Skrivareklippan: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(25 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Varberg karta ritad.jpg|150px|left|border]]
'''Skrivareklippan''', svensk f.d. bemannad fyrplats vid [[Varberg]] i Halland, [[Kattegatt]]. '''Bemannad''' 1871-1934.
[[Fil:VARBERG Skrivareklippan 2.jpg|thumb|200px| Varberg Skrivareklippan vykort]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border]]
[[Fil:Skrivareklippan 1880.jpg|thumb|200px| Varberg Skrivareklippan. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Väderöbod Linsen.jpg|thumb|200px |Denna [[planlins]] för [[fyrkaraktär]]en [[växelsken]] har suttit i den gamla fyren för [[Väderöbod]]. Varannat fack var med rött glas, varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan 1891.jpg|thumb|200px| Varberg Skrivareklippan 1891. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan fr NO 1932.jpg|thumb|200px| Varberg Skrivareklippan fr NO 1932. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan fr sjön 1930.jpg|thumb|200px| Varberg Skrivareklippan fr sjön 1930. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan gårdsplan 1932.jpg|thumb|200px| Varberg Skrivareklippan gårdsplan 1932. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Vykort utsikt från fyren.jpg|thumb|200px|Vykort utsikt från fyren. Fästningen i bakgrunden]]
[[Fil:SkrivareklippanLämnas.jpg|thumb|200px|Skrivareklippan 2015. Till vänster fyrplatsen. Till höger mareografen. Foto Leif Elsby]]


'''Skrivareklippan''', fyrplats vid Varberg i Halland, [[Kattegatt]]
På NV sidan av hamninloppet. '''Ersatt''' 1934 av den obemannade fyren [[Subbeberget]].


[[WGS-84]] Lat 57° 5’,3. Long O 12° 14’,2. Gamla koordinater: Lat. N. 57° 6’,4. Long. O. 12° 13’,5.  
[[Fil:SkrivareklippanStripHillberg.jpg|900px|border]]
 
Den forna fyrplatsen [[Skrivareklippan]]. Foto Esbjörn Hillberg
 
 
[[Fil:Varberg karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Kattegatt]]
 
[[Fil:(släckt).jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
 
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=Göteborgs lotsfördelning]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Livet.jpg|41px|border|länk=livet]]
 
[[Fil:VARBERG Skrivareklippan 2.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] vykort]]
[[Fil:Varberg g.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] vykort]]
[[Fil:Skrivareklippan 1880.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]]. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan 2 fyr 1890.jpg|thumb|250px|Varberg [[Skrivareklippan]] 1890. Foto [[Lotsverket]].]]
[[Fil:Väderöbod Linsen.jpg|thumb|250px |Denna [[planlins]] för [[fyrkaraktär]]en [[växelsken]] har suttit i den gamla fyren för [[Väderöbod]]. Varannat fack var med rött [[glas]], varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan 1891.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] 1891. Foto [[Lotsverket]].]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan fr NO 1932.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] fr NO 1932. Foto [[Lotsverket]].]]
[[Fil:Skrifvareklippans fyr Varberg.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] fr sjön tidigt 1900-tal. Vykort. ]]
[[Fil:Varberg Skrivareklippan fr sjön 1930.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] fr sjön 1930. Foto [[Lotsverket]].]]
[[Fil:Fyrenjuli 1922.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] juli 1922 med Charles, Henry Nyström, Olof Sjögren, Harriet Nyström, Cornelius Nyström, Ester Nyström, Bertil Sjögren, Peter Sjögren, Annie, Helena. Arkiv Cornelius Nyström. ]]
[[Fil:Henry Harriet Ester 1920.jpg|thumb|250px| Varberg [[Skrivareklippan]] sommaren 1920 med Henry, Harriet och Ester Nyström. Arkiv Cornelius Nyström. ]]
 
[[Fil:SkrivareklippanLämnas.jpg|thumb|250px|[[Skrivareklippan]]. Till vänster [[fyr]]platsen. Till höger [[mareograf]]en. Foto Leif Elsby 2015]]
 
