Underrättelse 1842: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 195: Rad 195:
Lat. N. 56° 2'32". Long. O. 30° 51'16"
Lat. N. 56° 2'32". Long. O. 30° 51'16"


Fyrtornet är uppfördt af sten på det norra pirhufvudet vid Helsinborgs hamn och dess ljus brinner 27 fot öfver vattenytan, samt kan synas på 2 mils afstånd. Staden Helsingborg bekostar underhållet af denna fyr.


'''KULLEN. Täckt Stenkolsfyr.'''
Lat. N. 56° 18'12". Long. O. 30° 36'45"
Fyrtornet är uppfördt på den ytterst emot Kattegat utskjutande höjden af Kulla-bergen, 260 fot öfver vattenytan. Sjelfva tornet har från grunden till lanterninspetsen 41 fots höjd och lågan brinner 290 fot öfver vattnet, samt synas i klart väder och då dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Utmed fyrtornet äro några små hus belägna.
Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigt fastställda plan för de Svenska fyrarna, skallKullenss fyr förändras till en omgående Spegel-fyr, hvarmed början göres innevarande år.
'''MORUPS TÅNGE.'''
På detta för fartyg, seglande i Kattegat, farliga ställe, 1 mil norr om Falkenbergs stad, kommer, enligt Kongl. Maj:ts nådigaste fastställda plan för Fyrväsendet i Sverige, under innevarande år att uppföras ett 70 fot högt fyrtorn, deruti en stillastående Lentille-fyr af 2:dra ordningen skall anbringas.
'''NIDINGEN. Tvenne täckta Stenkolsfyrar.'''
Lat. N. 57° 18'27". Long. O. 30° 3'15"
På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvenne sexkantiga lika höga fyrtorn uppförda af sten. De hafva 45 fots höjd från grunden till spetsen af lanterninen. Fyrlågan brinner på 49 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 till 3 mils afstånd. Nedre tvåtredjedelarna af tornen äro fogstrukna och den öfra tredjedelen hvitrappad. Tornen bära O.N.O. och V.S.V. ifrån hvarandra och afståndet dem emellan är 100 fot. Strax norr om tornen står fyrmästare-boställshuset, äfvenledes byggt af sten, fogstruket och med rödfärgadt papperstak samt försedt med rum till inrymmande af folk och effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnaderfinnes å detta i öfrigt kalla skär en kolbod, belägen söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår.
'''BÖTTÖ. Ledfyr vid inloppet till Götheborg.'''
Lat. N. 57° 38'50". Long. O. 29° 52'45"
På den lilla klippan Böttö, belägen straxt utmed Galtarhufvud vid inloppet från sjön till Hakefjorden, uppfördes denna ledfyr på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad, men underhålles sedermera af Götheborgs stad. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Byggnaden består af ett boningshus af träd, upprest å en 4 alnar hög stenmur. På taketaf huset är anbragt en lanternin, derutifyrelden underhålles i en så kallad siderallampa, hvars höjd är 46 fot öfver vattnet, och som i klart väder synes på 2 1/2 mils afstånd. Denna fyrinrättning, som hålles lysande från den 15 Augusti till den 15 April, är uppförd för fartyg, hvilka nattetid erna söka ankarsättning på Winga sand eller Hakefjorden.
