Svenskt fyrväsende: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 311: Rad 311:
'''L''' [[Lakholmen]], [[Landsort]], [[Ledskär]], [[Lidköping]] (obemannad), [[Lungö]], [[Lägerholmen]] (obemannad)
'''L''' [[Lakholmen]], [[Landsort]], [[Ledskär]], [[Lidköping]] (obemannad), [[Lungö]], [[Lägerholmen]] (obemannad)


'''M''' [[Malmö]], [[Malmö redd]], [[Malö]], [[Malören]], [[Marstrand]]s hamnfyr, [[Morups Tånge]], [[Måseskär]], [[Måsknuv]]
'''M''' [[Malmö]], [[Malmö redd]], [[Malö]], [[Malören]], [[Mariestad]]s fyrar (obemannade), [[Marstrand]]s hamnfyr, [[Morups Tånge]], [[Måseskär]], [[Måsknuv]]


'''N''' [[Naven]], [[Nidingen]], [[Nordkoster]], [[Norströmsgrund]], [[När]], [[Näskubben]]
'''N''' [[Naven]], [[Nidingen]], [[Nordkoster]], [[Norströmsgrund]], [[När]], [[Näskubben]]
Rad 585: Rad 585:


== Kortfattad utveckling ==
== Kortfattad utveckling ==
Innan landets ledare visste om det här med fyrar var något att satsa på lade man ut det på [[entreprenör|entreprenad]]. Kronan var därmed försäkrad att ha '''lägsta möjliga kostnad''' och '''slapp''' det här med '''personal'''.
Innan landets ledare visste om det här med fyrar var något att satsa på lade man ut det på [[entreprenör|entreprenad]]. Kronan var därmed försäkrad om att ha '''lägsta möjliga kostnad''' och '''slapp''' det här med '''personal'''.


Senare fördes fyrarna in under samma huvudman som ansvarade för [[lots]], nämligen örlogsflottans ledning [[Amiralitetet]], som bildade [[Förvaltningen för sjöärendena]] som blev [[Lotsverket]] som blev [[Sjöfartsverket]].
Senare fördes fyrarna in under samma huvudman som ansvarade för [[lots]]arna, nämligen örlogsflottans ledning [[Amiralitetet]], som bildade [[Förvaltningen för sjöärendena]] som blev [[Lotsverket]] som blev [[Sjöfartsverket]].


Upplysningen av kusterna gick långsamt och stegvis. Nils Gustaf von [[Heidenstam]] utredde på 1800-talets mitt hur hela den svenska kusten skulle lysas upp. Och i stort sett så blev det.  
Upplysningen av kusterna gick långsamt och stegvis. Nils Gustaf von [[Heidenstam]] utredde på 1800-talets mitt hur hela den svenska kusten skulle lysas upp. Och i stort sett så blev det.  
Rad 593: Rad 593:
[[Fyr]]platser byggdes. [[Mistsignal]]er sändes. Och där farligheter inte kunde markeras med fyrar lade man ut [[fyrskepp]]. Ingenjör [[Dalén]] och [[AGA AB]] utvecklade teknik för obemannade fyrar. [[Ledfyr]]ar byggdes. [[Lysboj]]ar lades ut. [[Radiofyr]]ar började sända. [[Decca Navigator]] ledde navigatören med radiovåg.
[[Fyr]]platser byggdes. [[Mistsignal]]er sändes. Och där farligheter inte kunde markeras med fyrar lade man ut [[fyrskepp]]. Ingenjör [[Dalén]] och [[AGA AB]] utvecklade teknik för obemannade fyrar. [[Ledfyr]]ar byggdes. [[Lysboj]]ar lades ut. [[Radiofyr]]ar började sända. [[Decca Navigator]] ledde navigatören med radiovåg.


På 1900-talets senare hälft ersattes [[fyrskepp]]en med [[kassunfyr]]ar. Fyrar automatiserades. Bemanning drogs in. Mistsignalering upphörde. Radiofyrar tystnade med undantag för några för [[D-GPS]]. [[Radar]], [[racon]] och [[GPS]] hade minskat behovet av fyrar för navigation.  
På 1900-talets senare hälft ersattes [[fyrskepp]]en med [[kassunfyr]]ar. Fyrar automatiserades. Bemanning drogs in. [[Mistsignal]]ering upphörde. [[Radiofyr]]ar tystnade med undantag för några som kom att användas för [[D-GPS]]. [[Radar]], [[racon]] och [[GPS]] hade minskat behovet av [[fyr]]ar för navigation.  


