Underrättelse 1842

Från fyrwiki
Version från den 17 juli 2019 kl. 12.57 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Underrättelse 1842, den första svenska fyrlistan. Fullständig titel: Underrättelse om fyrar, båkar och sjömärken på svenska kusten ifrån Haparanda till norrska gränsen, med 11 st. plancher, efter Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena beslut, utgifven af Lots-Direktörs-Embetet. 1842.

Innan fyrar blev vanliga fick man rätta sig efter det som fanns, nämligen båkar och sjömärken. Denna fyrlista från 1842 beskriver det i text och bild. Återges här bokstavstroget.


Underrättelse om fyrar, båkar och sjömärken på svenska kusten ifrån Haparanda till norrska gränsen, med 11 st. plancher, efter Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena beslut, utgifven af Lots-Direktörs-Embetet. 1842

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Båk.jpg Spirbåk.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Allmänna bestämmelser ... 1842


PlanschEtt1842.jpg PlanschTvå1842.jpg PlanschTre1842.jpg

Allmänna bestämmelser

1:o De uti denna anvisning om Fyrar förekommande distancer och miltal äro Tyska eller geografiska mil, hvaraf 15 utgöra en latitudsgrad.

2:o Longituden är, i likhet med hvad framlidne Vice Amiralen af Klint antagit för den svenska Sjö-Atlasen räknad från Ferrö meridian, hvarifrån Greenwichs observatorium ligger 18° 9' och Paris 20° 30' Ost.

3:o I afseende på Fyrar och Sjömärken är följande klassifikation antagen, nemligen:

Fyrar. Dessa äro indelta i:

a) Kustfyrar, eller större för allmänna seglationen begagnade;

b) Ledfyrar, hvilka blifvit uppförda till ledning och rättelse för insegling till några vissa ställen, eller för vissa farleder; och

c) Hamnfyrar, som allenast tjena till rättelse och anvisning på någon viss hamn eller ankarsättning.

Tabell svenska fyrplatser enligt Underrättelse 1842

Lysvidd uttrycks i tyska mil. 1 tysk mil = 1 geografisk mil = 1 sjömil = 4 nautiska mil = 4M = 7 420,8 meter

1 fot = 1 svensk fot = 0,29690 m, använt före 1878, då Sverige gick över till metersystemet.


Fyrplats Typ av lysanordning Lyshöjd, fot Lysvidd, mil Beslutad förändring till 1848
Holmö Gadd Täckt stenkolsfyr 72 3
Stor Jungfrun Täckt stenkolsfyr 88 3 1/2
Bönan Hamnfyr Stillastående 54 1 à 1 1/2
Eggegrundet Ledfyr, stillastående 53 2 à 2 1/2
Örskär Roterande spegelfyr 116 4
Djursten Stillastående spegelfyr 64 3
Svartklubben Stillastående spegelfyr 70 3 à 3 1/4
Söderarm Omgående spegelfyr 102 3 à 3 3/4
Grönskär Öppen Stenkolsfyr 106 3 à 3 3/4 Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen
Korsö Roterande spegelfyr 155 4 à 4 1/2
Landsort Omgående spegelfyr 149 4 1/2
Östergarn Täckt stenkolsfyr 77 3 à 3 1/2
Grimskär Stillastående hamnfyr 1 à 2
Ölands Södra Udde Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen 134 4 à 4 1/4
Utklippan Omgående spegelfyr 51 2 1/2 à 3
Falsterbo Öppen Stenkolsfyr 76 3 à 3 1/4 Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Malmö Hamnfyr Stillastående 50 2
Helsingborg Hamnfyr Stillastående 27 2
Kullen Täckt stenkolsfyr 260 5 à 6 Omgående spegelfyr
Morups Tånge Nybygge Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen
Nidingen Tvenne täckta Stenkolsfyrar 49 2 1/2 à 3 2:ne stillastående Lentillefyrar
Böttö Ledfyr vid inloppet till Götheborg 46 2 1/2
Buskär Stillastående ledfyr vid inloppet till Götheborg 84 2 à 3
Winga Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen 100 3 1/2 à 4
Carlsten äfven kallad Marstrand Omgående spegelfyr 300 5 1/2 à 6
Hållö, invid Sälön Nybygge Omgående spegelfyr

Karta svenska fyrplatser enligt Underrättelse 1842

Nedan återges de år 1842 summa 26 uppräknade fyrarna.

Laddar karta ...

Fyrarne.

HOLMÖ GADD. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 63° 35'51". Long. O. 38° 55'45"

Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är ett kalt, stenbundet och lågt skär, omgifvet af undervattensgrund och stenhällar på alla sidor, hvilket gör att landningen på detsamma ganska svår, stod förr en öppen stenkols-fyr. Under åren 1837 och 1838 uppfördes utmed den gamla ställningen ett nytt fyrtorn af gråsten, 50 fot högt från grunden till altan, och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyrning med stenkol underhålles. Lågan, som brinner circa 72 fot öfver vattenytan, bör i klart väder synas på 3 mils afstånd och derutöfver. Omkring 80 alnar nordvest från tornet står ett rödfärgadt boningshus för fyrbetjäningen jemte uthus, samt 300 alnar N.V. derifrån kolbod m.m. Fyrens torn, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörande af och seglationen i Vestra Qvarken, och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydvart från skäret.


STOR JUNGFRUN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 61° 9'56". Long. O. 35° 30'

Fyrtornet är uppfördt af sten till lika höjd och utseende som det vid Holmö Gadden och fyren tändes äfven vid samma tid som der, eller i November 1838. Det står på östra sidan af den skogbevuxna ön Stor Jungfrun, omkring 300 alnar från stranden, på en höjd af 31 fot öfver vattenytan och är hvitrappadt, hvarför det äfven är ett ypperligt sjömärke om dagen. Lågan brinner på 88 fots höjd öfver vattenytan, och är synlig på 3 1/2 mils afstånd. N.V. från fyrtornet, hvilket på alla sidor, utom den södra, är omgifvet av en lägre skog, står ett rödfärgadt boningshus, hvilka, jemte Fiskare-kapellet, synas till sjös. Fyren är uppförd till rättelse för kustfarare och för fartyg, som norrifrån ärna sig till Gefle, men hufvudsakligast på det att, med rättelse af detsamma, under undvikande af det farliga Finngrundet, äfvensom af de grundklackar, hvilka ligga utanför Stor Jungfrun, må kunna sättas tillförlitlig kurs på Örskäret och inloppet till Öresunds-grepen.


BÖNAN. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 60° 43'56". Long. O. 35° 28'

Denna fyr är bekostad af Kronan, men underhålles af Gefle stad. Uppfördes af träd och tändes år 1840. Den är belägen vid Tullbevakningsstället Bönan, under Gråberget, 1 1/2 mil från Gefle. Fyr-apparaten består af en Argandsk lampa, placerad mellan 2:ne speglar. Skenet, som är omkring 54 fot öfver vattnet, synes i klart väder på 1 à 1 1/2 mils afstånd och derutöfver, samt tjenar till rättelse för fartyg, som nattetid söka in till ankarsättningen under Gråberget. Fyren hålles tänd från mediet af Augusti till slutet af December månad hvarje år.


EGGEGRUNDET. Ledfyr, stillastående.

Lat. N. 60° 43'22". Long. O. 35° 41'25"

Denna lampfyr, som, lika med fyren Bönan, blifvit uppförd på Kronans bekostnad, men underhålles af Gefle stad, är byggd af träd och tändes första gången i October månad 1838. Fyren är anbragt uti en lanternin, uppförd på taket på boningshuset, hvilket står på den 25 fothöga sandåsen, circa 100 alnar från skärets S. strand och 68 alnar S.S.O. från Eggegrunds spirbåk eller kase. I klart väder bör denna fyr, hvars sken är 53 fot öfver vattenytan, synas på 2 à 2 1/2 mils afstånd rundt ikring horisonten. Lysningstiden är, som den för Bönan, från mediet af Augusti till slutet av December hvarje år.


ÖRSKÄR. Roterande spegelfyr.

