Solpanel

Från fyrwiki
Version från den 7 november 2018 kl. 09.07 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

solpanel, anordning som med solceller omvandlar energi från synligt ljus till elektrisk energi.


Fl 12s.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

Malörens fyr utrustad med racon och solpanel. Foto Esbjörn Hillberg
Åsnegrundet fyr försedd med solpanel. Detalj av foto Gunno Quist
Borhallsudde fyr försedd med solpanel. Foto Esbjörn Hillberg
Solpanel för drift av fyrljuset på Harnäsudde nedre. Foto Leif Elsby

Uppbyggnad och kostnad

Solpanelen är uppbyggd med ett antal solceller, som har kopplats i serie till avsedd spänning samt parallellt till avsedd strömstyrka, och används t.ex. för att ladda ackumulatorer för fyrljus, racon och fjärrmanövrering av fyrar.

Vanligen är materialet i solcellens ljuskänsliga skikt tillverkat av kisel.

  • Beroende på tillverkningsmetod talar man om monokristallint, polykristallint eller amorft kisel (sk tunnfilm).
  • Verkningsgraden är 12-15%, 10-14% resp betydligt lägre.
  • Utvecklingen fortgår för att nå bättre prestanda och konkurrenskraftig kostnad.

Vanligast, och fortfarande billigast, är celler tillverkade av polykristallint kisel. Cellspänningen är cirka 0,5 V.

Solpaneler görs vanligen för systemspänningen 12 V.

  • Vill man ha högre spänning så seriekopplar man flera paneler.
  • Vill man ha högre ström så parallellkopplar man flera paneler.
  • För användning vid våra breddgrader innehåller en solpanel vanligen 30-36 celler och kan då avge en maximal effekt av 50-60 W.
  • En solpanel kostar idag cirka 80 SEK / max - W.

Förväntad energimängd

Avgiven ström och effekt beror på styrkan av det infallande ljuset.

  • En solig sommardag kan ljuset vara uppåt 1000 W/m2.
Då kan en panel på cirka 60 W maxeffekt ge upp mot 3 A, vilket under en hel dag motsvarar cirka 30 Ah, dvs 0,360 kWh.
  • En mulen sommardag sjunker instrålningen till cirka 200 W/m2.
Då sjunker strömmen till 0,5 A, vilket för en hel dag motsvarar cirka 5 Ah, dvs 0,060 kWh.
  • På vintern, beroende på var i landet man är, utvinner man kanske 0,5 Ah för en hel dag, dvs 0,006 kWh, dvs cirka 2% av en solig sommardag.

På vintern behövs fyrljuset som mest och man får då förlita sig på att ackumulatorbatteriet är välladdat och har tillräcklig kapacitet så att ljuset inte slocknar.

Ackumulator

Ackumulatorbatteriet kan vara av olika typer. Det finns inte något speciellt "solbatteri". Dock skall det kunna leverera en måttlig ström, dvs någon ampère, under en längre tid.

  • Ett blybatteri typ "fritidsbatteri" är lämpligt eller vissa av typ NiCd (nickel-cadmium), vilket Sjöfartsverket använder.

Regulator

För att skydda ackumulatorn mot överladdning är det vanligt att en laddningsregulator ansluts mellan panel och batteri.

Alternativt i små anläggningar används enbart backdiod för att förhindra ofrivillig urladdning.

Montering

  • Vanligen monteras solpanelen vertikalt och vänd mot syd.
  • Vertikalt för att minska nedsmutsning från fågelspilning.

Ingen skugga må falla ...

  • Det är viktigt att inte skugga faller på panelen eller någon del av panelen.
  • Om skugga faller på en enda cell förlorar hela panelen det mesta av sin effekt.


Jfr solpaneldrift, vindgenerator, batteri, fyrljus, racon, atomdrift, teknik.