Anm. Anvisning till inseglingen nattetid till ankarsättning, med hjälp av Böttö och Buskärs fyrar, finnes i Underrättelser till kartorna öfver Bohuslän och Kattegat af Gust. af Klint, 2:dra Upplagan, utgifven 1840 och sedermera korrigerad, sid. 33.
'''BUSKÄR. Ledfyr, stillastående,  vid inloppet till Götheborg.'''
Lat. N. 57° 38'15". Long. O. 29° 50'5"
Denna fyr, hvilken så väl till lysningssättet som till husets konstruktion, med undantag allenast af stenmuren, som icke är så hög, alldeles liknar den ofvanför beskrifne på Böttö, byggdes och tändes första gången vid samma tid som den, samt underhålles likaledes af Götheborgs stad. Den är uppförd på Buskäret, beläget mellan Böttö och Winga. Fyrljuset är circa 84 fot öfver vattenytan, och kan i klart väder synas på 2 à 3 mils afstånd. Hvad som i afseende på lysningstiden är anfördt för Böttö, gäller äfven för denna fyr, hvilken, liksom den förra, tjenar till rättelse för inseglingen på Winga sand och Hakefjord under natten. Anvisningen om inseglingen och begagnandet af fyren på Böttö tjenar jemväl för fyren på Buskäret.
'''WINGA. Stillastående Lentille-fyr af 3:dje ordningen.'''
Lat. N. 57° 38'. Long. O. 29° 46'3"
Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 40 fots höjd ifrån grunden till takspetsen. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Fyrskenet är 100 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Utom detta torn och Winga-båken, finnas på ön några byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarna derutmed.
'''CARLSTEN äfven kallad MARSTRAND. Omgående Spegelfyr.'''
Lat. N. 57° 53'47". Long. O. 29° 46'14"
Ofvanpå Carlstens fästningstorn anbragtes år 1781 en fyrinrättning, som sedermera år 1836 förändrades och utvidgades till en omgående Spegelfyr av första ordningen. Fyr-apparaten består af 16 st. plaiterade Engelska Reverberer, hvilka äro så placerade, att 4 återkasta ljuset på en gång och under omloppstiden, 8 minuter, gifva 4 starka sken eller blinkar med lika många mörka mellantider. - Hvarje blink varar 25 à 30 sekunder; Och som fyrskenet är öfver 300 fot öfver vattnets yta, synes denna fyr i klart väder på 5 1/2 à 6 mils afstånd och derutöfver, samt är således för de sjöfarande, som segla i Kattegat, en ypperlig känning. På samma gång som Carlstens fyr kan äfven Skagens synas, och närmare undeer Svenska kusten bör jemväl Winga och Carlstens fyrar, eller den senare och Hållö fyr blifva på en gång synliga. I anseende till Carlstens fyrs ansenliga höjd öfver vattnet, besväras den stundom af dimmor eller lätta moln, som hindra eller bortskymma ljuset, en olägenhet som inträffar med flera fyrar. Marstrands ön, Hvarå fästningen är belägen, är i sig sjelf en hög bergholme, innaför hvilken ligger Martsrands förträffliga hamn, vid hvars angörande nattetid, Carlstens fyr tjenar till en god rättelse. 
'''HÅLLÖ, invid Sälön.'''
Lat. N. 58° 20'30". Long. O. 29° 25'50"
Enligt Kongl. Maj;ts nådiga beslut, skall en fyr inrättas på Hållö, och gjordes början gjordes redan förlidet år. Den kommer att blifva en omgående spegelfyr och bör i höst kunna vara färdig att tändas. För Fartyg, som af ström eller annan orsak komma i den så kallad Nordostbugten, blifver denna fyr af en väsendtlig nytta.





