Stora Karlsö: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 96: | Rad 96: | ||
* Ur Blänket 2015:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/GillisSlackteStoraKarlso.pdf Gillis släckte och stängde efter sig på Stora Karlsö]''', Leif Elsby | * Ur Blänket 2015:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/GillisSlackteStoraKarlso.pdf Gillis släckte och stängde efter sig på Stora Karlsö]''', Leif Elsby | ||
* Ur Blänket 2009:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2009Extract/RapportFranStoraKarlso.pdf Rapport från Stora Karlsö]''', Pia Hansson | |||
== Ur Fyrhandboken == | == Ur Fyrhandboken == |
Versionen från 21 mars 2016 kl. 14.03
Stora Karlsö, ö och fyrplats väster om Gotland, NNV om Hoburg, Mellersta Östersjön.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
425000 | C 7224 | N 57 18, O 17 58 | LFl(2) WR 12 s | 16,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1887 | 1887 | 1974 | 1974 | 18 | 56 |
Ön
Stora Karlsö ligger 9 M sydväst om Klintehamn och cirka 5 M sydväst om ön Lilla Karlsö. Båda öarna består av kalksten och stiger brant ur havet. Överdelen på båda utgörs av en platå. Båda har ett rikt fågelliv.
Stora Karlsö är cirka 50 m hög och är rik på grottor och raukar. Ön har fram till slutet av 1800-talet varit intensivt betad av får. Växtligheten har sedan återhämtat sig. Ön har sedan 1880-talet varit naturskyddad. Ön har under sommarhalvåret daglig båtförbindelse.
Farvattnen på norra sidan av Stora Karlsö är fyllda av förrädiska grund.
Fyrplatsen ligger på västra sidan av ön. Fyrskenet är skymt inom en mindre sektor i bäring cirka 275°. Nära ön är fyren skymd åt O, SO och S av de höga stränderna.
Fyren tändes
1886-1887 anlades fyrplatsen 38 m över vattenytan. Ett i kalksten kombinerat fyr- och boningshus med lanternin innehållande lins och fotogenlampa. Tornet är 18 m högt och sammanbyggt med det magnifika husets långsida. Ritat av J Höjer. Det påminner om ett franskt slott.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk planlins med bulls-eye och 6 inslipade ringar 12 fack á 30° samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), roterande på 8 metallhjul, urverk och lod, omloppstid 2 min, Barbier & Fenestre 1886, trevekig fotogenlampa med konstant nivå
Bifyr
1889 inrättades på vinden, norra gaveln, en direktionsfyr (bifyr).
- Fyren på Västergarns Utholme släcktes.
- Bifyr: 1:a ordningen (1840 mm) dioptrisk trumlins med 8+8 inslipade ringar, 9° och en catoptrisk 7° spegellins (11 prismor), F Barbier & Cie, von Otters klippapparat med urverk och lod. Släckt 1993 men linsen är kvar.
1904-1905 installerades mistlur. Motorn placerades i ett nytt maskinhus.
1907 anlades räls och hissanordning för transporter till fyren.
Lux-ljus
1909 utbyttes huvudfyrens fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.
1911 utbyttes mistluren mot en mistsirén.
Radiofyr
1934 elektrifierades fyrarna med 110 V likström.
- En radiofyr installerades.
1938 gjordes en större renovering av lanternin och utrymmen. Hamnen förbättrades med ny båtslip och ombyggt båthus.
1941 utbyttes mistsirénen mot en Nautofon.
1947 byggdes ny brygga.
1968 var tornet 18 m högt målat vitt och sammanbyggt med vitt boningshus. Omgående lins av 3:e ordningen. Elektriskt ljus.
- Optisk karaktär: B(3) W 30 s 20 M. (2 + 3 + 2 + 3 + 2 + 18). Lyshöjd: 55 m. Ljusstyrka: W 250 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 60 s (5 + 5 +5 + 45).
- Cirkulär radiofyr: RC 251. Räckvidd: 40 M. ID-signal: KL. Frekvens: 308,0 kHz. Ingick i kedjan Stora Karlsö, Ölands Södra Udde.