Lat. N. 60° 31'41". Long. O. 36° 31'35"

Fyrtornet uppfördes under åren 1738 och 1739 af sten på Örskäret och har från grunden, som är 26 fot hög, till öfverkanten af taket 105 fot. Skenet, som i klart väder synes på 4 mils afstånd och derutöfver, är 116 fot öfver vattenytan. Fyr-apparaten består af 4 förgyllda metall-speglar samt en stål-spegel, hvilka förmedelst en mekanisk inrättning vända sig på stället fram och åter inom 5 minuters tid och frambringa derunder lika många blinkar eller sken, hvilka synas i alla direktioner af horisonten, med undantag af S.O. qvadranten eller sidan som vetter åt Gräsön. Åt samma sida från fyrbåken äro så väl fyrbetjeningens hus af sten, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Fyren är en ypperlig rättelse för angörandet af Öregrunds Grepen, äfvensom för de fartyg, som segla öster om Gräsön genom södra Qvarken till Ålands haf. Tornet är hvitrappadt och lanternintaket rödfärgadt.


DJURSTEN. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 60° 22'13". Long. O. 36° 37'46"

På den 23 fots höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, är uppfördt ett fyrtorn af sten, som har 30 fots höjd till altan och hvars sken är 64 fot öfver vattenytan samt i klart väder synes på 3:ne mils afstånd. Denna fyr, som första gången tändes d. 23 October 1839, består af 8 st. polerade mässings-reverberer och tjenar till rättelse för seglingen i Öregrunds Grepen och i Öregrunds skärgård.


SVARTKLUBBEN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 60° 10'20". Long. O. 36° 58'15"

På S.O. sidan af skäret Svartklubben uppfördes fyrtornet af sten år 1819, 55 fot högt från grunden till lanternin-spetsen. Hällen, hvarå tornet står, är 23 fot hög och fyren brinner på 70 fots höjd öfver vattenytan. Ett stycke från fyrtornet, hvilket är hvitrappadt, står boställshuset, kolboden, samt en lots-uppassningsstuga, alla af träd och rödfärgade. Fyren synes i klart väder på 3 à 3 1/4 mils afstånd, och är till rättelse för fartyg, somfrån Ålands haf söka Öregrunds skärgård, samt för de som segla öster om Gräsön.

Anm. Under loppet af innevarande år skall denna fyr förändras till en stående Lampfyr med reverberer.


SÖDERARM. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 59° 45'22". Long. O. 37° 34'

Är uppförd av sten på det s. k. Tollskäret, och tändes första gången i October 1839. Tornet är 50 fot högt från grunden till altan samt 66 fot till lanterninspetsen. Grunden är 42 fot, samt fyrskenet 102 fot öfver vattenytan; synes i klart väder på 3 à 3 3/4 mils afstånd samt är en säker rättelse för inseglingen till Ålands haf. Den vid fyrtornet stående gamla Känningsbåken, som numera blifvit överflödig, skall under innevarande år nedrifvas. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, står ett rödfärgadt boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas till sjös. Fyr-apparaten består af 6 polerade messings-reverberer, hvilka medelst ett urverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne blinkar eller sken, med lika många mörkertider. Fyren synes i alla väderstreck, emellan V. t. N. nordöfver till S.S.V. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg kommande in genom detta vatten.


GRÖNSKÄR. Öppen Stenkolsfyr.

Lat. N. 59° 16'46". Long. O. 37° 10'31"

Fyrtornet, af sten i åttakantig form och hvitrappadt, påbyggdes 1786 och är 62 fot högt. Fyrelden brinner på 106 fots höjd öfver vattenytan, och bör alltså i klart väder synas på 3 à 3 3/4 mils afstånd. Omkring 70 alnar i N.O. från tornet står fyrbetjeningens boställshus, äfvenledes af sten. Denna fyr, jemte den på Korsö, är egentligen uppförd för inseglingen till Sandhamn och Stockholms farled.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigst fastställda plan, skall denna fyr under loppet af 1843 och 1844 förändras till en stående Lentille eller Spegelfyr.


KORSÖ. Roterande Spegelfyr.

Lat. N. 59° 17'10". Long. O. 37° 5'48"

Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768 och inköpt af Kronan 1833, är 86 fot högt. Berget, hvarå det står, är 85 fot. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, ses i klart väder på 4 à 4 1/2 mils afstånd. Lysnings-inrättningen består af 2:ne på 12 alnars afstånd från varandra placerade stora lyktor, inuti försedda med 2:ne förgyllda reflektorer hvardera. Genom ett urverk vändas lyktorna fram och åter inom en tid av 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken. Denna fyr tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn.


LANDSORT. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 58° 44'28". Long. O. 36° 2'8"

Fyrtornet är af uppfördt af sten i rund form på 1600-talet af privat man, blef af Kronan inköpt år 1840, och ifrån öppen stenkolsfyr ombyggdes och förändrades det till en omgående lampfyr med reverberer, hvars apparat består af 3:ne Engelska pläterade och 6 st. polerade messings-reverberer, hvilka, placerade i en omgående triangel, genom ett urverk fullborda sitt omlopp på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken eller blinkar med lika långa mörkertider. Den nya fyren tändes första gången d. 15 Nov. 1840. Tornets höjd från grunden är 86 fot och berget på det skoglösa Öijalandet, hvarpå detsamma står, är 72 fot högt. Fyrljuset har 149 fots höjd öfver vattnet. I klart väder synes denna fyr ifrån ett vanligt högt skepps däck på 4 1/2 mils afstånd. Circa 800 alnar N.O. från fyrtornet står en vårdkase, en telegraf samt en lotsstuga, hvilka äro synliga till sjös. Vid Landsort, som är lotsstation, erhållas lotsar för så väl Dalarö- som Södertälje-inloppen till Stockholm.


ÖSTERGARN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 57° 26'29". Long. O. 37° 8'25"

Fyrtornet på Östergarns-holmen uppfördes år 1817 och har från grunden, som är 30 fot hög, 55 fot. Lågan brinner på 77 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder skall denna fyr synas på 3 till 3 1/2 mils afstånd, men det är bemärkt, att holmen ofta besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Ej långt från fyrtornet, som är beläget å högsta stället på ön, står fyrbetjeningens hus och ett uthus.


GRIMSKÄR. Stillastående hamnfyr.

Lat. N. 56° 39'38". Long. O. 34° 31'52"

Sedan hösten år 1837 hålles en liten spegelfyr lysande på det så kallade Grimskäret utmed Calmar, hvilket i klart väder synes på 1 à 2 mils afstånd. Fyren som är anbragt å lots-uppassningshuset, underhålles af staden Calmar. Den tändes hvarje år den 15 September och brinner till den 15 April påföljande året, med undantag af de tider, då sjöfarten i Sundet hindras af is. För fartyg, som komma söder ifrån och erna sig till Calmar eller genom Sundet, är denna fyr till särdeles rättelse.


ÖLANDS SÖDRA UDDE. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 56° 11'50". Long. O. 34° 33'4"

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är allenast 8 fot hög öfver vattnet. Det ändrades 1822 ifrån öppen till täckt stenkolsfyr, sådan den nu är. Tornets höjd är 133 fot och fyrlågan brinner 134 fot högt öfver vattenytan. I klart väder kan denna fyr synas på 4 à 4 1/4 mils afstånd. Tornet är hvitkalkadt och derutmed står några små rödfärgade hus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas för de smärre fartyg, som därstädes skola aflasta kol.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigaste fastställda plan, kommer denna fyr att förändras till en Lentille eller Spegelfyr.


UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 55° 56'35". Long. O. 33° 49'34"

På det södra eller yttersta skäret af Utklippan är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin undrehålles, det norra tornet är ämnadt för inrättande af en telagraf. Lysnings-apparaten i fyren består af 6 st. polerade messings-reverberer, hvilka genom ett urverk vridas omkring inom 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken eller blinkar, med lika många mörka mellantider. Fyrljuset har 51 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd från ett vanligt skepps däck. Denna fyr tändes första gången hösten år 1840. På skäret, som i öfrigt är en kal bergsholme, finnas, förutan nämnde byggnad, boningshus för fyrbetjeningen samt uthus äfvensom ett fiskarhus, alla rödfärgade.


FALSTERBO. Öppen Stenkolsfyr.