Versionen från 24 februari 2019 kl. 17.05

Underrättelse 1842, den första svenska fyrlistan. Fullständig titel: Underrättelse om fyrar, båkar och sjömärken på svenska kusten ifrån Haparanda till norrska gränsen, med 11 st. plancher, efter Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena beslut, utgifven af Lots-Direktörs-Embetet. 1842.

Återges här bokstavstroget.


Underrättelse om fyrar, båkar och sjömärken på svenska kusten ifrån Haparanda till norrska gränsen, med 11 st. plancher, efter Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena beslut, utgifven af Lots-Direktörs-Embetet. 1842

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Allmänna bestämmelser ... 1842

Allmänna bestämmelser

1:o De uti denna anvisning om Fyrar förekommande distancer och miltal äro Tyska eller geografiska mil, hvaraf 15 utgöra en latitudsgrad.

2:o Longituden är, i likhet med hvad framlidne Vice Amiralen af Klint antagit för den svenska Sjö-Atlasen räknad från Ferrö meridian, hvarifrån Greenwichs observatorium ligger 18° 9' och Paris 20° 30' Ost.

3:o I afseende på Fyrar och Sjömärken är följande klassifikation antagen, nemligen:

Fyrar. Dessa äro indelta i:

a) Kustfyrar, eller större för allmänna seglationen begagnade;

b) Ledfyrar, hvilka blifvit uppförda till ledning och rättelse för insegling till några vissa ställen, eller för vissa farleder; och

c) Hamnfyrar, som allenast tjena till rättelse och anvisning på någon viss hamn eller ankarsättning.


Sjömärken. Dessa äro indelta i:

a) Känningsbåkar, hvilka äro helt och hållet eller till någon del täckta, samt af olika konstruktioner och uppförda af sten eller träd;

b) Spirbåkar, bestående vanligen af flera spiror, uppresta omkring en rätt uppstående hjertspira. På afstånd synas de, som vore de täckta, men merendels är hjertspiran synlig ett stycke ofvanför sjelfva båken, hvaraf den också på afstånd lätt urskiljes. I allmänhet äro de mindre än Känningsbåkar och hafva i de flesta fall en bestämd form;

c) Stångmärke. En upprest längre stång försedd nedikring med stöttor. Detta slags sjömärken hafva merendels något på toppen af stången, såsom en tunna, en tafla eller dylikt. De äro på några ställen till en del beklädda med bräder, såsom vid Henöklubb, på Gäfven etc., några äro försedda med arm, hvilken visar den farled som af det kommande fartyget bör tagas.

d) Kase, som vanligen utgörs af en hop smärre spiror, stänger och grenar, uppresta mot hvarandra till en spets samt fyllda inemellan med ris. Den, likasom kummel, är sannolikt af alla känningsmärken det äldsta brukliga i Norden och förekommer ofta på utmärkta höjder och berg, belägna utmed kusten, samt är känd under namn af Vårdkase.

e) Kummel. Dessa äro vanligast i form af sten i form af en stympad con, och finnas någon gång försedde med stång. Då de äro mycket små, få de namn af Rös.

f) De öfrige känningsmärken, som till sin form och sitt utseende på afstånd icke kunna hänföras till någon af ofvanstående benämningar, kallas med en för alla dylika gemensam allmän benämning: Sjömärken. Sådana äro t. ex. hus, träd, stenar. m. fl.

4:o Alla större eller kustfyra tändas enl. reglemente en half timme efter solens nedgång och brinna till en half timme före dess uppgång, året om, undantagande den tid, då seglationen är af is förhindrad. Lysningstiden för led- och hamnfyrarne finnes utsatt vid beskrifningen af hvarje sådan fyr.

5:o Alla uti denna anvisning utförda kurser och kompass-streck äro efter missvisande kompass beräknade.

6:o I afseende på beskrifningen öfver inseglingen och begagnandet af de här efter upptagne fyrar, känningsbåkar och öfvrige sjömärken, hänvisas till följande arbeten af framl. Vice Amiralen Gust.af Klint, neml. Underrättelse till kartorna öfver Norrbotten, 2:dra upplagan, utgifven 1839; Beskrifning om kusterna vid Östersjön samt Finska Viken af år 1839, 4:e upplagan, samt Underrättelse till kartorna öfver Bohus-bugten och Kattegatt, 2:dra upplagan af år 1840.

Fyrarne.

HOLMÖ GADD. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 63° 35'51". Long. O. 38° 55'45"

Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är ett kalt, stenbundet och lågt skär, omgifvet af undervattensgrund och stenhällar på alla sidor, hvilket gör att landningen på detsamma ganska svår, stod förr en öppen stenkols-fyr. Under åren 1837 och 1838 uppfördes utmed den gamla ställningen ett nytt fyrtorn af gråsten, 50 fot högt från grunden till altan, och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyrning med stenkol underhålles. Lågan, som brinner circa 72 fot öfver vattenytan, bör i klart väder synas på 3 mils afstånd och derutöfver. Omkring 80 alnar nordvest från tornet står ett rödfärgadt boningshus för fyrbetjäningen jemte uthus, samt 300 alnar N.V. derifrån kolbod m.m. Fyrens torn, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörande af och seglationen i Vestra Qvarken, och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydvart från skäret.