{{#display_map: 57.105608, 12.220662 ~ ~ ~ ~ ~ Skrivareklippan
|height=300px
|minzoom=4
|zoom=8
|maxzoom=18
|icon=PluppFyr.png
}}
 
 
{{#display_point:
 
 
57.117614, 12.237541 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varberg]] Västra nedre;
57.120551, 12.239434 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varberg]] Västra övre;
57.117322, 12.239087 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varberg]] Östra nedre;
57.120207, 12.240951 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varberg]] Östra övre;
57.113205, 12.246456 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varbergsrännan]] Gröna nedre;
57.113572, 12.247963 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varbergsrännan]] Gröna övre;
57.113877, 12.246644 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varbergsrännan]] Röda nedre;
57.114187, 12.248228 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varbergsrännan]] Röda öre;
 
57.105608, 12.220662 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skrivareklippan]];
57.088152, 12.236907 ~ ~ ~ ~ ~ [[Subbeberget]]
 
|height=850px
|icon=PluppFyr.png
}}
 
 
[[WGS-84]] Lat 57° 6,34. Long O 12° 13,24. Gamla koordinater: Lat. N. 57° 6’,4. Long. O. 12° 13’,5.  
 
== Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ==
 
"'''Varbergs fyr'''. Belägen på Skrivareklippan på hamnens norvästra sida. Postadress och telegramadress: Varberg.
 
Fyren byggdes 1871, fyrskenet moderniserades år 1909."


'''Bemannad 1871-1934''', se [[avbemanning]].
 
== Fyren tändes ==
== Fyren tändes ==
'''1871''' anlades fyrplatsen på Skrivareklippan. Ett i järn 16,8 m högt tiokantigt fyrtorn försett med lanternin och fyrapparat med lins. Fyren målades i ett rutmönster med röda och vita fält. Fyren ritad av Emil [[Karlsson]]. Boningshuset ritat av L Fr [[Lindberg]].  
'''1871''' anlades fyrplatsen på Skrivareklippan. Ett i järn 16,8 m högt tiokantigt fyrtorn försett med lanternin och fyrapparat med lins. Fyren målades i ett rutmönster med röda och vita fält. Fyren ritad av Emil [[Karlsson]]. Boningshuset ritat av L Fr [[Lindberg]].  
Rad 36: Rad 86:
'''188?''' utbyttes lampan för [[rovolja]] mot lampa med veke för [[fotogen]].  
'''188?''' utbyttes lampan för [[rovolja]] mot lampa med veke för [[fotogen]].  


'''1886''' (?) uppfördes en [[pegel]], dvs vattenståndsmätare.  
'''1886''' uppfördes en [[pegel|mareograf]], dvs vattenståndsmätare.  


'''1892''' byggdes ett [[fotogen]]förråd.  
'''1892''' byggdes ett [[fotogen]]förråd.  
Rad 49: Rad 99:
<gallery>
<gallery>
Fil:Fyren1920.jpg|1920. Arkiv Cornelius Nyström
Fil:Fyren1920.jpg|1920. Arkiv Cornelius Nyström
Fil:Henry Harriet Ester 1920.jpg|Henry, Harriet, Ester Nyström. Sommaren 1920. Arkiv Cornelius Nyström
Fil:Fyrplatsen.jpg|Fyrplatsen sedd från fyren. Arkiv Cornelius Nyström
Fil:Fyrplatsen.jpg|Fyrplatsen sedd från fyren. Arkiv Cornelius Nyström
Fil:Fyrenjuli 1922.jpg|Charles, Henry Nyström, Olof Sjögren, Harriet Nyström, Cornelius Nyström, Ester Nyström, Bertil Sjögren, Peter Sjögren, Annie, Helena. Juli 1922. Arkiv Cornelius Nyström
Fil:Varberg Skrivareklippan gårdsplan 1932.jpg|Varberg Skrivareklippan gårdsplan 1932. Foto [[Lotsverket]]
Fil:Vykort utsikt från fyren.jpg|Vykort utsikt från fyren. Fästningen i bakgrunden
Fil:SkrivareklippanFyrfundament.jpg|Fundamentet till fyren som inte längre finns på Skrivareklippan. Foto Leif Elsby 2015
</gallery>
</gallery>
== [[Lotsbarnskola]] ==
1910 hade [[Skrivareklippan]] lotsbarnskola. Lärare: [https://fyr.org/fyrpersonal/person.html?pid=264 Blenda Johansson]
* 1910 Blenda Johansson, 109 dagar, 4 elever varav 4 var lotsbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:
* 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
* 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
* 1918: Märtha C Jakobsson
* 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
* 1925: -