[[öppen kolfyr|Vedträn]] som fyr[[bränsle]] ersattes av [[täckt stenkolsfyr|kol]] som energikälla som ersattes av [[rovolja]] som ersattes av [[fotogen]] som ersattes av [[acetylen]] som ersattes av [[elektriskt ljus]] som ersattes av [[solpaneldrift|förnybar energi]] och [[lysdiod]]armaturer.  
[[Öppen kolfyr|Vedträn]] som fyr[[bränsle]] ersattes av [[täckt stenkolsfyr|kol]] som energikälla som ersattes av [[rovolja]] som ersattes av [[fotogen]] som ersattes av [[acetylen]] som ersattes av [[elektriskt ljus]] som ersattes av [[solpaneldrift|förnybar energi]] och [[lysdiod]]armaturer.  


[[Parabolisk]]a [[fyroptik|speglar]] och [[catadioptrisk]]a [[fyrlins|lins]]er förstärkte ljuset och gav det en [[fyrkaraktär]]. Men i nutid lyser fyrarna inte lika starkt. Men de lyser! Och det till sänkt kostnad och lägre underhållsbehov.  
[[Parabolisk]]a [[fyroptik|speglar]] och [[catadioptrisk]]a [[fyrlins|lins]]er förstärkte ljuset och gav det en [[fyrkaraktär]]. Men i nutid lyser fyrarna inte lika starkt. Men de lyser! Och det till sänkt kostnad och lägre underhållsbehov.  

Versionen från 27 mars 2016 kl. 16.50

SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Livet.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Fel: bilden är ogiltig eller existerar inte

SweFlag.jpg Svenskt fyrväsende

Sverige har en lång kust med fyrar från

Därutöver finns fyrar i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och kanaler

Svenska f.d. bemannade fyrplatser och fyrskeppsstationer, alfabetiskt

A Agö, Alen, Almagrundet, Arholma, Arkö se Viskär

B Bergudden, Bjuröklubb, Björn, Bokö, Borgholm, Borhallsudde, Brämön, Brändskär, Burgsvik, Buskär, Bönan, Böttö

C Carlsten

D Djursten, Djurö, Draghällan, Dämman

E Eggegrund, Erholmen

F Falsterbo, Falsterborev, Faludden, Femörehuvud, Finngrunden, Fjordskär, Fjuk, Fjärdgrund, Fladen, Furön, Fårö

G Garpen, Germandö, Godnatt, Gotska Sandön, Gran, Grepen, Grimskär, Grisbådarna, Grundkallen, Gråklubben, Grönskär, Gunnarsholmen, Gåsfeten (obemannad), Gåsören, Gälleudde, Gäveskär

H Haken, Hallands Väderö, Hallshuk, Hammarö Skage, Hanö, Harnäsudde, Helsingborg, Hjortens udde, Hoburg, Holmögadd, Huvudskär, Hävringe, Högbonden, Högby

I Islandsberg, Ispeudde

J Jävre

K Kalkgrundet, Kapelludden, Karlskrona, Klövskär, Knippelholmen, Kopparstenarna, Korsö, Kråksundsgap, Kullen,

L Lakholmen, Landsort, Ledskär, Lidköping (obemannad), Lungö, Lägerholmen (obemannad)

M Malmö, Malmö redd, Malö, Malören, Mariestads fyrar (obemannade), Marstrands hamnfyr, Morups Tånge, Måseskär, Måsknuv

N Naven, Nidingen, Nordkoster, Norströmsgrund, När, Näskubben

O Oskarsgrundet

P Pater Noster, Pite-Rönnskär

R Ratan, Rataskär, Risnäsudde, Rödkallen

S Saltviksudde, Sandhammaren, Sandhamn, Segerstad, Simpnäsklubb, Simrishamn, Sjollen, Skag, Skags udde, Skansudde, Skoghall, Skrivareklippan (Varberg), Smygehuk, Smörhättan, Spårö, Stavik, Stenkyrkehuk, Stora Fjäderägg, Stora Karlsö, Storjungfrun, Storkläppen, Strandudden, Stångudden, Subbeberget (Varberg), Svangen, Svartklubben, Svenska Björn, Svenska Högarna, Svinbådan, Sydostbrotten, Söderarm, Söderstjärna, Söökojan

T Tistlarna, Tjärven, Trelleborg, Trelleborgsredd, Trödjehällan, Tylö, Tärnö (obemannad)

