelfyr
Fårö Omgående spegelfyr
Östergarn Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen F.d. Täckt stenkolsfyr
Gotlands Södra Udde Omgående spegelfyr
Ölands Norra Udde Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Ölands Södra Udde Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Grimskär Stillastående hamnfyr
Utklippan Omgående spegelfyr
Ystad 2:ne stillastående hamnfyrar
Falsterbo Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Fyrfartyget Cyklop
Malmö Stillastående hamnfyr
Landskrona Stillastående hamnfyr
Helsingborg Stillastående hamnfyr
Kullen Omgående spegelfyr
Morups Tånge Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Nidingen 2:ne stillastående Lentillefyrar af 3:e ordningen
Böttö Stillastående Ledfyr vid inloppet till Götheborg
Buskär Stillastående ledfyr vid inloppet till Götheborg
Winga Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Carlsten äfven kallad Marstrand Omgående spegelfyr
Hållö Omgående spegelfyr
Nord Koster 2:ne fyrar; stillastånden Lentille + Blinkfyr Nybyggd, 1850
Kronans Fyrar i insjöarne.
Fjuk Stillastående ledfyr Nybyggd, 1852
Hjortens udde Stillastående ledfyr Nybyggd, 1852

Svenska fyrplatser enligt Underrättelser 1852

Nedan återges de år 1852 summa 41 uppräknade fyrarna.

Laddar karta ...

Sjömärkena.

Dessa indelas i:

a) Känningsbåkar, bestående i allmänhet af större byggnader, hvilka helt eller delvis äro täckta samt uppförda af sten eller trä i olika kombinationer;

b) Spirbåkar, bestående vanligen af ett större antal långa spiror, uppresta omkring en rätt uppstående hjärtspira. I allmänhet äro dessa mindre än känningsbåkar och på afstånd synas de, som vore de täckta;

c) Stångmärken, Dessa utgöras af en upprest längre spir, försedd nerikring med stöttor. Detta slags sjömärken hafva merändels något tecken på toppen af spiran, såsom en tunna, en tafla eller dylikt. De äro på flera ställen till en del beklädda med bräder, såsom på Hernöklubb i Norra, Långören i Södra och Kalfven i Westra lots-distriktet tec, men deremot på några andra ställen försedda med arm, hvilken utvisar den farled, som af det kommande fartyget bör tagas;

d) Kasar, hvilka vanligen utgöras af en hop smärre spiror, stänger och grenar, uppresta mot hvarandra till en spets samt fyllda inemellan med ris. Dessa, liksom kummel, äro sannolikt af alla känningsmärken de äldsta brukliga i Norden och förekomma ofta på utmärkta höjder och berg, belägna utmed kusten, samt äro kända under namn av Wårdkasar;

e) Kummel. Dessa äro vanligast af sten samt i form af en stympad kon och finnas någon gång försedda med stång, jemte tecken på toppen. Då de äro mycket små, få de namn af Rös;

f) De öfriga känningsmärken, som till sin form och sitt utseende på afstånd icke kunna hänföras till någon af ofvanstående benämningar, kallas med en, för alla dylika gemensam, allmän benämning: Sjömärken. Sådana äro t. ex. hus, träd, stenar m. fl.

Sjömärken 1852

Norra Lots-Distriktet.

Luleå Fördelning

SVARTSTEN. Stångmärke med kors på toppen. Hörer under Malörns lotsplats och är det nordligaste Svenska sjömärke. Skäret, hvarå märket står, är 6 fot öfver vattenytan och sjelfva märket 42 fot högt samt ofärgadt. Fartyg, gående till Haparanda, styra ifrån Puko på detta märke, som lemnas om styrbord. Lat. N. 65°43'. Long. 23°51' ost om Greenwich. Pl. VII


PUKO. Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Malörns lotsplats. Skäret är 10 fot högt och märket 54 fot. Lemnas äfvenledes om styrbord vid inseglingen från sjön till Haparanda. Pl. VII


GUNNAREN. Stångmärke med öppen trekant på toppen. Hörer under Malörn. Skäret, hvarå märket står, är 14 fot högt och sjelfva märket 54 fot, hvilket lemnas om babord vid insegling från öppna sjön. Pl. VII.