== Avbemanning och personal ==
== Avbemanning och personal ==
Rad 59: Rad 124:
* Fyrplatsen på '''Skrivareklippan''' avbemannades, se [[avbemanning]].  
* Fyrplatsen på '''Skrivareklippan''' avbemannades, se [[avbemanning]].  


För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [http://www.fyr.org/fyrpersonal/index.php?id=16&lid=15 fyrpersonal Varberg Skrivareklippan]
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: '''[https://fyr.org/fyrpersonal/fyrplats/fyrskepp.html&lid=15 fyrpersonal Varberg Skrivareklippan]'''


== Och sedan ==
== Och sedan ==
'''1945''' elektrifierades (?) '''Subbeberget'''.  
 
[[pegel|Vattenståndsmätningarna]] pågick 1886-1982.


'''1958''' installerades på '''Skrivareklippan''' en fyrlykta på huset för pegeln.  
'''1958''' installerades på '''Skrivareklippan''' en fyrlykta på huset för pegeln.  


'''1968''' var '''Subbeberget''' ett 13,7 m högt torn, målat vitt. Lins av 3:e [[ordning]]en. [[Elektriskt ljus]] med [[AGA-ljus]] som reserv.
'''1969''' (?) släcktes fyrlyktan.  
* Optisk karaktär: [[B]](2) WRG 30 s 15 M. [[Lyshöjd]]: 26 m. [[Ljusstyrka]]: W 32 000 [[cd]], R 9 000 cd, G 4 800 cd.
 
* '''Skrivareklippan''' var en fyrlykta på en 4 m hög, röd byggnad. [[Lins]] av 6:e [[ordning]]en. [[Elektriskt ljus]].
* Optisk karaktär: [[Bx]] WRG 3 s 3,8 [[M]]. [[Lyshöjd]]: 6 m. [[Ljusstyrka]]: W 32 cd, R 8 cd, G 4 cd.
 
'''1969''' (?) släcktes fyrlyktan '''Skrivareklippan'''.
 
'''Nuvarande optik (Skrivareklippan, gamla fyren'''): (nedmonterad)
 
'''Nuvarande karaktär (Skrivareklippan, gamla och nya fyren):''' (släckt)
 
'''Nuvarande karaktär [[Subbeberget]]:''' [[LFl]](2) WRG 30 s 17,0 M. [[Lyshöjd]]: 26,0 m.
 
 
== Hur man levde ==
Här följer ett utdrag ur en artikel i Fyrsällskapets tidskrift '''Blänket''' nummer 2014-1. För hela artikeln klicka: [http://test.fyr.org/blanket/pdf/www/bl2014-4.pdf Blänket 2014-1]
 
'''Rovolja'''
 
Från början var fyren utrustad med en flervekig oljelampa. Som lysolja användes rovolja. Det var en vegetabilisk olja, ungefär samma som nutidens rapsolja. Emellertid hade den en stelningspunkt som gjorde den besvärlig att hanteras på vinterhalvåret. Den stelnade vid c:a 5 till 10 °C. Man kunde därför inte lagra den i ouppvärmda utrymmen utan att den började stelna.
 
