Sillolja
sillolja, fet olja som utvinns ur inälvor och andra rester av fet sill genom kokning och / eller pressning.
Sillolja är vid vanliga temperaturer flytande och användes bland annat som bränsle för belysning i oljelampor, dvs var ett alternativ till rovolja, linolja och hampolja.
Fisken sill
Sill är en grupp fiskar om nära 350 arter. Flertalet lever i norra Atlanten och norra Stilla Havet. Tänder saknas ofta men behövs egentligen inte eftersom sillens föda utgörs av plankton. Plankton följer havsströmmar vilket kan leda till plötsliga vandringar av sill. Överfiskning har tärt hårt på dagens bestånd.
Tidigt sillfiske
De äldsta bevarade uppgifterna om sillfisket avser sydöstra England och Nordsjön.
- På 500-talet samlades sillfiskare från såväl England som andra länder vid Yarmouth.
- Det skotska sillfisket är känt sedan 800-talet.
Det första större sillfisket man känner till är det skånska som började på 1100-talet.
- Sill torde ha fiskats där sedan tidigare men det var de genom Hansan förnämliga möjligheterna för avsättning som fick det att blomstra.
- Hansan behärskade handeln i dessa trakter och de båda huvudplatserna Skanör och Falsterbo låg bra placerade för dåtidens sjöfart i Östersjön.
- De viktigaste fångstplatserna låg norr om Skanör.
- I allmänhet fördes den saltade sillen till någon av dessa hansastäder där den packades om och stämplades av särskilda kontrollanter.
- Med Hansans avtynande upphörde det skånska sillfisket under senare häften av 1500-talet för att först under senare tid åter ha fått betydelse.
Holländarna tog då över och drev sillfiske i Nordsjön från större, däckade båtar.
- Sillen saltades ombord.
- Engelsmän och Skottar försökte konkurrera med fiske med drivgarn.
Sillperioder
Sedan 1000-talet har sillen med ungefär 100 års mellanrum gått till i perioder, då det kustnära sillfisket plötsligt blomstrade upp, speciellt i Sydnorge och norra västkusten.
- I södra Östersjön hade man en sillperiod under tidigt 1500-tal då sillen fångades från små båtar.
- Trelleborg var då centrum för det skånska sillfisket.
De bohuslänska sillperioderna har vanligen varat i 30-60 år. Den första man känner till började i slutet av 900-talet.
På 1100-talet förekom en sillperiod i södra Norge.
På 1200-talet gick sillen till även i Bohuslän ner till trakten av Göteborg och Öckeröarna och Gullholmen bebyggdes.
På 1300-talet erhöll utlänningar rätt att mot en viss avgift delta i sillfisket i Bohuslän.
På 1400-talet förekom också en period då sillen gick till inne vid kusten.
- Fisket var belagt med vissa avgifter till kronan och tionde till kyrkan.
Perioden 1556-1589
1500-talets period var kort men givande. Den varade huvudsakligen 1556-1589.
- Sillfisket bedrevs förutom av ortsbor även av svenskar, danskar, tyskar, britter och holländare.
- Marstrand utmålas som ett Sodom och Gomorra. "I Marstrand och trakten däromkring på tio mils omkrets samlar sig horor och skojare vid Mickelsmässotiden, då Gud giver sin välsignelse. Där är horornas rätta mönstringsplats, och varje hora giver tullnären en riksdaler, vilket är nog så bekant för alla som handlar därstädes".
- "Förutom den ogudaktiga levnad som de förde med dryckenskap, skörlevnad, mord, mandråp och slagsmål, så ock andra grova laster." Se alkohol, straff.
- Sillen försvann lika plötsligt som den kommit.
I mitten av 1600-talet kom sillen åter.
- Nu förbjöds alla främlingar att delta i fisket.
- Perioden fick ingen större betydelse för Bohuslän, kanske till följd av krig och oro som försvårade handel.
Stora sillperioden 1747-1808
Den "stora" sillperioden 1747-1808 var den längsta kända.
- Kulmen nåddes under 1780-talet. Sillen fångades nästan uteslutande med landvadar.
- Från tidig höst till slutet av mars månad var sillen långt inne i fjordarna och det var ett sjudande liv i kustsamhällena med hjälp av befolkningen från de närmaste landskapen.
- Brännvinet flödade det också. Se alkohol.
- Det var lätt att fånga sillen genom att använda vadar som kastades ut från stränderna.
- Sillen saltades och såldes vidare.
- Folk även utanför kusterna började uppskatta sillen som en del av den dagliga kosten.
- Recept för sillinläggning spreds över landet och lade grunden för den svenska silltraditionen.
Senaste sillperioden 1877-1912
Den senaste sillperioden varade 1877-1912.
- Vintern 1877-1878 dök sillen åter upp vid norra Bohusläns kuster och under de följande åren allt sydligare ner till Göteborg.
- 1887 var den så sydlig som i Marstrands skärgård.
- Vintern 1903-1904 drog sig sillen ut till havs, men kunde nu följas med nya fartygsburna fångstmedel, främst trål och snörpvad.
- Båtarna seglades ut och bogserades hem från fångstplatserna.
- En utveckling av kustsamhällena skedde genom att ortsbefolkningen började segla till närbelägna samhällen och marknadsplatser.
Omkring 1920 började man lägga in sillen i burkar och den mer industriella produktionen av sillkonserv tog vid.
Jfr bränsle, rovolja, lysolja, Carlstens fyr, straff, Falsterbo, alkohol, livet