Lat. N. 55° 23'11". Long. O. 33° 58'35"

Detta fyrtorn uppfördes 1793 af sten och har ifrån den ytterst låga grunden, hvarpå det står, 68 fots höjd. Fyrelden brinner på 76 fots höjd öfver vattnet och synes i klart väder på 3 till 3 1/4 mils afstånd, då ej dimma hindra ljusets framträngande. Denna fyr och den snett övfer Stefvens varande omgående fyr gifva, då de äro synliga, sjöfarande en säker rättelse så väl för undvikande af det farliga Falsterbo-refvet som för angöringen af Drogden.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigaste fastställda plan för de Svenska fyrarne, kommer Falsterbo fyr under innevarande och nästkommande år att förändras till en Lentille-fyr af andra ordningen (fix) och är densamma å bifogade ritning aftecknad ungefärligen sådan den kommer att blifva.


MALMÖ. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 55° 36'40". Long. O. 31° 10'20"

Fyrtornet står på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen. Det är uppfördt och bekostas af Malmö stad. Lysningen underhålles med gas och ljuset är circa 50 fot öfver vattenytan, samt kan i klar och mörk natt synas på två mils afstånd. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som ankra på redden, äfvensom vid deras insegling nattetid i hamnen.


HELSINGBORG. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 56° 2'32". Long. O. 30° 51'16"

Fyrtornet är uppfördt af sten på det norra pirhufvudet vid Helsinborgs hamn och dess ljus brinner 27 fot öfver vattenytan, samt kan synas på 2 mils afstånd. Staden Helsingborg bekostar underhållet af denna fyr.


KULLEN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 56° 18'12". Long. O. 30° 36'45"

Fyrtornet är uppfördt på den ytterst emot Kattegat utskjutande höjden af Kulla-bergen, 260 fot öfver vattenytan. Sjelfva tornet har från grunden till lanterninspetsen 41 fots höjd och lågan brinner 290 fot öfver vattnet, samt synas i klart väder och då dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Utmed fyrtornet äro några små hus belägna.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigt fastställda plan för de Svenska fyrarna, skallKullenss fyr förändras till en omgående Spegel-fyr, hvarmed början göres innevarande år.


MORUPS TÅNGE.

På detta för fartyg, seglande i Kattegat, farliga ställe, 1 mil norr om Falkenbergs stad, kommer, enligt Kongl. Maj:ts nådigaste fastställda plan för Fyrväsendet i Sverige, under innevarande år att uppföras ett 70 fot högt fyrtorn, deruti en stillastående Lentille-fyr af 2:dra ordningen skall anbringas.


NIDINGEN. Tvenne täckta Stenkolsfyrar.

Lat. N. 57° 18'27". Long. O. 30° 3'15"

På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvenne sexkantiga lika höga fyrtorn uppförda af sten. De hafva 45 fots höjd från grunden till spetsen af lanterninen. Fyrlågan brinner på 49 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 till 3 mils afstånd. Nedre tvåtredjedelarna af tornen äro fogstrukna och den öfra tredjedelen hvitrappad. Tornen bära O.N.O. och V.S.V. ifrån hvarandra och afståndet dem emellan är 100 fot. Strax norr om tornen står fyrmästare-boställshuset, äfvenledes byggt af sten, fogstruket och med rödfärgadt papperstak samt försedt med rum till inrymmande af folk och effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnaderfinnes å detta i öfrigt kalla skär en kolbod, belägen söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår.


BÖTTÖ. Ledfyr vid inloppet till Götheborg.

Lat. N. 57° 38'50". Long. O. 29° 52'45"

På den lilla klippan Böttö, belägen straxt utmed Galtarhufvud vid inloppet från sjön till Hakefjorden, uppfördes denna ledfyr på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad, men underhålles sedermera af Götheborgs stad. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Byggnaden består af ett boningshus af träd, upprest å en 4 alnar hög stenmur. På taketaf huset är anbragt en lanternin, derutifyrelden underhålles i en så kallad siderallampa, hvars höjd är 46 fot öfver vattnet, och som i klart väder synes på 2 1/2 mils afstånd. Denna fyrinrättning, som hålles lysande från den 15 Augusti till den 15 April, är uppförd för fartyg, hvilka nattetid erna söka ankarsättning på Winga sand eller Hakefjorden.

Anm. Anvisning till inseglingen nattetid till ankarsättning, med hjälp av Böttö och Buskärs fyrar, finnes i Underrättelser till kartorna öfver Bohuslän och Kattegat af Gust. af Klint, 2:dra Upplagan, utgifven 1840 och sedermera korrigerad, sid. 33.


BUSKÄR. Ledfyr, stillastående, vid inloppet till Götheborg.

Lat. N. 57° 38'15". Long. O. 29° 50'5"

Denna fyr, hvilken så väl till lysningssättet som till husets konstruktion, med undantag allenast af stenmuren, som icke är så hög, alldeles liknar den ofvanför beskrifne på Böttö, byggdes och tändes första gången vid samma tid som den, samt underhålles likaledes af Götheborgs stad. Den är uppförd på Buskäret, beläget mellan Böttö och Winga. Fyrljuset är circa 84 fot öfver vattenytan, och kan i klart väder synas på 2 à 3 mils afstånd. Hvad som i afseende på lysningstiden är anfördt för Böttö, gäller äfven för denna fyr, hvilken, liksom den förra, tjenar till rättelse för inseglingen på Winga sand och Hakefjord under natten. Anvisningen om inseglingen och begagnandet af fyren på Böttö tjenar jemväl för fyren på Buskäret.


WINGA. Stillastående Lentille-fyr af 3:dje ordningen.

Lat. N. 57° 38'. Long. O. 29° 46'3"

Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 40 fots höjd ifrån grunden till takspetsen. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Fyrskenet är 100 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Utom detta torn och Winga-båken, finnas på ön några byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarna derutmed.


Carlsten eller Marstrand år. Underrättelse 1842

CARLSTEN äfven kallad MARSTRAND. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 57° 53'47". Long. O. 29° 46'14"

Ofvanpå Carlstens fästningstorn anbragtes år 1781 en fyrinrättning, som sedermera år 1836 förändrades och utvidgades till en omgående Spegelfyr av första ordningen. Fyr-apparaten består af 16 st. plaiterade Engelska Reverberer, hvilka äro så placerade, att 4 återkasta ljuset på en gång och under omloppstiden, 8 minuter, gifva 4 starka sken eller blinkar med lika många mörka mellantider. - Hvarje blink varar 25 à 30 sekunder; Och som fyrskenet är öfver 300 fot öfver vattnets yta, synes denna fyr i klart väder på 5 1/2 à 6 mils afstånd och derutöfver, samt är således för de sjöfarande, som segla i Kattegat, en ypperlig känning. På samma gång som Carlstens fyr kan äfven Skagens synas, och närmare undeer Svenska kusten bör jemväl Winga och Carlstens fyrar, eller den senare och Hållö fyr blifva på en gång synliga. I anseende till Carlstens fyrs ansenliga höjd öfver vattnet, besväras den stundom af dimmor eller lätta moln, som hindra eller bortskymma ljuset, en olägenhet som inträffar med flera fyrar. Marstrands ön, Hvarå fästningen är belägen, är i sig sjelf en hög bergholme, innaför hvilken ligger Martsrands förträffliga hamn, vid hvars angörande nattetid, Carlstens fyr tjenar till en god rättelse.


HÅLLÖ, invid Sälön.

Lat. N. 58° 20'30". Long. O. 29° 25'50"

Enligt Kongl. Maj;ts nådiga beslut, skall en fyr inrättas på Hållö, och gjordes början gjordes redan förlidet år. Den kommer att blifva en omgående spegelfyr och bör i höst kunna vara färdig att tändas. För Fartyg, som af ström eller annan orsak komma i den så kallad Nordostbugten, blifver denna fyr af en väsendtlig nytta.




