Storkläppen

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Storkläppen, svensk f.d. bemannad fyrplats i havsbandet cirka 8 M NO Västervik. Mellersta Östersjön. Bemannad 1890-1965.

Tjust skärgård. I Smålands norra skärgård. I havsbandet NO om Västervik. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961).
Storkläppen karta ritad.jpg
LFl 10s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Storkläppen. Foto JL.
Storkläppen. Foto E Hillberg.
Storkläppen. Foto BO.
Storkläppen fyrplats 1911. Foto Lotsverket.
Storkläppen, fyr NR 1, före stormen 1890. Foto Lotsverket.
Storkläppen, fyr NR 1, före stormen 1890. Foto Lotsverket.
Storkläppen, fyr NR 2, efter stormen 1890. Foto Lotsverket.
Storkläppen hamnen. Foto Lotsverket.
Storkläppen. Vykort.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
526500 C 7068 N 57 51, O 16 51 LFl 10s 11 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1890 1894 1965 1965 15 20,5


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Storkläppens fyrplats. Loftahammars socken i Kalmar län. Postadress: Loftahammar. Telgramadress: Västervik.

Storkläppens fyrplats är belägen på det yttersta skäret i Loftahammars skärgård, rätt österut från badorten Källvik och cirka 10 distansminuter NO Västervik. Till Stedsholmens lotsplats är det cirka 1 1/2 distansminut och därifrån 1/4 rodd till närmaste udde på fastlandet.

Fyren tillkom på yttrande av sjöfarande, särskilt dåvarande Södra Sverigebolaget, vars båtar trafikerade Västervik och behövde en fyr för inlöpande i skärgården när de kom norr ifrån. Förut var endast en båk på skäret. År 1891 uppfördes sålunda ett fyrtorn av järn, flyttat från Gotland, på skärets södra udde, jämte nödiga byggnader för personalen.

Till fyrmästare antogs bergsingenjören K. Ribbing, som en kortare tid varit fyrvaktare på Stora Karlsö och som t.f. fyrvaktare lotslärlingen C. E. Öhlin, senare lotsförman på Stedsholmen och numera pensionerad.

Allt var klart till utflyttning för personalen i början av december 1891, men av någon anledning försinkades det ett par dagar, och det var deras tur, ty på själva första adventssöndag kom den hemska storm från ONO, som fick benämningen 'kläppstormen' och som demolerade alltsammans med undantag av fyrtornet, som stod kvar på sin plats. Uthusen försvann men hittades senare i skärgården. Bostadshuset, som dock var försett med grova järnstöttor nedborrade i berget, flyttades från sin plats, men ställde sig på kant i en bergskreva, där det ändå höll sig kvar. Sjön bröt vilt över hela skäret utom över en högre klack på norra udden, vilken skyddas av cirka 6 meter djup klyfta i berget, i vilken sjön störtar ner och forsar ut på ömse håll.

Året därpå därpå byggdes huset om, nu flyttat till nämnda klack strax intill båken, å vilken anbringades lanternin med fyrapparat. Järntornet flyttades till Viskär (Arkö).

År 1893 transporterades Ribbing till Sandhammaren, och i hans ställe befordrades fyrvaktaren vid Häradskär J. G. Berg till fyrmästare.

År 1895 råkade Berg ut för en svår olycka, då han seglade omkull med fyrvaktarens hustru och två barn ombord, vilka alla tre drunknade och han själv med knapp nöd räddades. Detta hårda slag omöjliggjorde för Öhlin att längre vara på Storkläppen, varför han återgick till sitt lotsyrke, och i hans ställe förordnades fyrbiträdet vid Fjuk C. G. Hagström att uppehålla befattningen som fyrvaktare. År 1899 förordnades Berg att uppehålla befattningen som fyrmästare vid Spårö och Hagström dito i Bergs ställe vid Storkläppen tills de bägge konstituerades som ordinarie år 1904. Som fyrvaktare antogs samtidigt C. A. Laudon, vilken uppehållit befattningen på förordnande sedan den lämnades av Hagström. År 1910 transporterades H. till Segerstad och efterträddes av Laudon med fyrbiträdet K. R. Olin som fyrvaktare, vilket förändrades 1915 då Laudon transporterades till Ven och efterträddes av fyrvaktaren vid Segerstad W Th. Borgström och strax efteråt transporterades Olin till Segerstad och fyrbiträdet Albin Furén i hans ställe till Storkläppen. Borgström kamperade endast något över sju år på denna plats, då han år 1923 befordrades till fyrmästare vid Sandhammaren och efterträddes av fyrvaktaren vid Högby Gösta Lundhqvist.