MALÖRN. Fyr och Kapell. Se Pl. I och VII.


REPSKÄRSGRUND. Stångmärke med tunna på toppen och en dylik 4 alnar derunder, är 56 fot högt samt står på 17 fots hög grund. Tjenar till rättelse för inseglingen till Kalix elf. Lat. N. 65°43'. Long. 23°23' ost om Gr. Pl. VII


BRÄNDÖSKÄR. Fiskarekapell, gammalt och ofärgadt, är igenkänningsmärke för seglare, som erna sig till Råneå och Töre fjärder. Det står på 33 fots hög grund och är 20 fot högt. Lat. N. 65°31'. Long. 22°50' ost om Gr. Pl. VII.


JUNKÖ SANDSLÅ. Tvänne stångmärken, uppförda omkring 800 alnar i N.N.O. och S.S.W. från hvarandra. Det norra märket, 44 fot högt, är försedt med tunna på toppen och det södra, 57 fot högt, har 2:ne tunnor på hjertspiran. Tjena till rättelse vid inseglingen emellan Sandgrunden och Gråskälsgrundet. Lat. N. 65°26'. Long. 22°22' ost om Gr. Pl. VII.


SANDGRUNDAN. Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Rödkallens lotsplats. Skäret är 7 fot högt, märket 35 fot. Tjenar till rättelse vid seglingen i Luleå skärgård. Pl. VII.


RÖDKALLEN. Fiskarekapell, rödfärgadt, är 22 fothögt och står på 13 fots hög grund. Emot ena gafveln af denna byggnad, hvilken är synlig på 2 à 2 ½ mils afstånd, är en stång upprest, på hvars topp en svartmålad signalboll visas så längen tillgång på lotsar finnes å skäret. Här tagas lotsar af fartyg gående till Luleå skärgård. Lat. N. 65°19'. Long. 22°23' ost om Gr. Pl. VII


STOR-REBBEN. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Hörer under Pite-Rönnskärs lotsplats. Stället, hvarest båken står, är 63 fot öfver vattnet. Båken har 36 fots höjd, är synlig på omkring 3 ½ mils afstånd samt är en ypperlig rättelse vid angöringen af Piteå skärgård. Pl. VII.

Anm. Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bifall, skola 2:ne extra Kronolotsar uppassa på Stor-Rebben.”


LESKÄR . Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Pite-Rönnskär . Skäret är 60 fot och märket 60 fot högt. Tjenar egentligen till rättelse för inseglingen till Piteå stad genom Pitsundet. Pl. VII.


RÖNNSKÄR . Stångmärke med kors på toppen. Skäret, hvarest märket står, är 13 fot högt, sjelfva märket 55 fot. Omkring 100 alnar derifrån står ett hvitfärgadt fiskarekapell. Här erhållas lotsar för insegling till Piteå och derutmed liggande hamnar och ankarsättningar. Närmare skäret synas flera fiskarestugor och lotshus wester om kapellet. Lat. N. 65 3'. Long. 21°34' ost om Gr. Pl. VII


ROMELSHÄLLAN . Stångmärke, ofärgadt, 50 fot högt, står på 25 fots hög grund samt är försedt på hjertspiran med 2:ne 3 alnar från hvarandra skiljda tunnor. Tjenar till rättelse vid angörandet af Romelsö lotsplats och Byske-fjärden. Lat. N. 64° 55'. Long. 21° 21' ost om Gr. Pl. VII.



Planscher på båkar och sjömärken

PLVII.jpg PLVIII.jpg PLIX.jpg PLX.jpg PLXI.jpg PLXII.jpg PLXIII.jpg PLXIV.jpg UnderrättelseOchAndraSjömärken1852.jpg


Jfr Sjöfartsverket, lyshöjd, lysvidd, fyrkaraktär, WGS-84, utprickning, svensk fyrkarta, Svensk Fyrlista, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852, Beskrifning 1872