När sommardagarna var över och utetemperaturen började krypa under c:a 5 à 10 °C var det därför tvunget, även när fyrlågan inte var tänd, att hålla vaktrummet under lanterninen uppvärmt. Vaktrummet hade en kamin som eldades med ved, eller ännu hellre stenkol som brann längre mellan påfyllningarna. När fyren var släckt förvarades därför behållaren med lysolja och veke till fyrlågan i vaktrummet. Likaså förvarades där en mängd rovolja som motsvarade några månaders behov.
 
Lättare blev det från år 1892. Då ersattes rovoljan på fyrplatsen av fotogen. Detta bränsle stelnar inte ens vid låga vintertemperaturer. Och inte nog med det. Med den nya brännaren, även den med veke, fick fyrlågan en högre intensitet och fyren fick längre lysvidd.
 
 
'''Lux-ljus'''
 
17 år efter det att fotogen hade införts på fyrplatsen genomfördes ännu en stor förändring i fyrens belysning. År 1909 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus. Att tända och att sköta fyrljuset blev visserligen mer komplicerat men fyrens lysvidd ökade kraftigt.
 
Lux-ljus använde också fotogen som bränsle. Ljuset alstrades nu av uppvärmda s.k. glödnät som sände ut ett intensivt vitt sken. Lux-ljus betydde pyssel med att fylla på fotogen, värma brännaren, pumpa upp trycket, tända lågan och ge akt på att inte glödnäten gick sönder och som i så fall måste bytas. Det dagliga för fyren Oavsett rovolja eller fotogen som bränsle och oavsett veke eller Lux-ljus som brännare behövdes dagligen linsen putsas, lanterninens rutor göras rena och mekaniken för linsens rotation hållas oljad och infettad. När detta var gjort täcktes linsen över med ett stycke luftigt, vitt tyg. Detta för att linsen inte skulle fungera som brännglas soliga dagar. Samtidigt fungerade duken som dammskydd.
 
 
'''Fyrens lystid'''
 
Fyren tändes på kvällen en halvtimme efter solens nedgång. Den släcktes på morgonen en halvtimme före solens uppgång. Dagar då det var mörkt och rådde ”rusk” tände man lite tidigare och släckte lite senare. På vintern behövde fyren inte tändas de dagar då isen täckte så långt ut till havs att man inte kunde se öppet vatten från fyrtornet. På den tiden låg fartygstrafiken nere då vattnet var fruset. Och då det inte var någon trafik behövde ju fyren inte lysa.
 
Nattjänst och skiftgång
Då fyren var tänd gick man i skift för att sköta den. Man tog fyra timmar per törn. Vid tändning eller släckning anpassade man längden på vakten. Om fyren tändes kl 17 tog förste man vakten till kl 20. Näste man tog kl 20 till 24. Om fyren tändes kl 19 tog förste man vakten till kl 24.
Vakten mellan kl 24 och 4 kallades hundvakten. Sista vakten var från kl 4 till dess att fyren var släckt.
 
Den som hade vakten skulle se till så att lågan på fyren brann som den skulle, d.v.s. lyste starkt men utan att sota. Lodet behövde dras upp var fjärde timma när fyren var i bruk. Linsen som roterade drevs runt av ett urverk med lod.
 
Vakten skulle ha utkik horisonten runt för att se att allt var normalt. Dessutom skulle han göra noteringar om vissa fyrar i närheten, om de kunde ses eller doldes av dis eller dimma. Detta som underlag för eventuella utredningar om grundstötningar eller andra händelser.
 
 
'''Dagtjänst'''
 
På dagen mellan klockan 10 och 13 hade fyrpersonalen också tjänst. Då skulle man utföra skötsel och underhåll av fyr, byggnader och fyrplats. Det innebar att knacka och skrapa rost på fyren, måla med mönja och täckfärg, se över tak och fönster till byggnaderna, vid behov måla och kitta om o.s.v. och även latrinet behövde tömmas. Varje familj hade sin ”holk”.
 