STOR JUNGFRUN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 61° 9'56". Long. O. 35° 30'

Fyrtornet är uppfördt af sten till lika höjd och utseende som det vid Holmö Gadden och fyren tändes äfven vid samma tid som der, eller i November 1838. Det står på östra sidan af den skogbevuxna ön Stor Jungfrun, omkring 300 alnar från stranden, på en höjd af 31 fot öfver vattenytan och är hvitrappadt, hvarför det äfven är ett ypperligt sjömärke om dagen. Lågan brinner på 88 fots höjd öfver vattenytan, och är synlig på 3 1/2 mils afstånd. N.V. från fyrtornet, hvilket på alla sidor, utom den södra, är omgifvet av en lägre skog, står ett rödfärgadt boningshus, hvilka, jemte Fiskare-kapellet, synas till sjös. Fyren är uppförd till rättelse för kustfarare och för fartyg, som norrifrån ärna sig till Gefle, men hufvudsakligast på det att, med rättelse af detsamma, under undvikande af det farliga Finngrundet, äfvensom af de grundklackar, hvilka ligga utanför Stor Jungfrun, må kunna sättas tillförlitlig kurs på Örskäret och inloppet till Öresunds-grepen.


BÖNAN. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 60° 43'56". Long. O. 35° 28'

Denna fyr är bekostad af Kronan, men underhålles af Gefle stad. Uppfördes af träd och tändes år 1840. Den är belägen vid Tullbevakningsstället Bönan, under Gråberget, 1 1/2 mil från Gefle. Fyr-apparaten består af en Argandsk lampa, placerad mellan 2:ne speglar. Skenet, som är omkring 54 fot öfver vattnet, synes i klart väder på 1 à 1 1/2 mils afstånd och derutöfver, samt tjenar till rättelse för fartyg, som nattetid söka in till ankarsättningen under Gråberget. Fyren hålles tänd från mediet af Augusti till slutet af December månad hvarje år.


EGGEGRUNDET. Ledfyr, stillastående.

Lat. N. 60° 43'22". Long. O. 35° 41'25"

Denna lampfyr, som, lika med fyren Bönan, blifvit uppförd på Kronans bekostnad, men underhålles af Gefle stad, är byggd af träd och tändes första gången i October månad 1838. Fyren är anbragt uti en lanternin, uppförd på taket på boningshuset, hvilket står på den 25 fothöga sandåsen, circa 100 alnar från skärets S. strand och 68 alnar S.S.O. från Eggegrunds spirbåk eller kase. I klart väder bör denna fyr, hvars sken är 53 fot öfver vattenytan, synas på 2 à 2 1/2 mils afstånd rundt ikring horisonten. Lysningstiden är, som den för Bönan, från mediet af Augusti till slutet av December hvarje år.


Örskär. Roterande spegelfyr.

Lat. N. 60° 31'41". Long. O. 36° 31'35"

Fyrtornet uppfördes under åren 1738 och 1739 af sten på Örskäret och har från grunden, som är 26 fot hög, till öfverkanten af taket 105 fot. Skenet, som i klart väder synes på 4 mils afstånd och derutöfver, är 116 fot öfver vattenytan. Fyr-apparaten består af 4 förgyllda metall-speglar samt en stål-spegel, hvilka förmedelst en mekanisk inrättning vända sig på stället fram och åter inom 5 minuters tid och frambringa derunder lika många blinkar eller sken, hvilka synas i alla direktioner af horisonten, med undantag af S.O. qvadranten eller sidan som vetter år Gräsön. Åt samma sida från fyrbåken äro så väl fyrbetjeningens hus af sten, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Fyren är en ypperlig rättelse för angörandet af Öregrunds Grepen, äfvensom för de fartyg, som segal öster om Gräsön genom södra Qvarken till Ålands haf. Tornet är hvitrappadt och lanternintaket rödfärgadt.