SJÖ-MÄRKEN

Planscher från 1842 på sjömärken

PlanschIV1842.jpg PlanschV1842.jpg PlanschVI1842.jpg PlanschVII1842.jpg PlanschVIII1842.jpg PlanschIX1842.jpg PlanschX1842.jpg PlanschXI1842.jpg


Sjömärken. Dessa äro indelta i:

a) Känningsbåkar, hvilka äro helt och hållet eller till någon del täckta, samt af olika konstruktioner och uppförda af sten eller träd;

b) Spirbåkar, bestående vanligen af flera spiror, uppresta omkring en rätt uppstående hjertspira. På afstånd synas de, som vore de täckta, men merendels är hjertspiran synlig ett stycke ofvanför sjelfva båken, hvaraf den också på afstånd lätt urskiljes. I allmänhet äro de mindre än Känningsbåkar och hafva i de flesta fall en bestämd form;

c) Stångmärke. En upprest längre stång försedd nedikring med stöttor. Detta slags sjömärken hafva merendels något på toppen af stången, såsom en tunna, en tafla eller dylikt. De äro på några ställen till en del beklädda med bräder, såsom vid Hernöklubb, på Gäfven etc., några äro försedda med arm, hvilken visar den farled som af det kommande fartyget bör tagas.

d) Kase, som vanligen utgörs af en hop smärre spiror, stänger och grenar, uppresta mot hvarandra till en spets samt fyllda inemellan med ris. Den, likasom kummel, är sannolikt af alla känningsmärken det äldsta brukliga i Norden och förekommer ofta på utmärkta höjder och berg, belägna utmed kusten, samt är känd under namn af Vårdkase.

e) Kummel. Dessa äro vanligast i form af sten i form af en stympad con, och finnas någon gång försedde med stång. Då de äro mycket små, få de namn af Rös.

f) De öfrige känningsmärken, som till sin form och sitt utseende på afstånd icke kunna hänföras till någon af ofvanstående benämningar, kallas med en för alla dylika gemensam allmän benämning: Sjömärken. Sådana äro t. ex. hus, träd, stenar. m. fl.

4:o Alla större eller kustfyra tändas enl. reglemente en half timme efter solens nedgång och brinna till en half timme före dess uppgång, året om, undantagande den tid, då seglationen är af is förhindrad. Lysningstiden för led- och hamnfyrarne finnes utsatt vid beskrifningen af hvarje sådan fyr.

5:o Alla uti denna anvisning utförda kurser och kompass-streck äro efter missvisande kompass beräknade.

6:o I afseende på beskrifningen öfver inseglingen och begagnandet af de här efter upptagne fyrar, känningsbåkar och öfvrige sjömärken, hänvisas till följande arbeten af framl. Vice Amiralen Gust.af Klint, neml. Underrättelse till kartorna öfver Norrbotten, 2:dra upplagan, utgifven 1839; Beskrifning om kusterna vid Östersjön samt Finska Viken af år 1839, 4:e upplagan, samt Underrättelse till kartorna öfver Bohus-bugten och Kattegatt, 2:dra upplagan af år 1840.

Norra Lots-Districtet.

Plansch IV 1842

Luleå fördelning.

SVARTSTEN. Stångmärke med kryss på toppen. Hörer under Malörns lotsplats och är det nordligaste Svenska sjömärke. Skäret, hvarå märket står, är 6 fot öfver vattenytan och sjelfva märket 36 fot högt samt rödfärgadt. Fartyg, gående till Haparanda, styra ifrån Puukko på detta märke, som lemnas om styrbord. N. Lat. 65° 43'6". Long. 42° 1'15" Ost. Pl. IV.

PUUKKO. Spirbåk med tafla på toppen. Hörer under Malörn. Skäret hvarå märket står, är 14 fot högt och sjelfva märket 54 fot. Pl. IV.

MALÖRN. Känningsbåk af träd. Lotsplats, belägen ytterst till sjös från Haparanda. Skäret är 20 fot hägt samt båken 35 fot och rödfärgad. Den är uppförd på skäfrets S.Ö. udde. Några hundrade alnar derifrån står Fiskarekapellet, hvilket, synes förr och på längre afstånd till sjös, än båken. Vid detta skär erhålles lotsar för inseglingen till Haparanda och de strax vester om belägna hamnar. N. Lat. 65° 31'32". Long. 41° 46'46" Ost. Pl. IV.

UDDSKÄR eller BRÄNDÖSKÄR. Fiskarekapell, är känningsmärke för inseglingen till Rånäs och Töre fjärdar. N. Lat. 65° 31'52". Long. 41° 0' Ost. Pl. IV.

SANDGRUNDAN. Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Rödkallens lotsplats. Skäret är 7 fot högt, märket 35 fot. Tjenar till rättelse vid seglingen i Luleå skärgård. Pl. IV.

RÖDKALLEN. Fiskarekapell, omåladt. Här tages lotsar af fartyg gående till Luleå skärgård. N. Lat. 65° 19'30". Long. 40° 33' Ost. Pl. IV.

STOR-REBBEN. Känningsbåk af träd; under Rönnskärs lotsplats. Stället, hvarest båken står, är 63 fot öfver vattnet. Båken har 42 fots höjd, är rödfärgadt, synes på 3 1/2 mils afstånd samt är en ypperlig rättelse vid angöringen af Piteå skärgård. N. Lat. 65° 11'54". Long. 40° 7'12" Ost. Pl. IV.

LESKÄR.Stångmärke med tunna på toppen, under Rönnskär. Skäret är 28 fot, märket 60 fot. Tjenar egentligen till rättelse för inseglingen till Piteå stad genom Pitsundet. Pl. IV.

RÖNNSKÄR. Spirbåk med kryss. Skäret, hvarest båken står, är 13 fot högt, sjelfva båken 55 fot. Omkring 100 alnar derifrån står Fiskarekapellet, som är hvitfärgadt. Här erhålles lotsar för inseglingen till Piteå och derutmed liggande hamnar och ankarsättningar. Närmare skäret synas flera fiskarestugor och lotshus vester om kapellet. N. Lat. 65° 3'15". Long. 39° 44' Ost. Pl. IV.

Umeå fördelning.

BJURÖKLUBB. Spirbåk med tunna på toppen. Lotsplats. Berget, hvaruppå båken är uppförd, har 156 fots höjd och sjelfva märket har 36 fot. Härifrån tages lots af fartyg, som segla längs kusten, äfvensom till de der utmed liggande hamnar. N. Lat. 64° 29'30". Pl. IV.

KALLVIKEN. Kase på Bredberget, som är 112 fot högt. Tjenar i synnerhet till rättelse för insegling till Kallviken. N. Lat. 64° 20'. Pl. IV.

HÄLLGRUND. Stångmärke, 56 fot högt, ofärgadt. Hörer under Ratans lotsplats och är uppfördt till rättelse för insegling till Sikåfjärden. Pl. IV.

RATASKÄR. Känningsbåk af träd. Lotsstation. Båken är åttkantig - hvarannan åttkant hvitmålad och hvarannan rödfärgad. - den är belägen 72 fot öfver vattenytan, har 74 fots höjd öfver grunden, synes på 3 1/2 à 4 mil i klart väder samt är en ypperlig känning i detta farvatten. Lotsarna lotsa långs kusten norrut, samt söderut åt Bjuren och Bredskäret. N. Lat. 64° 0'10". Long. 39° 4'50" Ost. Pl. IV.

SÖRKLUBBEN. Spirbåk, försedd med tunna och uppförd på ett litet skär straxt söder om Rataskäret, hvilket skär lemnas om styrbord vid inseglingen till Ratahamn. Märket är 60 fot från grunden. Pl IV.

SKEPPARE-KALLEN. Stångmärke, uppfördt 1841. Hjertspiran, 30 fot hög, kan synas på 1 à 1 1/2 mils afstånd. N. Lat. 63° 47'7".

BJUREN. Under Bredskärs lotsplats. Lågt skär, hvarå äro uppförda 2:ne stångmärken av 60 fots höjd hvardera, fösedda med tunnor på topparne. Märkena, som begagnas af kustfarare, äro ofärgade och stå circa 50 alnar från hvarandra i N. t. O. och S. t. V. N. Lat. 63° 44'51". Pl. IV.

Plansch V 1842

TAVASTÖREN. Hörer under Bredskärs lotsstation. På skäret, som har 8 fots höjd öfver vattnet, äro uppförde 2:ne stångmärken circa 40 alnar från hvarandra. Det östar af dessa märken är 60 fot och försedt med tunna; det andra är 52 fot och har en hvitmålad tafla på toppen; i öfrigt ofärgade. - De tjena i synnerhet till rättelse för inseglingen til Säfvar. N. Lat. 63° 43'43". Pl. V.

PETLANDSKÄR. Unde Bredskärs lotsstation. 2:ne små stångmärken om 22 fots höjd hvardera, hvaraf det noröstra är försedt med kryss. Då dessa båda hållas öfverens, leda de fritt från grunden till Bredskäret och farvattnet åt Umeå. N. Lat. 63° 39'23". Pl. V.