U Understen, Ursholmen, Utgrunden, Utklippan, Utlängan

V Valö, Vanäs, Varberg se Skrivareklippan, Ven, Vinga, Viskär (Arkö inre), Väderöbod, Västergarn, Västra Banken

Y Ystad

Ä Älvsborg

Ö Ölands Norra Udde, Ölands Södra Grund, Ölands Södra Udde, Ölandsrev, Örskär, Östergarn, Östra Kvarken

Några bilder på svenska f.d. bemannade fyrplatser

Svenska fyrskeppsstationer från norr till söder

Norströmsgrund __ Östra Kvarken __ Sydostbrotten _______ Finngrunden

Västra Banken ___ Grundkallen ____ Grepen ______________ Svenska Björn

Almagrundet _____ Hävringe _______ Kopparstenarna ______ Utgrunden

Ölandsrev _______ Jerskullen _____ Trelleborgsredd _____ Falsterborev

Oskarsgrundet ___ Kalkgrundet ____ Malmö redd/Sjollen __ Svinbådan

Fladen __________ Vinga __________ Grisbådarna _________ Megrundet

Svenska kassunfyrar

Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund

Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet

Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr

Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen

Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr

Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund

Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr

Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr

Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren

Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott

Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden

Svenska radiofyrar

Bottenviken: Malören, Rödkallen, Rönnskär, Nygrån, Skellefteå, Bjuröklubb (cirkulär radiofyr, D-GPS), Rataskär

Norra Kvarken: Stora Fjäderägg, Holmögadd, Sydostbrotten, Nordvalen

Bottenhavet: Skags udde, Hemsö, Alnö, Brämön, Eggegrund, Finngrunden, Skutskär (Decca Navigator, D-GPS), Grundkallen

Ålands hav: Örskär, Understen, Korsö

Norra Östersjön: Landsort, Almagrundet kassunfyr, Gustav Dalén kassunfyr

Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Gotska Sandön, Fårö, Östergarn, Hoburg, Stora Karlsö, Ölands Norra Udde, Ölands Södra Udde, Ölands Södra Grund, Utgrunden kassunfyr (riktad radiofyr)

Södra Östersjön: Utklippan, Sandhammaren, Ystad, Trelleborgsredd, Falsterborev

Öresund: Kullen

Kattegatt: Vinga fyrskepp, Vinga fyrplats, Fladen, Grimeton (historisk radiosändare)

Skagerack: Hållö, Grebbestad, Klövningarna

Kortfattad utveckling

Innan landets ledare visste om det här med fyrar var något att satsa på lade man ut det på entreprenad. Kronan var därmed försäkrad om att ha lägsta möjliga kostnad och slapp det här med personal.

Senare fördes fyrarna in under samma huvudman som ansvarade för lotsarna, nämligen örlogsflottans ledning Amiralitetet, som bildade Förvaltningen för sjöärendena som blev Lotsverket som blev Sjöfartsverket.

Upplysningen av kusterna gick långsamt och stegvis. Nils Gustaf von Heidenstam utredde på 1800-talets mitt hur hela den svenska kusten skulle lysas upp. Och i stort sett så blev det.

Fyrplatser byggdes. Mistsignaler sändes. Och där farligheter inte kunde markeras med fyrar lade man ut fyrskepp. Ingenjör Dalén och AGA AB utvecklade teknik för obemannade fyrar. Ledfyrar byggdes. Lysbojar lades ut. Radiofyrar började sända. Decca Navigator ledde navigatören med radiovåg.

På 1900-talets senare hälft ersattes fyrskeppen med kassunfyrar. Fyrar automatiserades. Bemanning drogs in. Mistsignalering upphörde. Radiofyrar tystnade med undantag för några som kom att användas för D-GPS. Radar, racon och GPS hade minskat behovet av fyrar för navigation.

Vedträn som fyrbränsle ersattes av kol som energikälla som ersattes av rovolja som ersattes av fotogen som ersattes av acetylen som ersattes av elektriskt ljus som ersattes av förnybar energi och lysdiodarmaturer.

Paraboliska speglar och catadioptriska linser förstärkte ljuset och gav det en fyrkaraktär. Men i nutid lyser fyrarna inte lika starkt. Men de lyser! Och det till sänkt kostnad och lägre underhållsbehov.


Jfr mistsignal, radiofyr, danskt fyrväsende, finskt fyrväsende, norskt fyrväsende

Hämtad från "https://fyr.org/wiki/index.php?title=Svenskt_fyrväsende&oldid=17569"