DJURSTEN. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 60° 22'13". Long. O. 36° 37'46"

På den 23 fots höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, är uppfördt ett fyrtorn af sten, som har 30 fots höjd till altan och hvars sken är 64 fot öfver vattenytan samt i klart väder synes på 3:ne mils afstånd. Denna fyr, som första gången tämndes d. 23 October 1839, består af 8 st. polerade mässings-reverberer och tjenar till rättelse för seglingen i Öregrunds Grepen och i Öregrunds skärgård.


SVARTKLUBBEN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 60° 10'20". Long. O. 36° 58'15"

På S.O. sidan af skäret Svartklubben uppfördes fyrtornet af sten år 1819, 55 fot högt från grunden till lanternin-spetsen. Hällen, hvarå tornet står, är 23 fot hög och fyren brinner på 70 fots höjd öfver vattenytan. Ett stycke från fyrtornet, hvilket är hvitrappadt, står boställshuset, kolboden, samt en lots-uppassningsstuga, alla af träd och rödfärgade. Fyren synes i klart väder på 3 à 3 1/4 mils afstånd, och är till rättelse för fartyg, somfrån Ålands haf söka Öregrunds skärgård, samt för de som segla öster om Gräsön.

Anm. Under loppet af innevarande år skall denna fyr förändras till en stående Lampfyr med reverberer.


SÖDERARM. Stillastående Spegelfyr.

Lat. N. 59° 45'22". Long. O. 37° 34'

Är uppförd av sten på det s. k. Tollskäret, och tändes första gången i October 1839. Tornet är 50 fot högt från grunden till altan samt 66 fot till lanterninspetsen. Grunden är 42 fot, samt fyrskenet 102 fot öfver vattenytan; synes i klart väder på 3 à 3 3/4 mils afstånd samt är en säker rättelse för inseglingen till Ålands haf. Den vid fyrtornet stående gamla Känningsbåken, som numera blifvit överflödig, skall under innevarande år nedrifvas. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, står ett rödfärgadt boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas r´till sjös. Fyr-apparaten består af 6 polerade messings-reverberer, hvilka medelst ett urverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne blinkar eller sken, med lika många mörkertider. Fyren synes i alla väderstreck, emellan V. t. N. nordöfver till S.S.V. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg kommande in genom detta vatten.


GRÖNSKÄR. Öppen Stenkolsfyr.

Lat. N. 59° 16'46". Long. O. 37° 10'31"

Fyrtornet, af sten i åttakantig form och hvitrappadt, påbyggdes 1786 och är 62 fot högt. Fyrelden brinner på 106 fots höjd öfver vattenytan, och bör alltså i klart väder synas på 3 à 3 3/4 mils afstånd. Omkring 70 alnar i N.O. från tornet står fyrbetjeningens boställshus, äfvenledes af sten. Denna fyr, jemte den på Korsö, är egentligen uppförd för inseglingen till Sandhamn och Stockholms farled.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigst fastställda plan, skall denna fyr under loppet af 1843 och 1844 förändras till en stående Lentille eller Spegelfyr.


KORSÖ. Roterande Spegelfyr.

Lat. N. 59° 17'10". Long. O. 37° 5'48"

Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768 och inköpt af Kronan 1833, är 86 fot högt. Berghet, hvarå det står, är 85 fot. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, ses i klart väder på 4 à 4 1/2 mils afstånd. Lysnings-inrättningen består af 2:ne på 12 alnars afstånd från varandra placerade stora lyktor, inuti försedda med 2:ne förgyllda reflektorer hvardera. Genom ett urverk vändas lyktorna fram och åter inom en tid av 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken. Denna fyr tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn.