BREDSKÄR. Lotsplats. 2:ne spirbåka, hvarafden vestra, som är 50 fot hög, är försedd med en tunna på toppen samt en annan tunna emellan den förra och spirbandet, då deremot den östar har allenast en tunna på toppen,men är 58 fot hög. Dessa båda märken, belägna 50 alnar från varandra, stå 30 fot öfver vattenytan och äro, jemte den högsta höjden af ön belägne, hvitmålade lotsuppassningsstugan, hvilken synes längre till sjöss än märkena, ypperliga känningar så väl för fartyg, gående till Umeå, som ock för angörandet af vestra Qvarken. N. Lat. 63° 39'38". Pl. V.

GADDEN. Fyr. Se Pl. I.

JÄRNÄS UDD. Lotsplats. Spirbåk med tunna påtoppen 36 fot hög och står 9 fot öfver vattenytan. Längre in på udden står en rödfärgad lotsstuga, som äfven synes utanför hamnen. Då den hålles öfverens med båken, inseglas fritt från grunden till Järnäs hamn. N. Lat. 63° 26'20". Pl. V.

STORBÅDAN. Under Järnäs lotsplats. Stångmärke med tunna på toppen. Skäret har 9 fots höjd. Märket är 30 fot högt och uppfördt till rättelse för inseglingen i Nordmalings fjärden. N. Lat. 63° 24'50". Pl. V.

SKAGEN. Lotsplats. Kase, 24 fot hög, stående på ett berg, som är 150 fot. N. Lat. 63° 12'8". Pl. V.

ULFÖN. Lotsplats. Kase, upprest på största höjden å norra tredjedelen af ön, synes, likasom ön, långt till sjöss. Pl. V.

Vid östra inloppet till den förträffliga hamnen vid Ulfön, förekommer:

ÅSKÄRET, äfven kallad BARKHOLMEN. en temeligen hög bergholme straxt utanför inloppet. Den derå uppförde, rödfärgade lotsstugan är ett godt känningsmärke för inseglingen och synes till sjös. Pl. V.

Sundsvalls fördelning.

HVALHUFVUD. Kase, belägen på en utmärkt höjd på fasta landet vid Ångermanelfven, synes långt till sjös. N. Lat. 62° 47'30". Pl. V.

HEMSÖ. Kase, belägen på en utmärkt höjd å norra delen af denna ö, synes långt till sjös och utgör, jemte det kännbara berget å samma ö, Hemsö hatt kalladt, en god känning af landet och inloppet till Ångermanelfven.

HERNÖ, Kase - och HERNÖKLUBB, Sjömärke," båda belägna på Hernön; det förra å högsta höjden på vestra sidan af ön; det sednare, som är rödfärgadt och 36 fot högt, på den 275 fot höga klubben. Båda dessa märken äro synbara långt till sjös. Hernöklubbs märke i N. Lat. 62° 36' och Long. 36° 13' ost. Pl. V.

DALUND. Kase, belägen på Dalunds berget i N. Lat. 62° 30'50", är en god känning för kustseglingen. Pl. V.

SKEPPSHAMN. Kapell, beläget öster om Åstholmen, rödfärgadt och tjenar till rättelse för inseglingen i den lilla hamnen och fiskeläget under detta namn. N. Lat. 62°24'22". Pl. V.

ÅSTHOLM. Kase på södre udden af ön. N. Lat. 62°23'30". Pl. V.

BREMÖKALF. Stångmärke med knapp på toppen och klåss derunder, är 46 fot högt. Klippan är 6 fot öfver vattnet. Märket tjenar till rättelse för seglingen genom Bremösundet. N. Lat. 62°10'48". Pl. V.

Anm. På norra stranden af ön är Bremö kase belägen.

KRÅKÖ. Känningsträd, som är en god känning vid inseglingen till Kråkösundet norr ifrån. P södra delen af ön, Kråkskatan kallad, är äfvenledes ett dylikt träd till rättelse för angöringen af sundet söder ifrån. Lotsarna bo och uppassa på Innerstön samt lotsa så välgenom Kråkösundet, samt till städerna Söderhamn och Hudiksvall samt derimellan belägna hamnar.

LOTSHÄLL. Stångmärke, 30 fot högt, till ledning för inseglingen till Långvinds bruk.

LILL-JUNGFRUN. 2:ne Spirbåkar med hvitmålade tunnor under topparne, utanför inloppet till Söderhamn, 66 fot höga. Af dessa båda märken står det ena på Norrutharet och det andra på Lill-Jungfrun, tvenne mycket höga stenskär. Lotsarne bo på det S.O. ut belägna Rönnskäret, hvarest en rödfärgad lotsstuga är uppförd och hvarifrån de utgå samt inlotsa fartygen norr om Lill-Jungfrun till Söderhamn. Lill-Jungfruns märke är i N. Lat. 61°15'22". Pl. V.

STORJUNGFRUN. Fyr. Se Pl. I.

Öregrunds fördelning.

Plansch VI 1842

GÅSHÄLLAN. Sprirbåk med tvenne tunnor på spiran i N. Lat. 61°0'22". Lotsarna bo inom Gåsholmen, emottaga fartygen derutanför och lotsa söderut till Gefle samt norr ut till Lill-Jungfrun. Pl. VI.

BÖNAN, under Gråberget. Ledfyr. Se Pl. I.

EGGEGRUNDET. Fyr. Se Pl. I.

EGGEGRUNDET. Spirbåk, 45 fot hög, upprest på den skoglösa ön Eggegrundet. Höjden, hvarpå den står, är 29 fot öfver vattnet. Pl. VI.

BÅCKHARET eller BÅKHARET. 2:ne spirbåkar med långa spiror, hvaraf den vestra, 50 fot hög, är försedd med trekantig tafla å toppen samt den östra, 45 fot hög, med tunna. Både dessa båkar stå på helt låga skär, äro rödfärgade och nedantill klädda med bräder. N. Lat. 60°41'46". Pl. VI. Lotsarne till Gefle lotsstation bo i stden, men hafva uppassning på Limön, hvarifrån de utgå fartyg till mötes.

MADERÖN. Kase, 30 fot hög och ett godt känningsmärke för inseglingen till Skulskärs hamn och Harnäs bruk uti Gefle bugten. N. Lat. 60°38'58". Pl. VI.

BJÖRN. Känningsbåk med spiror och hvitmålad tunna. Hörer under Gefle lotsplats. Båken är uppförd i form af en kase, åttkantig, rödfärgad och 49 fot hög. Klippan, hvarå den står är 18 fot. Märket är en ypperlig känning så väl för angöringen af Öregrunds grepen, som för seglationen till Gefle. N. Lat. 60°37'52", samt Long. 36°8'25" ost. Pl. VI.

ÖRSKÄRET. Fyr. Se Pl. I.

BREDBÅDAN. Kase, 30 fot hög, belägen i Öregrunds Grepen och till rättelse för kryssande fartyg, äfvensom för de smärre hamnar, som ligga under vestra landet. N. Lat. 60°28'10". Long. 36°18'28" ost. Pl. VI.

UNDERSTEN. Känningsbåk, uppförd år 1841 på klippan Understen i södra Qvarken, hvilken klippa är 43 fot öfver vattenytan. Märket, som är rödt och hvitt måladt, har 36 fots höjd öfver grunden och bör i klart väder synas på 3 mils afstånd. N. Lat. 60°16'20", samt Long. 37°4'40" ost. Pl. VI.

DJURSTEN. Fyr. Se Pl I.

SVARTKLUBBEN. Fyr. Se Pl I.

Stockholms fördelning.

WÄDDÖ. Kase, 30 fot hög, uppförd på det höga Hammarby berget, är en god rättelse vid seglingen i Ålandshaf. N. Lat. 59°58'10". Pl. VI.

SIMPNÄSKLUBB. Känningsbåk af sten, 30 fot hög, sexkantig, hvitmenad. Klippan, hvarå den står, är 20 fot. N. Lat. 59°53'50", samt Long. 37°14'48" ost. Pl. VI.

HÖGSKÄR. Stenkummel, 20 fot. Skäret är fot öfver vattenytan. Märket tjenar till rättelse för inseglingen till Stockholms norra skärgård. N. Lat. 59°52'14". Pl. VI.

