Ulvön

Ulvön, svensk ö med f.d. vårdkase, lotsplats och obemannade ledfyrar, Bottenhavet

Örnsköldsviksleden. Med Ulvösundet och Ulvöhamn.

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby

Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby

Stångmärkena Storhällan, Storbådan, Gråklubben samt kase Skagen och Ulvön. Ur Underrättelser 1852

Ulvön lotshamn. Ur Minnesalbum 1914-1924

Fyrarna Ulvösundet Norra, Östra resp Södra. Foto NN

Fyren Flasan på utsidan Ulvön, släckt 2018. Arkiv Sjöfartsverket

Laddar karta ...

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Ulvö lotsplats. Belägen mellan Härnösand och Örnsköldsvik i Nätra socken av Västerbottens län. Upptogs som lotsplats någon gång i slutet av 1700-talet. Postadress och Telegramadress: Ulvöhamn, Rikstel. Ulvö 5.

Placeringen av lotsar på Ulvö och upprättandet av en lotsstation därstädes sammanhänger organiskt med den naturliga, väl skyddade och lätt tillgängliga hamn som bildas av sundet mellan de två Ulvöarna. Detta sund har i söder ett buktande och grundfyllt in- och utlopp och i norr ett av en mindre ö, Åskäret, i två grenar delat in- och utlopp. Sundet / ankarsättningen är genom de skyddade inloppen helt landomslutet och likväl genom sina tre in- och utlopp lätt tillgängligt med alla vindar.

Ulvöhamn är en av våra få naturliga hamnar och på vår kust tämligen enastående. Ulvöhamn användes på segelfartygens tid dels som nödhamn, dels som natthamn för kustseglare.

Mot slutet av 1700-talet upprättades lotsstation och tvänne lotsar anställdes. År 1821 ökades lotsantalet till 3 stycken och år 1870 till 5 stycken. Då segelfartygen undanträngdes av ångare och kommunikationerna blevo bättre minskades år 1880 lotsarnas antal till 4. Under den första perioden av Ulvöhamns historia var lotsvakthuset förlagt till Åskäret, men flyttades sedan till sin nuvarande plats på högsta punkten av västra ön. Upp till lotsvakthuset leder nu en väg med sammanlagt 190 trappsteg.

Som det var svårt att under den första tiden efter lotsplatsens upprättande erhålla män som voro villiga att sköta lotsbefattningen blevo vissa naturaförmåner dem tillerkända år 1821, bestående av vedbrand, mulbete för en ko, rätt till fiske med nät och krok samt nyttjanderätt till ett inhägnat område om två tunnland. I ersättning för dessa förmåner fingo jordägarna från Lotsverket 10 riksdaler banko årligen samt befrielse från inkvartering av krigsfolk och från väg- och brobyggnader, dessa naturaförmåner utgå alltfort till lotsarna, vilka emellertid till statsverket få göra motsvarande avdrag på sin lön, beräknat efter ortens pris.

Förmansskapet vid platsen utövades från 1850-talet av en ålderman, en fiskare fån Gävle J. G. Söderberg, vilken innehade den befattningen till sin död år 1874, då åldermanstiteln mot titeln mästerlots eller äldsta lots vid platsen, P. W. Öhman, som utövade förmanskapet till år 1880.

Under krigsåren (första världskriget) och konvojtrafiken var Ulvöhamn en flitigt anlitad ankringsplats."

Enligt Underrättelser 1852

ULFÖN . Lotsplats. Wårdkase, upprest på största höjden å norra tredjedelen af ön, synes, liksom ön, långt till sjös. På södra Hamnberget å norra Ulfön står en lotsuppassningsstuga, som är rödfärgad. Pl. VIII.

FLASAN . På detta skär, beläget ytterst vid Barkarhålet eller sydöstra inloppet till Ulfö förträffliga hamn, skall under innevarande år (1852) ett 12 fot högt kummel af sten i rund form uppföras samt vitmenas och förses med en 10 fot hög stång med tunna på toppen. Skäret, 21 fot högt öfver vattenytan, tages om styrbord vid inseglingen till hamnen. Lat. N. 63°. Long. 18° 41' ost om Gr. Pl. IX.

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Sundsvalls lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

Lotsförman: Olof August Söderberg, f. 1837 Mästerlots: Jonas Gustaf Öman, f. 1841 Mästerlots: Johan Gustaf Wistén, f. 1841 Lots: Alfred Wiberg, f. 1852 Lotslärling: Gustaf Robert Söderberg, f. 1874