 
'''Förbrukning och journaler'''
 
På fyrplatsen fördes journaler över allt man hade där och allt som förbrukades. Allt tillhörde ju och bekostades av Lotsverket. Dessutom var på den tiden kostnad för arbete inte särskilt stor medan kostnad för materiel var kännbar. Pappersarbetet var betydande och det sköttes av fyrmästaren och detta på hans expedition. Förbrukning och journaler På fyrplatsen fördes journaler över allt man hade där och allt som förbrukades. Allt tillhörde ju och bekostades av Lotsverket. Dessutom var på den tiden kostnad för arbete inte särskilt stor medan kostnad för materiel var kännbar.
Pappersarbetet var betydande och det sköttes av fyrmästaren och detta på hans expedition.
 
 
'''Automatisering'''
 
År 1913 förändrades driften fullständigt på Skrivareklippan. Linsapparaten togs ner och byttes ut mot en 6:e ordningens trumlins, som var mindre och inte roterade. Fyrljuset ersattes med AGA-ljus med acetylengas. En solventil kände av när fyren skulle tändas eller släckas. Allt skötte sig nu självt.
 
Inget fyrljus att sköta. Inget lod att dra upp för att linsen skulle rotera. Fyrplatsen hade inte utrustats med mistsignalering och därför fanns det inga anordningar för mistsignalering att sköta. Driften av fyren var automatiserad. Det skötte sig självt utan någon mänsklig hand, åtminstone i ett halvårs tid tills det var dags att byta tuberna för acetylengas.
 
Egentligen behövdes det inte längre någon fyrpersonal på platsen. Men man hade vattenstånd och väder att läsa av och rapportera.
 
 
'''Vattenstånd och väder'''
 
År 1886 uppfördes på öns nordöstra strand ett litet hus. Det innehöll en s.k. mareograf för automatisk mätning av vattenståndet. Med hjälp av en flottör kopplad till en visare kunde vattenståndet registreras.
 
Fyrplatsen hade i likhet med många andra fyrplatser fått utrustning för att göra observationer av vädret. Ute på gården ställdes en termometer och regnmätare i en vit bur i trä och på stativfötter.
 
I utrustningen ingick även en s.k. soltidsmätare. Det var en decimeterstor glaskula som fungerade som ett brännglas. På ett graderat papper ritade solen, när det var solsken, ett mörkt spår och soltiden kunde på så vis läsas av.
 
Barometer för bestämning av lufttrycket sattes upp i fyrmästarens kontor. Vinden registerades med styrka och riktning. Molnighet och siktförhållanden bedömdes genom observationer. Som hjälp hade man listor med kriterier för bedömningen.
 
Observationerna gjordes var tredje timme. Sikt, moln, lufttryck, vindstyrka och riktning, temperatur och soltimmar per dygn. Allt noterades i en journal som fyrmästaren förde. Rapport skickades varje månad till SMHA, föregångare till vår tids SMHI.  
 
 
'''Post och proviantering'''


Posten låg inne i Varberg. Dit tog man sig som regel varje vecka för att hämta posten, posta brev och skrivelser samt göra ärenden. Man passade även på att proviantera och sälja eventuellt överskott från den egna verksamheten.


'''Nuvarande optik Skrivareklippan, gamla fyren''': (nedmonterad)


'''Naturahushållning'''  
'''Nuvarande karaktär Skrivareklippan, gamla och nya fyren:''' (släckt)


På tomten innanför muren kunde man till husbehov odla potatis och grönsaker. Det dröjde till 1920-talet innan man fick hålla djur utanför inhägnaden. Men då hade man kor, grisar, får och höns.


Fisket var basen för vad man hade på tallriken. När vädret så tillät rodde man ut och lade nät och ryssjor. Fångsten åt man färsk eller saltade in för senare användning. När det var säsong fångade man hummer. Det mesta sålde man inne i Varberg. Det gav välkomna kontanter.  
Kanotklubben i Varberg har sedan många år använt de f.d. fyrbostäderna som klubbstuga.  