ARHOLMA. Känningsbåk af sten, 52 fot hög, hvitrappad med rödt tak. Berget, hvaruppå båken är uppförd, har 96 fots höjd. Arholma är lotsstation. N. Lat. 59°50'58". Long. 37°16'30" ost. Pl. VI.

OFVANSKÄR.Stångmärke med tunna på toppen, 46 fot högt. Inseglingsmärke för Arholma Österhamn, nära landet öster på Arholmslandet. N. Lat. 59°51'36". Long. 37°19'7" ost. Pl. VI.

SÖDERARM. Fyr. Se Pl I.

SVENSKA HÖGARNA. Trenne omkring 12 fot höga stenkummel, hvaraf det ytterst norra Sqvimpskäret är hvitrappadt; Det ytterst södra på Korsklubben har ett kryss på toppen, och det tredje står på skäret Svenska Högar. De 2:ne förstnämnda af dessa kummel äro märken för inseglingen till nödhamnen kallad Fladen, då kumlet med korset lemnas om babord och de öfriga tvenne om styrbord. Vid Svenska Högarne är under sommartiden lots stationerad. Kumlet å Svenska Högar är i N. Lat. 59°26'38". Long. 37°40'20" ost. Pl. VI.

KANHOLMARNA.Spirbåk med tunna på toppen, 52 fot hög och hvitmålad åt fjärden, är uppförd till rättelse vid innomskärsseglingn från Dalarö och Sandhamn till Stockholm. Pl. VI.

KORSÖ. Fyr. Se Pl I.

GRÖNSKÄR. Fyr. Se Pl I.

SVARTBÅDAN. Stångmärke med tunna på toppen, lemnas, jemte Stålbådan, om babord vid inseglingen från sjön till Sandhamn. N. Lat. 59°14'50". Long. 37°8'10" ost. Pl. VI.

HUFVUDSKÄR. Lotsuppassningsstuga och flaggstång. Den förra är hvitmålad åt sjösidan, men i öfrigt rödfärgad. På flaggstången visas flagg, då fartyg äro synliga till sjös. Huset, som syns på långt afstånd, är en god känning för fartyg, som söka in denna farled till Stockholm. Dalarö lotsar uppassa här under den segelbara årstiden. N. Lat. 58°57'48". Long. 36°44'14" ost. Pl. VI

WIKSTEN. Kummel eller Rös af sten, på ett icke lågt skär beläget 1 mil från Landsort i farleden till Dalarö. N. Lat. 58°47'15". Pl. VI

LANDSORT. Fyr. Se Pl II.

Norrköpings fördelning.

TRÄDGÅRDSSKÄR. Stångmärke, 28 fot högt, med triangel på toppen. Märket är uppfördt på det ostligaste af Trädgårdskären, till rättelse för seglingen från Landsort till Säfvesund och bör då alltid lemanas norwart om fartyget eller om styrbord. N. Lat. 58°45'45". Long. 35°44'50" ost. Pl. VI.

ENSKÄR. Hörer under Hartzö lotsplats. Känningsbåk, rödfärgad, med tunna på spirtoppen, är 36 fot hög utom spiran. Skäret, hvarpå den står, är 40 fot. Tjenar till rättelse för inlöpande till Hartzö och Nyköpings farvatten. N. Lat. 58°40'47". Long. 35°37'30" ost. Pl. VI.

HÄFRINGE. Känningsbåk af träd, rödfärgad med ett bredt hvitmåladt bälte på midten, är 60 fot hög. Grunden, hvarpå båken står, är 37 fot. Denna båk synes i klart väder på¨3 1/2 mils afstånd. Lotsplats, hvarifrån lotsas till Norrköping och Nyköping m.fl. ankarplatser. N. Lat. 58°35'55". Long. 35°28'15" ost. Pl. VI.

ARKÖ. Känningsbåk af träd, trekantig och hvitfärgad åt sjösida, det öfriga är rödmåladt. 25 fot hög, uppförd på det 52 fot höga Österängberget. Tjenar till ledning för fartyg, som inlöpa från sjön och erna sig till Mem eller Söderköping. N. Lat. 58°29'5". Long. 35°8'30" ost. Pl. VI.

GUBBÖ. Kummel af sten i rund form, uppfördt på ett 100 fot högt berg. Är ett mycket gammalt sjömärke. N. Lat. 58°11'20". Pl. VI.

Plansch VII 1842

HÄRRADSKÄR. Lotsstation. Känningsbåk af träd, 85 fot högt, rödfärgad. Denna båk är uppförd på Stångskäret, som har 37 fots höjd öfver vattnet. Märket, som utgör en ypperlig känning på denna kust för fartyg, hvilka erna sig till Norrköping, kan i klart väder synas på 4 mils afstånd. N. Lat. 58°8'16". Long. 35°8'36" ost. Pl. VII.

BOKÖ. Stångmärke med hvitmålad kur på toppen, 48 fot högt. Detta märke är upprest på Bussholmen straxt söder om Bokö, hvilket sednare ställe är lotsstation och den sista i norra Lots-Districtet. N. Lat. 58°4'47". Long. 34°59'48" ost. Pl. VII.

Södra Lots-Districtet.

Westerviks fördelning.

WIESKÄR eller WIDESKÄR. Stångmärke med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen, utanför Torrö, under hvilken lotsplats det hörer. Märket är 41 fot högt och skäret 29 fot öfver vattnet. Tjenar till rättelse vid kustseglingen. N. Lat. 58°0'30". Pl. VII.

TÄRNSKÄR eller TÄRNKULLEN. Stångmärke, 40 fot högt, med hvitmåladt kryss. Hörer under Stedholms lotsplats och tjenar till rättelse för kustseglingen. N. Lat. 57°52'30". Pl. VII.

SLADÖ ASK. Stångmärke, 34 fot högt, upprest på ett lågt, 6 fot högt skär. Märket är rödfärgadt och har en kur på toppen. Tjenar egentligen till rättelse för inomskärs seglingen. N. Lat. 57°47'11". Pl. VII.

SPÅRÖ. Känningsbåk af sten, fyrkantig, 90 fot hög, hvitlimmad med rödfärgadt tak och uppförd på ett 130 fot högt berg till rättelse från sjön till Westervik, under vars lotsstation den hörer. I klart väder synes denna båk på 4 mils afstånd och derutöfver. N. Lat. 57°42'56" och Long. 34°52'59" ost. Pl.VII.

IDÖ. Stångmärke, 90 fot högt, rödfärgadt med hvitmålad tunna på toppen. Denna stång är upprest till rättelse för angöringen af Westerviks inloppet och Spårö båk, söder ifrån. Vid Idö är lotsplats. Stången står på det så kallade Idö-stång-skäret. N. Lat. 57°40'22". Pl.VII.

ÖSTRA LJUNGSKÄR. Stångmärke, 40 fot högt, rödfärgadt med hvitmålad klåss på toppen. Klippan har 24 fot öfver vattnet. Märket tjänar till ledning för kustseglare. N. Lat. 57°30'57". Pl.VII.

HAFSKÄRS UDDE. Sjömärke i form av en pyramid, 40 fot högt med en hvitmålad trekantig tafla på toppen, är i öfrigt rödfärgadt och beklätt med bräder. Hörer under Kråkelunds lotsplats och tjenar i synnerhet till rättelse vid angörandet av inloppet till sistnämnde ställe. N. Lat. 57°26'36" och Long. 34°52'40" ost. Pl.VII.

Calmar fördelning.

HOMESKÄR. Under Figgeholms lotsplats. Stångmärke, 40 fot högt, rödmåladt med hvit tafla på toppen. Synes väl till sjös och är upprest till rättelse för inseglingen till Figgeholms köping. N. Lat. 57°21'2" och Long. 34°46'10" ost. Pl.VII.

KLUBBEN. Stångmärke med hvitmålad tunnformig tafla på toppen, är 36 fot högt och tjenar till rättelse vid angörandet af inloppet till Döderhultsviks köping. Klippan, hvaruppå stången är upprest, är 34 fot. N. Lat. 57°15'23" och Long. 34°38'14" ost. Pl.VII.

SANDÖ ÖRSKÄRET vid WÅLLÖ lotsplats. Stångmärke, 37 fot högt och försedt med tafla på toppen. Tjenar till rättelse vid inseglingen norr ifrån. N. Lat. 57°8'26". Pl.VII.

