Underrättelser 1852

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Underrättelser 1852, den andra (?) svenska fyrlistan. Fullständig titel: Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken på svenska kusten ifrån Haparanda till norska gränsen, med 15 stycken planscher. Andra förnyade och tillökta upplagan, efter Kongl. Förvaltningens af Sjö-Ärendena beslut, utgifven af Lots-Direktörs-Embetet år 1852. Stockholm, 1852. P.A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

Återges här bokstavstroget.


SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg


MalStFHolStoBöEggÖrsDjuUnd1854.jpg SvkNäsSarmGröKorLamnFårÖstHob1852.jpg ÖNUÖSUGRiYtkYsFal1852.jpg CyMaLaKuHels1852.jpg MorNiBuBöWiHåNor1852.jpg

Allmänna bestämmelser

1:o De uti denna anvisning om Fyrar förekommande distanser och miltal äro Tyska eller geografiska mil, hvaraf 15 utgöra en latitudsgrad.

2:o Sedan under de sednare åren longituden i Svenska sjökorten blifvit utförd från Greenwichs meridian, så har longituden i denna anvisning blifvit utsatt från nämnde meridian, äfvensom för hvarje fyr och känningsbåk jemväl från Ferrö, emellan hvilka skillnaden är 18° 9' 45".

3:o I afseenden på fyrar och sjömärken är följande klassifikation antagen, neml.

Fyrarne.

Dessa äro indelta i:

a) Kustfyrar, eller större för allmänna seglationen inrättade;

b) Ledfyrar, hvilka blifvit uppförda till ledning och rättelse för insegling till några vissa ställen, eller för vissa farleder; och

c) Hamnfyrar, som endast tjena till rättelse och anvisning på någon viss hamn eller ankarsättning.

Sjömärkena., se nedan

4:o Alla Kronans fyrar tändas enligt regemente en half timme efter solens nedgång och brinna till en half timme före dess uppgång, året om, undantagande den tid, då seglationen är af is förhindrad.

5:o Alla Led- och Hamnfyrar, hvilka underhållas af enskilda korporationer, tändas på och hålles lysande under de tider af året, som för hvarje sådan fyr finnes anfördt.

6:o Samtliga uti denna anvisning utförda kurser och kompass-streck äro efter missvisande kompass beräknade.

7:0 I afseende öfver inseglingen och begagnandet af de härefter upptagna fyrar, känningsbåkar och andra sjömärken, hänvisas till följande arbeten, dels af framlidne Vice Amiralen Gust. af Klint, nemligen:

  • Underrättelse till kartortorna öfver Norrbotten, 2:a upplagan, utgifven 1839;
  • Beskrifning om kusterna vid Östersjön samt Finska Wiken af år 1839, 4:e upplagan; samt
  • Underrättelse till kartorna öfver Bohus-bugten och Kattegat, 2:a upplagan af år 1840,
  • och dels den i Kongl. Svenska Sjökarte-Kontoret under utarbetning varande Wägledning genom en del af de Nordiska farvattnen, innefattande Östersjön med Norrbattniska och Finska Wikarn e, Öresund och Belterne samt Kattegat och Skagerack, hvaraf 1:a häftet, utgörande femte delen, utgafs år 1851.

Fyrarne på yttre kusten

Fyrarna Malören, Stora Fjäderägg och Holmögadd. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken

MALÖRN. Stillastående ledfyr.

Lat. N. 63°31'45". Long. O. om Ferrö 41°50'15". Long. O. om Greenwichs meridian 23°40'30".

På skäret Malörn, beläget utanför inloppet till Haparanda och Torneå, uppfördes under sommaren 1851 ett fyrtorn af trä i sexhörnig form, med 57 fots höjd från grunden till lanterninen, uti hvilken anbragtes en vanlig lampa med polerade sideralsken, så inrättad att den belyser horisonten i alla riktningar. Fyren tändes första gången den 1 September nämnda år. Tornet, som är rödfärgadt, står på 22 fots hög grund, och som fyrskenet är beläget 58 fot derofvanför samt således 80 fot öfver vattenytan, bör detsamma, i sigtbart väder, ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 2 à 2 1/2 geografiska mils afstånd. Detta så ansenligt höga trätorn och det nära intill i S.S.O. stående Fiskarekapellet utgöra om dagen ypperliga känningsmärken och synas på långt afstånd till sjös. I wester från tornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, äfvensom ett uppassningshus för lotsar, hvilka här uppassa kommande fartyg samt lotsa till Haparanda och de strax vester om belägna hamnar. Till tecken att lots finns på stationen att tillgå, hålles en större, svartmålad signalboll hissad på toppen af en stång, upprest emot ena gafveln af lotshuset, som är beläget westligast af alla byggnader på skäret; i motsatt fall, eller då bollen icke är hissad, hafva alla lotsar utgått. Fyringen vid denna station tager sin början vid den tid på våren, då fyrbetjeningen och lotsarne kunna komma ut till skäret, hvilket vanligen inträffar i slutet af Maj eller början af Juni månad, samt upphör i November, då desamma afflytta derifrån.


STORA FJÄDERÄGG. Omgående Spegelfyr.


HOLMÖ GADD. Täckt stenkolsfyr.