== Länkar ==


'''Skolan och konfirmationen'''  
* Ur Blänket 2010:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/BlendaJohanssonWaldnerLararinna.pdf Blenda Johansson–Waldner lärarinna och fyrmästarhustru]''', Bert Simonsson
Skolan låg inne i Varberg. Dit gick man till fots. Vårterminen 1910 kom emellertid en lotsbarnskolelärarinna för att ute på fyrplatsen ge barnen kunskap. Det var Blenda Kristina med flicknamnet Johansson. Hon kom att gifta sig med fyrvaktare Waldner.


När det var dags för konfirmationen gick man till prästen och kyrkan inne i Varberg.  
* Ur Blänket 2014:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/Skrivareklippan.pdf Skrivareklippan]''', Leif Elsby


* Mer om [http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/havspegel-varberg-1.13868 Mareografen på Skrivareklippan]


'''En eftertraktad fyrplats'''
== [[Kattegatt]] ==


Skrivareklippan hörde till de fyrplatser som var bland de eftertraktade. Flera fyrmästare och fyrvaktare gjorde valet att stanna här i mer än 10 år. Här fick man vatten ur egen brunn och det korta avståndet till fastlandet förenklade post, proviantering och skola för barnen. Här fanns fiske och sjöfågel. Här kunde man så småningom hålla sig med djur.
'''Klicka här''' för att se fyrarna i '''[[Kattegatt]]'''.




Jfr [[Kattegatt]], [[personal]], [[linsfyr]], [[växelsken]], [[förstärkt]], [[Landsort]], [[pegel]], [[järnfyr]]
Jfr [[Kattegatt]], [[svenskt fyrväsende]], [[linsfyr]], [[växelsken]], [[förstärkt]], [[Landsort]], [[pegel]], [[järnfyr]], [[vattenstånd]], [[livet]]

Versionen från 5 september 2020 kl. 12.01

Skrivareklippan, svensk f.d. bemannad fyrplats vid Varberg i Halland, Kattegatt. Bemannad 1871-1934.

På NV sidan av hamninloppet. Ersatt 1934 av den obemannade fyren Subbeberget. 

SkrivareklippanStripHillberg.jpg

Den forna fyrplatsen Skrivareklippan. Foto Esbjörn Hillberg


Varberg karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Livet.jpg

Varberg Skrivareklippan vykort
Varberg Skrivareklippan vykort
Varberg Skrivareklippan. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Varberg Skrivareklippan 1890. Foto Lotsverket.
Denna planlins för fyrkaraktären växelsken har suttit i den gamla fyren för Väderöbod. Varannat fack var med rött glas, varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum
Varberg Skrivareklippan 1891. Foto Lotsverket.
Varberg Skrivareklippan fr NO 1932. Foto Lotsverket.
Varberg Skrivareklippan fr sjön tidigt 1900-tal. Vykort.
Varberg Skrivareklippan fr sjön 1930. Foto Lotsverket.
Varberg Skrivareklippan juli 1922 med Charles, Henry Nyström, Olof Sjögren, Harriet Nyström, Cornelius Nyström, Ester Nyström, Bertil Sjögren, Peter Sjögren, Annie, Helena. Arkiv Cornelius Nyström.
Varberg Skrivareklippan sommaren 1920 med Henry, Harriet och Ester Nyström. Arkiv Cornelius Nyström.
Skrivareklippan. Till vänster fyrplatsen. Till höger mareografen. Foto Leif Elsby 2015
Laddar karta ...


Laddar karta ...


WGS-84 Lat 57° 6,34. Long O 12° 13,24. Gamla koordinater: Lat. N. 57° 6’,4. Long. O. 12° 13’,5.

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Varbergs fyr. Belägen på Skrivareklippan på hamnens norvästra sida. Postadress och telegramadress: Varberg.

Fyren byggdes 1871, fyrskenet moderniserades år 1909."