GRIMSKÄR vid Calmar. Fyr. Se Pl II.

GRIMSKÄR. Inseglingsmärke, 60 fot högt, upprest på det 20 fot höga Grimskäret utmed Calmar. Sjömärket eller båken är till del beklätt med bräder och försett med huf eller tak öfver spirståndet, samt har på toppen en hvitmålad tunna. En arm utvisar den led, som bör tagas. Båken är rödfärgad och uppförd till rättelse för inseglingen till Calmar och Calmaresund, söder ifrån. N. Lat. 56°39'12" och Long. 34°31'52" ost. Pl.VII.

PRÄSTÖ. Spirbåk, 34 fot hög med hvitmålad tafla på toppen och visare eller arm. Skärert, 2 fot högt, är beläget snedt emot Grimskäret vid Calmarsund och tjenar liksom detta till rättelse för inseglingen till Calmar och Sundet. N. Lat. 56°39'45" och Long. 34°32'28" ost. Pl.VII

GARPEN. Under Bergqvara lotsplats. Rödfärgadt stångmärke med hvitmålad tafla på toppen, 40 fot högt och upprest till rättelse vid inseglingen till Begqvara. N. Lat. 56°23'30". Pl.VII

ÖLANDS SÖDRA UDDE. Fyr. Se Pl II.

Plansch VIII 1842

ORMSTÅNGEN. Stångmärke, upprest å Ölands södra udde, 24 fot högt, med kryss, till rättelse för inseglingen till den vid samma udde utlagde moring. Pl. VIII.

Carlskrona fördelning.

LÅNGÖREN. Lotsplats. Stångmärke, 68 fot högt, rödfärgadt med hvitmålad tunna på toppen och på midten inklädt och hvitmåladt. Tjenar till rättelse för angörandet av Carlskrona skärgård genom denna farled med grundgående fartyg. N. Lat. 56°3'36" och Long. 33°57'50" ost. Pl.VIII.

HAMMARÖRA. Stenkummel eller Rös, 9 fot högt, hvitkalkadt, beläger´t utmed Torrums udde och tjenande till rättelse vid inseglingen till Långören. Pl. VIII.

YTTERÖ EK. med svartfärgad tafla på en spir öfver trädets topp. Inseglingsmärke för Kollafjorden. N. Lat. 56°5'36". Pl.VIII

UNGSKÄR. Lotsplats. 2:ne rödmålade stångmärken, det ena 66 fot högt, med hvitmålad, trekantig tafla på toppen, det andra 50 fot högt med hvitmåladt kors på toppen. De stå något åtskilde från hvarandra på det låga skäret. Vid inseglingen genom norra Gattet till den lilla ankarsättningen, Ungsgölen eller Baljdjupet kallad, skola dessa märken i yttre delen af segelleden hållas öfversens. Pl VIII.

ELLSTEN.Stångmärke med arm eller visare, hörer under Stenhamns eller Inlängans lotsplats, är 43 fot högt och rödfärgadt. N. Lat. 56°2' och Long. 33°53' ost. Pl. VIII

ASPÖ. Stångmärke, 60 fot högt, rödmåladt med hvit, trekantig tafla på toppen, samt med en midt på stången anbragt hvitmålad korg eller altan, tjenande till utkik för lotsarne. N. Lat. 56°7'5" och Long. 33°41' ost. Pl. VIII

FLACK EKEN. äfvenledes på Aspölandet, är ett godt inseglingsmärke och har en svart tafla på toppen. Detta träd står i N.t.W, 1280 alnar från flaggstången på Drottningskärs fästning, och taflan synes i klart väder nära till Utklipporna. Den bör hållas öfver fästningstaket för att insegla östra inloppet af stora farvattnet till Carlskrona. Pl. VIII.

Utanför Aspå ligger den så kallade ASPÖSTEN som har en järnstång, 20 fot hög, med en hvitmålad tunna på topåpen. Sjelfva sten, helt liten i omfång, är omkring 8 fot hög. N. Lat. 56°5'6" och Long. 33°40'6" ost. Pl. VIII

STÅNGSKÄR.Hörer under Aspö lotsplats. Stångmärke med hvitmåladt kors på toppen, 61 fot högt från grunden. N. Lat. 56°6'55" och Long. 33°32' ost. Pl.VIII

MULABERGET. Vid Gjökalf. Stenkummel eller Rös, 8 fot högt, till rättelse för inseglingen. Pl. VIII.

STEKÖ-LADA. Under Gjökalfs lotsplats. När denna lada, som är hvitkalkad, hålles en à två spaklängder utom Kalfnäsan eller Gjöklafs vestra udde, seglas farvattnet fritt in. Pl. VIII.

BOCKÖ och FURHOLMEN. under Matviks lotsplats, hafva hvardera ett hvitkalkadt stenkummel. På sistnämde ställe är kumlet försedt med en tunna på en i kumlet uppsatt stång och 12 fot högt. Kumlet på Bockö är allenast 6 fot högt. Inseglingsmärken för Matviks hamn. Pl. VIII.

RÖNNHOLMEN. Sten, hvitkalkad, 7 à 8 fot hög. Tjenar till rättelse för inseglingen till Pugavik, under hvilken lotsplats detta känningsmärke hörer. Pl. VIII.

Landskrona fördelning.

Plansch IX 1842

ÅHUS SJÖMÄRKEN. Dessa utgöras af fyra stångmärken, hvaraf den, som kallas Södra Båken, är 77 fot hög, rödfärgad med hvit tafla på toppen och tjenar egentligen till rättelse för inseglingen genom östra gattet till Åhus - Norra Båken, lik den södra, men 88 fot hög, är upprest vid en sandkulle på Stora Fjelkinge-backe och tjenar till rättelse för angöringen och inseglingen genom södra gattet till Åhus, samt Kryss-stången, 63 fot hög och försedd med trekantig, hvitmålad tafla på toppen, och den så kallade Amiralitets-Båken, 56 fot hög, med ett hvitmåladt kors, tjena till rättelse under kryssning på inre redden. Pl. IX.

LINDÖ. Under Landöhamns lotsplats. Stångmärke med hvit tafla, 36 fot högt. Tjenar till rättelse för inseglingen till Landöhamn. Pl.IX.

FALSTERBO. Fyr. Se Pl II.

LILLA HAMMAR. Under Skanörs lotsplats. Stångmärke med hvitmålad tafla på toppen, uppfördt till rättelse vid inseglingen emellan Bredgrundet och grundet Tolken, samt för bestämmandet af det sednare. Pl. IX.

LIMHAMN. Stångmärke med hvitmålad tafla på toppen, 38 fot högt. Hörer under Malmö lotsstation och är upprest till rättelse för seglationen genom Flintrännan. N. Lat. 55°35'8" och Long. 31°5'22" ost. Pl. IX.

MALMÖ. Hamnfyr. Se Pl II.

LANDSKRONA. Inseglingsmärke, bestående af 3:ne Stångmärken, neml: 1:o på Wallen N:o 1, stång med tafla på toppen samt flöjel, 62 fot hög; 2:o vid Badhuset, en 30 fot hög stång med tafla på toppen och 3:o Pilhakshögen, 16 fot högt med en upp och nedvänd tunna på toppen. Pl. IX.

HELSINGBORG. Hamnfyr. Se Pl III.

HÖGANÄS. Stångmärke med hvitmålad tafla och tunna derofvanpå, 40 fot högt. Tjenar till inseglingsmärke vid Höganäs. N. Lat. 56°12'18" och Long. 30°43'20" ost. Pl. IX.

KULLEN. Fyr. Se Pl III.

WRENEN. Under Torekows lotsplats. Stångmärke med arm eller visare, rödmåladt, 26 fot högt,

och WINGASKÄR, äfvenledes stångmärke med arm eller visare, 19 fot högt. Dessa båda sjömärken, som synas nära en mil till sjös, äro uppförda till rättelse för inseglingen till ankarsättning öster om Hallands Wäderön, hvarunder de skär, hvarpå dessa märken stå, alltid skola lemnas vester om fartyget. Pl. IX.

Gotlands fördelning.

Vid hamnen till Lutterhorns lotsplats. Stångmärke, 30 fot högt, med arm eller visare, rödfärgadt. Uppfördt till rättelse för inseglingen till Lutterhorns hamn. N. Lat. 57°57'8". Long. 37°15'5" ost. Pl. VII.