(arbete pågår. Ha tålamod)

Fyrarna Storjungfrun, Bönan och Eggegrund. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna på Örskär, Djursten och Understen. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna på Svartklubben, Näskubben och Söderarm. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna på Grönskär, Korsö och Landsort. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna på Fårö, Östergarn och Hoburg. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna Ölands Norra Udde, Ölands Södra Udde och Grimskär. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Utklippan. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna Malmö, Landskrona och Kullen. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Helsingborg hamnfyrar. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna på Morups Tånge och Nidingen. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna på Böttö, Buskär och Vinga. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyren på Carlsten. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Fyrarna Hållö och Nordkoster. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken


Lista över fyrar 1852

Nedan återges de år 1852 summa 41 uppräknade fyrarna.

Fyrplats Typ av lysanordning Förändringar sedan 1848
Malörn Stillastående Ledfyr Nybyggd, 1851
Stora Fjäderägg Omgående Spegelfyr Nybyggd, 1851
Holmö Gadd Täckt stenkolsfyr
Stor Jungfrun Täckt stenkolsfyr
Bönan Stillastående hamnfyr
Eggegrundet stillastående ledfyr
Örskär Omgående Spegelfyr F.d. Roterande spegelfyr
Djursten Stillastående spegelfyr
Understen Stillastående spegelfyr
Svartklubben Blinkfyr F.d Stillastående spegelfyr
Näskubben Stillastående Ledfyr Nybyggd, 1850
Söderarm Omgående spegelfyr
Grönskär Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Korsö Roterande spegelfyr
Landsort Omgående spegelfyr
Fårö Omgående spegelfyr
Östergarn Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen F.d. Täckt stenkolsfyr
Gotlands Södra Udde Omgående spegelfyr
Ölands Norra Udde Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Ölands Södra Udde Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Grimskär Stillastående hamnfyr
Utklippan Omgående spegelfyr
Ystad 2:ne stillastående hamnfyrar
Falsterbo Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Fyrfartyget Cyklop
Malmö Stillastående hamnfyr
Landskrona Stillastående hamnfyr
Helsingborg Stillastående hamnfyr
Kullen Omgående spegelfyr
Morups Tånge Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Nidingen 2:ne stillastående Lentillefyrar af 3:e ordningen
Böttö Stillastående Ledfyr vid inloppet till Götheborg
Buskär Stillastående ledfyr vid inloppet till Götheborg
Winga Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Carlsten äfven kallad Marstrand Omgående spegelfyr
Hållö Omgående spegelfyr
Nord Koster 2:ne fyrar; stillastånden Lentille + Blinkfyr Nybyggd, 1850
Kronans Fyrar i insjöarne.
Fjuk Stillastående ledfyr Nybyggd, 1852
Hjortens udde Stillastående ledfyr Nybyggd, 1852

Svenska fyrplatser enligt Underrättelser 1852

Nedan återges de år 1852 summa 41 uppräknade fyrarna.

Laddar karta ...

Sjömärkena.

Dessa indelas i:

a) Känningsbåkar, bestående i allmänhet af större byggnader, hvilka helt eller delvis äro täckta samt uppförda af sten eller trä i olika kombinationer;

b) Spirbåkar', bestående vanligen af ett större antal långa spiror, uppresta omkring en rätt uppstående hjärtspira. I allmänhet äro dessa mindre än känningsbåkar och på afstånd synas de, som vore de täckta;

c) Stångmärken, Dessa utgöras af en upprest längre spir, försedd nerikring med stöttor. Detta slags sjömärken hafva merändels något tecken på toppen af spiran, såsom en tunna, en tafla eller dylikt. De äro på flera ställen till en del beklädda med bräder, såsom på Hernöklubb i Norra, Långören i Södra och Kalfven i Westra lots-distriktet tec, men deremot på några andra ställen försedda med arm, hvilken utvisar den farled, som af det kommande fartyget bör tagas;

d) Kasar, hvilka vanligen utgöras af en hop smärre spiror, stänger och grenar, uppresta mot hvarandra till en spets samt fyllda inemellan med ris. Dessa, liksom kummel, äro sannolikt af alla känningsmärken de äldsta brukliga i Norden och förekomma ofta på utmärkta höjder och berg, belägna utmed kusten, samt äro kända under namn av Wårdkasar;

e) Kummel. Dessa äro vanligast af sten samt i form af en stympad kon och finnas någon gång försedda med stång, jemte tecken på toppen. Då de äro mycket små, få de namn af Rös;

f) De öfriga känningsmärken, som till sin form och sitt utseende på afstånd icke kunna hänföras till någon af ofvanstående benämningar, kallas med en, för alla dylika gemensam, allmän benämning: Sjömärken. Sådana äro t. ex. hus, träd, stenar m. fl.

Planscher på båkar och sjömärken

PLVII.jpg PLVIII.jpg PLIX.jpg PLX.jpg PLXI.jpg PLXII.jpg PLXIII.jpg PLXIV.jpg UnderrättelseOchAndraSjömärken1852.jpg


Jfr Sjöfartsverket, lyshöjd, lysvidd, fyrkaraktär, WGS-84, utprickning, svensk fyrkarta, Svensk Fyrlista, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852, Beskrifning 1872