Fyren tändes

1871 anlades fyrplatsen på Skrivareklippan. Ett i järn 16,8 m högt tiokantigt fyrtorn försett med lanternin och fyrapparat med lins. Fyren målades i ett rutmönster med röda och vita fält. Fyren ritad av Emil Karlsson. Boningshuset ritat av L Fr Lindberg.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med vit- röda blänkar. Se växelsken.

  • Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 72 fot (21,6 m).
  • Fyrtornet: av järnplåt, röd- och vitrutigt
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 26 fot (7,8 m).
  • Lysfält: runtom horisonten, delvis skymd norr om NV.
  • Tornets höjd från grund: 56 fot (16,8 m).

Fyrinrättningen är uppförd på södra delen av den NV om farleden till Varbergs redd liggande holmen Skrivareklippan. Den i tornet anbringade lysningsapparaten utgörs av en omgående linsapparat av 3:dje ordningen, som under varje helt omlopp, som fullbordas på 5 minuter, visar 12 blänkar, vardera av 5 till 7 sekunders varaktighet. Varje blänk börjar med 2 till 3 sekunders vitt sken, som omedelbart följes av ett rött. Genom större mängd av rött ljus, än vitt, äger den röda blänken ungefär lika ljusvidd, som den vita. Längden av de mörka tiderna mellan blänkarna är 20 till 18 sekunder. Norr om NV skymmes fyrljuset i några riktningar av på Getterön befintliga bergshöjder. De mot sjön vända sidorna av det 10 kantiga tornet är målade i rutform, röda och vita, för att tornet lättare skall kunna skiljas från Tylöns fyrtorn utanför Halmstad, vilket har nära lika form, men är målat enfärgat rödbrunt. Fyrbetjäningens rödmålade hus ligger öster om fyrtornet i en dalgång och är föga synliga från sjön. Till lättnad för insegling till Varbergs redd söderifrån finns på den ostvart i farleden liggande låga Skälklippan ett stångmärke med ett svart och vitt större topptecken. Utanför det yttersta av de sydvart från udden, varpå fyren står, utgående grund står en prick med rött topptecken.”

Fotogen

188? utbyttes lampan för rovolja mot lampa med veke för fotogen.

1886 uppfördes en mareograf, dvs vattenståndsmätare.

1892 byggdes ett fotogenförråd.

Lux-ljus

1909 utbyttes lampa med veke mot Lux-ljus.

AGA-ljus

1913 utbyttes linsapparaten mot en med AGA-ljus och 6:e ordningens lins.

  • Linsen av 3:e ordningen uppmonterades på Landsort 1938, dock bara 5 av de 12 linsfacken (vad hände med de resterande 7 ?).

Lotsbarnskola

1910 hade Skrivareklippan lotsbarnskola. Lärare: Blenda Johansson

  • 1910 Blenda Johansson, 109 dagar, 4 elever varav 4 var lotsbarn

Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:

  • 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
  • 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
  • 1918: Märtha C Jakobsson
  • 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
  • 1925: -

Avbemanning och personal

1934 uppfördes en betongfyrSubbeberget med järnlanternin och 3:e ordningens lins.

  • Fyren på Skrivareklippan släcktes och demonterades.
  • Fyrplatsen på Skrivareklippan avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Varberg Skrivareklippan

Och sedan

Vattenståndsmätningarna pågick 1886-1982.

1958 installerades på Skrivareklippan en fyrlykta på huset för pegeln.

1969 (?) släcktes fyrlyktan.


Nuvarande optik Skrivareklippan, gamla fyren: (nedmonterad)

Nuvarande karaktär Skrivareklippan, gamla och nya fyren: (släckt)


Kanotklubben i Varberg har sedan många år använt de f.d. fyrbostäderna som klubbstuga.

Länkar

Kattegatt

Klicka här för att se fyrarna i Kattegatt.


Jfr Kattegatt, svenskt fyrväsende, linsfyr, växelsken, förstärkt, Landsort, pegel, järnfyr, vattenstånd, livet