MAIGÖ eller MAGÖ.Sjömärke utanför Slitehamn, täckt ofvantill med en tunna på toppen. Uppfördt till rättelse för inseglingen till Slitehamn. N. Lat. 57°40'40". Long. 37°2'20" ost. Pl. VIII.

ÖSTERGARNSHOLME. Fyr. Se Pl II.

RHONE. Lotsplats. Stångmärke, 30 fot högt, rödfärgadt. Uppfördt till rättelse för inseglingen till södra inloppet af Rohnehamn. N. Lat. 57°7'45". Long. 36°37'20" ost. Pl. VII.

FAHLUDDEN. Sjömärke. Hörer under Stockviks lotsplats och tjenar till rättelse för inseglingen i sistnämde hamn. N. Lat. 56°59'44". Long. 36°32'30" ost. Pl. VII.

Vestra Lots-DIstrictet.

Onsala Fördelning.

SANDLYCKORNA. Utmed Halmstad. Lotsuppassningsstuga, rödfärgad. Tjenar till ledning vid inseglingen till hamnen. Pl. IX.

LASTAN. Utmed Falkenberg. Stångmärke, 54 fot högt, rödfärgadt med hvit tunnformad tafla å toppen. Tjenar till rättelse för inseglingen till Rosengårds redd, då detta märke bringas öfverens med stadskyrkotornet. N. Lat. 56°53'38". Pl. IX.

APPELVIKSHÖG. Vid Warberg. Stångmärke med svartstruken tunna, 36 fot högt. N. Lat. 57°5'24" och Long. 30°25'15" ost. Pl. IX.

Plansch X 1842

RAMNÖ. Under Mönsters lotsplats. Stenkummel, hvitkalkadt. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Kongsbacka-fjord m. fl. hamnar. N. Lat. 57°22'10". Long. 30°12'18" ost. Pl. X.

FJORDSKÄRET. Under Mönster. Stångmärke med visare eller arm, rödmåladt, 40 fot högt. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Kongsbacka-fjord och lemnas då om babord. N. Lat. 57°21'10". Pl. X.

NIDINGEN. 2:ne Fyrar och en klockstapel. Se Pl. III och X.

HÅLLSUND. Stångmärke med svart tunna å toppen och hvitmenad klädsel på midten, 60 fot högt och uppfördt till rättelse vid inseglingen till Kongsbacka-fjord och Skalla hamnar. N. Lat. 57°20,35". Long. 30°9,36" ost. Pl. X.

Götheborgs Fördelning.

MATSKÄR. Lyder under Wrångö lotsplats. Rödfärgadt Stångmärke med hvitmålad tafla å toppen samt beklädt på midten, 36 fot högt och beläget S. 0. från Tistlarne. Tjenar till ledning vid inseglingen till Wrångö. N. Lat. 57°30'35". Long. 29°54'35" ost. Pl. X.

HVALÖ. Stångmärke med visare eller arm, rödmåladt, samt med hvitmålad tafla. Tjenar till rättelse för inseglingen till Wahröknapp och Wrångö. N. Lat. 57°32'54". Long. 29°58' ost. Pl. X.

KÄNSÖ. Torn, uppfördt af sten, anvisar belägenheten af karantäns-inrättningen derstädes, men är derjemte en god känning af landet och till rättelse för segling i dessa farvatten, såsom beläget på en höjd och således synligt långt till sjös. N. Lat. 57°37'. Long. Ost. 29°55'. Pl. X.

BÖTTÖ. Ledfyr. Se Pl. III.

BÖTTÖ. Stångmärke, rödfärgadt med hvitmålad tunna på toppen, 40 fot högt. Tjenar till rättelse för insegling norra eller södra segellederna från Winga till de under Brännö lotsplats hörande ankarsättningar. Pl. X.

Anm. Detta Stångmärke kommer, enl. Förvaltningen af S. Ä. beslut, att borttagas den 1 Sept. innevarande år.

BUSKÄR. Ledfyr. Se Pl. III.

BUSKÄR. Stångmärke med hvitmålad visare eller arm, 40 fot högt. Tjenar till rättelse vid seglingen i Brännö farleder. Pl. X.

Anm. Stångmärket kommer, enligt Förv. af S. Ä. beslut, att borttagas den 1 Sept. innev. år.

WINGA. Fyr. Se Pl. III.

WINGA. Känningsbåk, 62 fot hög. Berget, hvarpå den är uppförd, är 69 fot. Båken, rödfärgad, med kopparklot, som uppbäres af en spir, utgående från toppen, synes på 3 à 4 mils afstånd samt är en ypperlig känning och rättelse för inloppet till Götheborg. Lotsarne uppassa utanför båken. N. Lat. 57°37'55". Long. 29°46'8" ost.

KALFVEN. Vid Kalfsunds lotsplats. Sjömärke, 50 fot högt, beklädt och rödfärgadt, med kors på toppen. Tjenar till rättelse för segellederna N. om Winga. Pl. X.

TORRBORSRÄR. Under Rörö lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt med ett öfver toppen anbragt större kryss, som är svart måladt med hvita taflor i ändarne. Märket, som är 54 fot högt, anvisar segelleden till Källöfjord. N. Lat. 57°44,17". Long. 29°44,54" ost. Pl. X.

Marstrands Fördelning.

MARSTRAND. Fyr. Se Pl. III.

MÅSESKÄR. Vid Kärringö lotsplats. Känningsmärke, rödfärgadt, beklädt på midten samt med en större trekantig tafla på toppen. Märket, som synes långt till sjös, är 60 fot högt, och berget, hvaruppå det står, har 56 fot. Tjenar till rättelse så väl för kustseglingen som för angöringar till de under Kärringö lotsplats hörande ankarsättningar. N. Lat. 58°5'45" Long. 29°32'28" ost. Pl. X.

Plansch XI 1842

GÄFVEN. Under Lysekils lotsplats. Känningsmärke, inklädt på midten, derifrån utkik hålles, och på toppen försedt med en fyrkantig tafla, half röd- och half hvitmålad; det öfriga af märket, hvilket är 50 fot högt och står på en 56 fot hög klippa, är rödfärgadt. Tjenar till rättelse för angörandet af skärgården och inseglingen till Lysekil. N. Lat. 58°16'15". Long. 29°32'50" ost. Pl. XI.

STENSKÄR och HAMNESKÄR. Vid Kongshamn. 2:ne Stångmärken med visare eller armar, rödfärgade, 18 fot höga. Tjena till rättelse för inseglingen till Kongshamn söder om Hållö, hvarvid Stenskärs märke lemnas om styrbord och Hamneskärs om babord. Pl. XI.

HÅLLÖ. Fyr. Se Pl. III.

SÄLÖ. Under Kongshamns lotsplats. Känningsbåk af träd, fyrkantig, hvitmålad med svart tak, 50 fot hög. Berget, hvaruppå båken står, har 99 fot. Märket är en ypperlig rättelse för fartyg, komne under kusten, äfvensom vid angörandet af Kongshamn och inloppet norr om Båk-landet. N. Lat, 58°20'34". Long. 29°25' ost. Pl. XI

Strömstads Fördelning.

WAHLÖ eller HVALÖ. Stångmärke med arm och en fyrkantig tafla på toppen, på en hög holme innanför Fläskö i N. Lat. 58°36'20". Pl. XI.

ULSHOLMENS KALF. Stångmärke, rödfärgadt med rund, hvitmålad tafla på toppen, 60 fot högt. Klippan, hvarpå det står, har 50 fot. Märket är uppfördt till rättelse för fartyg, som söka Hafstensund. N. Lat. 58°43'17". Long. 29°22' ost. Pl. XI.

KORDKOSTERS KULL. Under Kosters lotsplats. Det längst i vester belägna Svenska sjömärke, som tillika är närmast Norrska gränsen. Uppassningshus för lotsarne, gulmåladt med svart tak, står på en bergkulle, som är af 200 fots höjd. Tjenar till rättelse för angöringen af det utmedgående farvattnet till Strömstad. N. Lat. 58°54'12". Long. 29°13'30" ost. Pl. XI.


Jfr mil, längdmått, Svensk Fyrlista, Underrättelse 1842, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852, Beskrifning 1872