Landsort. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 58° 44'28". Long. O. 36° 2'8"

Fyrtornet är af uppfördt af sten i rund form på 1600-talet af privat man, blef af Kronan inköpt år 1840, och ifrån öppen stenkolsfyr ombyggdes och förändrades det till en omgående lampfyr med reverberer, hvars apparat består af 3:ne Engelska pläterade och 6 st. polerade messings-reverberer, hvilka, placerade i en omgående triangel, genom ett urverk fullborda sitt omlopp på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken eller blinkar med lika långa mörkertider. Den nya fyren tändes första gången d. 15 Nov. 1840. Tornets höjd från grunden är 86 fot och berget på det skoglösa Öijalandet, hvarpå detsamma står, är 72 fot högt. Fyrljuset har 149 fots höjd öfver vattnet. I klart väder synes denna fyr ifrån ett vanligt högt skepps däck på 4 1/2 mils afstånd. Cica 800 alnar N.O. från fyrtornet står en vårdkase, en telegraf samt en lotsstuga, hvilka äro synliga till sjös. Vid Landsort, som är lotsstation, erhållas lotsar för så väl Dalarö- som Södertälje-inloppen till Stockholm.


ÖSTERGARN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 57° 26'29". Long. O. 37° 8'25"

Fyrtornet på Östergarns-holmen uppfördes år 1817 och har från grunden, som är 30 fot hög, 55 fot. Lågan brinner på 77 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder skall denna fyr synas på 3 till 3 1/2 mils afstånd, men det är bemärkt, att holmen ofta besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Ej långt från fyrtornet, som är beläget å högsta stället på ön, står fyrbetjeningens hus och ett uthus.


GRIMSKÄR. Stillastående hamnfyr.

Lat. N. 56° 39'38". Long. O. 34° 31'52"

Sedan hösten år 1837 hålles en liten spegelfyr lysande på det så kallade Grimskäret utmed Calmar, hvilket i klart väder synes på 1 à 2 mils afstånd. Fyren som är anbragt å lots-uppassningshuset, underhålles af staden Calmar. Den tändes hvarje år den 15 September och brinner till den 15 April påföljande året, med undantag af de tider, då sjöfarten i Sundet hindras af is. För fartyg, som komma söder ifrån och erna sig till Calmar eller genom Sundet, är denna fyr till särdeles rättelse.


ÖLANDS SÖDRA UDDE. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 56° 11'50". Long. O. 34° 33'4"

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är allenast 8 fot hög öfver vattnet. Det ändrades 1822 ifrån öppen till täckt stenkolsfy, sådan den nu är. Tornets höjd är 133 fot och fyrlågan brinner 134 fot högt öfver vattenytan. I klart väder kan denna fyr synas på 4 Á 4 1/4 mils afstånd. Tornet är hvitkalkadt och derutmed står några små rödfärgade hus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas för de smärre fartyg, som därstädes skola aflasta kol.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigaste fastställda plan, kommer denna fyr att förändras till en Lentille eller Spegelfyr.


UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 55° 56'35". Long. O. 33° 49'34"

På det södra eller yttersta skäret af Utklippan är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin undrehålles, det norra tornet är ämnadt för inrättande af en telagraf. Lysnings-apparaten i fyren består af 6 st. polerade messings-reverberer, hvilka genom ett urverk vridas omkring inom 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken eller blinkar, med lika många mörka mellantider. Fyrljuset har 51 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd från ett vanligt skepps däck. Denna fyr tändes första gången hösten år 140. På skäret, som i öfrigt är en kal bergsholme, finnas, förutan nämnde byggnad, boningshus för fyrbetjeningen samt uthus äfvensom ett fiskarhus, alla rödfärgade.


FALSTERBO. Öppen Stenkolsfyr.