Avbemanning och personal
1974 drogs kraftkabel till ön. Fyren automatiserades.
- Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Stora Karlsö
Och sedan
1974 Linsen av 3:e ordningen utbyttes mot ett omgående spegelsystem. 3 sealed-beam-lampor riktade rakt upp och satta i en tät triangel lyste på en roterande spegel lutad 45°.
- Originallins med urverk ställdes ut som museiföremål på andra våningen i tornet.
1986 utbyttes det roterande spegelsystemet mot en glaslins av 4:e ordningen (se nedan).
Nuvarande optik: Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptriskt slipad trumlins med 5+5 inslipade ringar 360° (LLGA-500). Fyrapparat: 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Sjökabel, batterier
Bifyr: en sektor i huvudlinsen.
Nuvarande karaktär: LFl(2) WR 12 s 16,5 M. (2 + 2 + 2 + 6). Lyshöjd: 56,0 m.
Länkar
- Ur Blänket 2012:4 Äntligen kom vi till Stora Karlsö!, Jan-Bertil Sölvin
- Ur Blänket 2015:4 Gillis släckte och stängde efter sig på Stora Karlsö, Leif Elsby
- Ur Blänket 2009:4 Rapport från Stora Karlsö, Pia Hansson
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Vandrarhem med ca 30 bäddar och matservering i Norderhamn och ca 20 bäddar i lite bättre rum i gamla fyrvaktarhuset. Bokning 0498-240500, www.storakarlso.se , boka@storakarlso.se |
Ägare | SjöV äger fyrhuset. Naturvårdsverket äger fyrtomten och alla andra byggnader på den, livräddningsstationen i Suderhamn och båthuset i Norderhamn. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings AB äger nästan all mark på ön och alla andra byggnader. Man arrenderar fyrbyggnaden från SjöV och övriga byggnader från Naturvårdsverket. |
Kontaktperson | Stora Karlsö Fyrplats tillsyningsmannen 0498-241100. |
Vägbeskrivning | Väg 140 söderut Visby - Klintehamn c:a 35 km. Båtförbindelse 2 ggr/dag 1 maj – början sept. Klintehamn - Stora Karlsö 9 nm. (c:a 30 min.). kostnad t.o.r ca 300:-. Promenad St.Karlsö hamn - fyr ca 20 min. Bokning båtbiljett 0498-240500 |
Övrigt | Kronan expropierade år 1887 ett område på högplatån på den 50 m höga ön för lotsverkets räkning så att de samma år kunde uppföra nuvarande fyrbyggnad. Den trevekiga fotogenlampan byttes år 1909 ut mot luxljus. Ursprungliga 3:e ordn. (1000 mm) linsen byttes år 1974 mot ett roterande spegelsystem som 1986 ersattes av nuvarande 4:e ordn. lins. Det roterande spegelsystemet bestod av 3 sealed beam lampor monterade tätt tillsammans i en triangel och lysande uppåt mot en roterande spegel vinklad i 45°. Ursprungslinsen med sitt urverk är flyttad och uppmonterad på andra våningen av fyrtornet. År 1889 installerades en bifyr med 1:a ordn. lins och en tvåvekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta i ett fönster på norra gaveln av fyrhuset. Denna bifyr släcktes 1974 (linsen är kvar) och ersattes av en mindre bifyr. Huset med fyren är ritat av överfyringenjören John Höjer och liknar ett mindre franskt slott. Fyrarna elektrifierades 1934 (110V likström). Därmed hade huvudfyrens ljusstyrka ökats mellan 1887 till 1934 från 13.500 till 260.000 Heffnerljus och bifyrens från 2.000 till 20.000 Heffnerljus.
Elektricitet via sjökabel 1974. Ett mycket innehållsrikt naturmuseum finns i Norderhamn. En gammal gjutjärnskamin som förr i tiden fanns i fyrarnas vaktrum finns installerad i vandrarhemmets matsal. |
Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1978, fyrhuset samt utökat 1992. Ön är naturreservat sedan början av 1880-talet. |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland,fyroptik, Lux-ljus, mistsignal, radiofyr, bifyr, Västergarns Utholme,