Någon växtlighet har svårt att uppehållas där, enär sjön bryter över nästan hela klippan vid svåra stormar; dock har personalen gjort mycket arbete med att forsla dit jord och anlägga en liten plantering i skydd av huvudbyggnaderna. Men då icke sjön sjön kunnat komma åt den har jordsorkarna härjat vilt, en ohyra som det tycks omöjligt att utrota fast det är på ett kringflutet skär.

I övrigt är platsen besökt om somrarna av badgäster från Källvik , som finna det vara en lagom lång och angenäm lusttur dit ut, vilket sidorna i anteckningsboken vittna om, enär många klingande namn präntats dit av huvudstadens societée.

På berget finns en kran för att lyfta båtarna då storm nalkas utifrån. Men den används numera sällan, emedan en vågbrytare byggts de senare åren i hamninloppet, varför utom småbåtarna även motorbåten, numera använd för landfärderna, ligger tryggt i hamnen. En kanal, som är sprängd genom berget i den intill och väster om liggande Mellankläppen, tjänar som infartsled när vinden utifrån omöjliggör användandet av norra inloppet.

Fisket är jämförelsevis gott. De vanligaste sorterna kan fångas, men huvudsakligast är det strömming och torsk som erhålls omkring fyrplatsen.

Sjöfågelsjakten är synnerligen god, särskilt då det blir isvinter.

Kommunikationerna uppehållas numera endast med motorbåt, och post avhämtas när tillfälle gives, ettdera vis Stedsholmens lotsplats, ifall den medtages av lotsarna, eller i annat fall å postanstalten i Loftahammar, vars närmaste båtbrygga är i Sandbyhov, belägen cirka 6 distansminuter från fyrplatsen. Till närmaste gård på fastlandet är cirka hälften av denna väglängd och till närmaste stad, Västervik, cirka 10 distansminuter.

Bostäderna, som är jämförelsevis små, består av två rum och kök för fyrmästaren och ett rum och kök för fyrvaktare jämte nödiga uthus. Gården är av cement och omgiven av ett plank till skydd mot stormväder."

Kummel och båk

1868 uppsattes på skäret Storkläppen utanför Västervik ett stenkummel med stång och tavla.

1875 monterades på Storkläppen en cirka 12 m hög träbåk med kvadratisk bas, flyttad från Svenska Högarna, där den hade uppförts 1855. Båken ritad av C Sandell.

Fyren tändes

1890-1891 anlades fyrplatsen. På öns södra del restes ett i järn 12 m högt fyrtorn, med lanternin samt fyrapparat. Alla byggnader av trä tillverkade av Ekmans Mekaniska Snickerifabrik.

  • Fyrtornet av järn hade 1873-1891 stått på Västergarns utholme.
  • Fyrplatsen drabbades av en ovanligt svår storm innan fyrpersonalen hunnit flytta ut. Bostadshus, bodar och förråd flyttades av blåsten från sin grund. Dasset var bortblåst. Därefter flyttades fyrplatsen till bredvid den befintliga båken, vilken byggdes om till fyr.

Fyr Nr 2

1892 försågs fyrtornet (=båken) med en lanternin med fyrapparat. Den hade tidigare hade stått på en av Björns fyrar.

  • Boningshuset byggdes om.

1894 flyttades fyrtornet av järn till Viskär, för att sedan bli Arkö inre.

1923 byggdes i sten en vågbrytare till hamnen.

1924 förstärktes vågbrytaren med betong och höjdes en halvmeter.

1928 uppsattes en signalställning för "vissa fall av nödlägen".