Lat. N. 55° 23'11". Long. O. 33° 58'35"

Detta fyrtorn uppfördes 1793 af sten och har ifrån den ytterst låga grunden, hvarpå det står, 68 fots höjd. Fyrelden brinner på 76 fots höjd öfver vattnet och synes i klart väder på 3 till 3 1/4 mils afstånd, då ej dimma hindra ljusets framträngande. Denna fyr och den snett övfer Stefvens varande omgående fyr gifva, då de äro synliga, sjöfarande en säker rättelse så väl för undvikande af det farliga Falsterbo-refvet som för angöringen af Drogden.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigaste fastställda plan för de Svenska fyrarne, kommer Falsterbo fyr under innevarande och nästkommande år att förändras till en Lentille-fyr af andra ordningen (fix) och är densamma å bifogade ritning aftecknad ungefärligen sådan den kommer att blifva.


MALMÖ. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 55° 36'40". Long. O. 31° 10'20"

Fyrtornet står på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen. Det är uppfördt och bekostas af Malmö stad. Lysningen underhålles med gas och ljuset är circa 50 fot öfver vattenytan, samt kan i klar och mörk natt synas på två mils afstånd. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som ankra på redden, äfvensom vid deras insegling nattetid i hamnen.


HELSINGBORG. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 56° 2'32". Long. O. 30° 51'16"

Fyrtornet är uppfördt af sten på det norra pirhufvudet vid Helsinborgs hamn och dess ljus brinner 27 fot öfver vattenytan, samt kan synas på 2 mils afstånd. Staden Helsingborg bekostar underhållet af denna fyr.


KULLEN. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 56° 18'12". Long. O. 30° 36'45"

Fyrtornet är uppfördt på den ytterst emot Kattegat utskjutande höjden af Kulla-bergen, 260 fot öfver vattenytan. Sjelfva tornet har från grunden till lanterninspetsen 41 fots höjd och lågan brinner 290 fot öfver vattnet, samt synas i klart väder och då dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Utmed fyrtornet äro några små hus belägna.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigt fastställda plan för de Svenska fyrarna, skallKullenss fyr förändras till en omgående Spegel-fyr, hvarmed början göres innevarande år.


MORUPS TÅNGE.

På detta för fartyg, seglande i Kattegat, farliga ställe, 1 mil norr om Falkenbergs stad, kommer, enligt Kongl. Maj:ts nådigaste fastställda plan för Fyrväsendet i Sverige, under innevarande år att uppföras ett 70 fot högt fyrtorn, deruti en stillastående Lentille-fyr af 2:dra ordningen skall anbringas.


NIDINGEN. Tvenne täckta Stenkolsfyrar.

Lat. N. 57° 18'27". Long. O. 30° 3'15"

På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvenne sexkantiga lika höga fyrtorn uppförda af sten. De hafva 45 fots höjd från grunden till spetsen af lanterninen. Fyrlågan brinner på 49 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 till 3 mils afstånd. Nedre tvåtredjedelarna af tornen äro fogstrukna och den öfra tredjedelen hvitrappad. Tornen bära O.N.O. och V.S.V. ifrån hvarandra och afståndet dem emellan är 100 fot. Strax norr om tornen står fyrmästare-boställshuset, äfvenledes byggt af sten, fogstruket och med rödfärgadt papperstak samt försedt med rum till inrymmande af folk och effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnaderfinnes å detta i öfrigt kalla skär en kolbod, belägen söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår.


BÖTTÖ. Ledfyr vid inloppet till Götheborg.

Lat. N. 57° 38'50". Long. O. 29° 52'45"

På den lilla klippan Böttö, belägen straxt utmed Galtarhufvud vid inloppet från sjön till Hakefjorden, uppfördes denna ledfyr på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad, men underhålles sedermera af Götheborgs stad. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Byggnaden består af ett boningshus af träd, upprest å en 4 alnar hög stenmur. På taketaf huset är anbragt en lanternin, derutifyrelden underhålles i en så kallad siderallampa, hvars höjd är 46 fot öfver vattnet, och som i klart väder synes på 2 1/2 mils afstånd. Denna fyrinrättning, som hålles lysande från den 15 Augusti till den 15 April, är uppförd för fartyg, hvilka nattetid erna söka ankarsättning på Winga sand eller Hakefjorden.