Dalén-ljus

1931 utbyttes fotogenlampa med veke mot dalén-ljus. Fyrapparaten inrymdes i vit rund lanternin.

1938 byggdes en båtslip. Vågbrytaren höjdes ytterligare.

Avbemanning och personal

1965 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Storkläppen

Och sedan

1968 var tornet 15 m högt, målat grå- och brunrutigt. Lins av 4:e ordningen. Dalén-ljus.

1985 installerades vindgenerator.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins 270° + öppen 90°, 2x20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier

Nuvarande karaktär: LFl WRG 10s 11 M. (2 + 8). Lyshöjd: 20,5 m.

Länkar

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, ex. bitr. 1/11 - 30/4.
Klass Fyrplats klass: III. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen Dalén-ljus, lins 4:e ordningen. Grå och brunrutigt 15 m högt fyrtorn av trä. Fyren anlagd år 1891.
Läge och natur Litet c:a 400 m långt och 300 m brett kalt skär i havsbandet av Västerviks norra skärgård. Ingen nämnvärd växtlighet.
Bostäder Fm 3 rum och kök, ex. bitr. 1 kök. Inga bekvämligheter.
Hamn Brygga, slip, båtkran och vågbrytare. Tämligen bra hamn.
Kommunikationer Personalen håller motorbåt. Under normala förhållanden 1-2 resor i veckan.
Postanstalt Loftahammar. Väg dit: c:a 10 km, varav 2 dist.-min. delvis öppen sjö, resten i skärgård.
Skola B-skola i Loftahammar, realskola i Västervik. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Ersättning för hållande av båt 200 kr per år. Bra dricksvatten. Brunnen håller vatten, men kan inträffa vid högvatten och svår storm att saltvatten kommer ner i densamma.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Statens Fastighetsverk, husen uthyrda till Olle och Ulla Boman, 0120-10535, 0705-810535. Inga övernattningsplatser.
Ägare SjöV äger fyren
Kontaktperson Johan Fromholtz 0709-850992, 0709-850992. OBS SFV hamnavgift 20:-. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Bilväg Västervik - Källvik c:a 50 km. Kör E22 norrut från Västervik, tag av vid Björnsholm och kör väg 213 via Loftahammar till Källvik. Båt Källvik fyren 6 nm. Båt Västervik - fyren 11nm. Fritidsbåtar kan ligga i hamnen vid gott väder.
Övrigt År 1868 byggdes ett stenkummel med stång och tavla på ön. År 1875 ersattes denna av en 13 meter hög träbåk som hade funnits på Svenska Högarna sedan 1855.

Den första fyren på Storkläppen var ett 12 m högt, åttakantigt, järntorn som år 1890 flyttades till ön från Västergarns Utholme där den hade uppförts 1873. Man byggde samtidigt bostadshus för fyrpersonalen på öns södra del. Innan personalen hade flyttat in förstördes och flyttades husen av mycket höga vågor från en orkanliknade storm natten 24/25 november 1890. Stormen blåste även utomhusdasset i havet. Man reparerade husen och uppförde dem på öns nordöstra mer skyddade del.

År 1894 nermonterades 1890 års järnfyr och flyttades från Storkläppen till Viskär (Arkö inre fyr). Som ersättning för järnfyren tog man dit och byggde om den befintliga gamla träbåken från Svenska Högarna till fyr (nuvarande fyr). Lanterninen som monterades hade tidigare suttit på en av Björns fyrar. Nuvarande lins och Dalénljus (förbrukning pilotlåga 1,36 l/tim + drift 10 l/tim) installerades år 1931, ett nytt Dalénljus (förbrukning pilotlåga 1,36 l/tim + drift 15 l/tim) installerades 1955. Fyren elektrifierades år 1985 med hjälp av vindgenerator.

Skydd enligt lag ej

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.

Tjust skärgård

Klicka här för att se fyrarna i Tjust skärgård.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Svenska Högarna, Västergarns utholme, Björns fyrar, fyroptik, dalén-ljus, vindgenerator, optiska signalanordningar.