Anm. Anvisning till inseglingen nattetid till ankarsättning, med hjälp av Böttö och Buskärs fyrar, finnes i Underrättelser till kartorna öfver Bohuslän och Kattegat af Gust. af Klint, 2:dra Upplagan, utgifven 1840 och sedermera korrigerad, sid. 33.


BUSKÄR. Ledfyr, stillastående, vid inloppet till Götheborg.

Lat. N. 57° 38'15". Long. O. 29° 50'5"

Denna fyr, hvilken så väl till lysningssättet som till husets konstruktion, med undantag allenast af stenmuren, som icke är så hög, alldeles liknar den ofvanför beskrifne på Böttö, byggdes och tändes första gången vid samma tid som den, samt underhålles likaledes af Götheborgs stad. Den är uppförd på Buskäret, beläget mellan Böttö och Winga. Fyrljuset är circa 84 fot öfver vattenytan, och kan i klart väder synas på 2 à 3 mils afstånd. Hvad som i afseende på lysningstiden är anfördt för Böttö, gäller äfven för denna fyr, hvilken, liksom den förra, tjenar till rättelse för inseglingen på Winga sand och Hakefjord under natten. Anvisningen om inseglingen och begagnandet af fyren på Böttö tjenar jemväl för fyren på Buskäret.


WINGA. Stillastående Lentille-fyr af 3:dje ordningen.

Lat. N. 57° 38'. Long. O. 29° 46'3"

Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 40 fots höjd ifrån grunden till takspetsen. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Fyrskenet är 100 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Utom detta torn och Winga-båken, finnas på ön några byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarna derutmed.


CARLSTEN äfven kallad MARSTRAND. Omgående Spegelfyr.

Lat. N. 57° 53'47". Long. O. 29° 46'14"

Ofvanpå Carlstens fästningstorn anbragtes år 1781 en fyrinrättning, som sedermera år 1836 förändrades och utvidgades till en omgående Spegelfyr av första ordningen. Fyr-apparaten består af 16 st. plaiterade Engelska Reverberer, hvilka äro så placerade, att 4 återkasta ljuset på en gång och under omloppstiden, 8 minuter, gifva 4 starka sken eller blinkar med lika många mörka mellantider. - Hvarje blink varar 25 à 30 sekunder; Och som fyrskenet är öfver 300 fot öfver vattnets yta, synes denna fyr i klart väder på 5 1/2 à 6 mils afstånd och derutöfver, samt är således för de sjöfarande, som segla i Kattegat, en ypperlig känning. På samma gång som Carlstens fyr kan äfven Skagens synas, och närmare undeer Svenska kusten bör jemväl Winga och Carlstens fyrar, eller den senare och Hållö fyr blifva på en gång synliga. I anseende till Carlstens fyrs ansenliga höjd öfver vattnet, besväras den stundom af dimmor eller lätta moln, som hindra eller bortskymma ljuset, en olägenhet som inträffar med flera fyrar. Marstrands ön, Hvarå fästningen är belägen, är i sig sjelf en hög bergholme, innaför hvilken ligger Martsrands förträffliga hamn, vid hvars angörande nattetid, Carlstens fyr tjenar till en god rättelse.


HÅLLÖ, invid Sälön.

Lat. N. 58° 20'30". Long. O. 29° 25'50"

Enligt Kongl. Maj;ts nådiga beslut, skall en fyr inrättas på Hållö, och gjordes början gjordes redan förlidet år. Den kommer att blifva en omgående spegelfyr och bör i höst kunna vara färdig att tändas. För Fartyg, som af ström eller annan orsak komma i den så kallad Nordostbugten, blifver denna fyr af en väsendtlig nytta.


OSV (Arbete pågår. Ha tålamod)

Jfr mil, längdmått, Svensk Fyrlista, Underrättelse 1842, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852, Beskrifning 1872