Skillnad mellan versioner av "Sideralsken"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
Rad 8: Rad 8:
 
[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
 
[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
  
 +
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
 
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
 
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
Rad 15: Rad 16:
 
[[Fil:Bordier-Marcet's FanalRedSideral 1811.jpg|thumb|250px|Bordier-Marcet's anordning för sideralsken modell 1811. Arkiv US Lighthouse Society]]
 
[[Fil:Bordier-Marcet's FanalRedSideral 1811.jpg|thumb|250px|Bordier-Marcet's anordning för sideralsken modell 1811. Arkiv US Lighthouse Society]]
 
[[Fil:FanalRedSideral.jpg|thumb|250px|Bordier-Marcet's anordning för sideralsken modell 1811. Arkiv US Lighthouse Society]]
 
[[Fil:FanalRedSideral.jpg|thumb|250px|Bordier-Marcet's anordning för sideralsken modell 1811. Arkiv US Lighthouse Society]]
 +
[[Fil:BredskärRitningRetusch1877.jpg|thumb|250px|[[Bredskärssund]] med lampa för [[sideralsken]]. Ritning från 1877 ritad av G.E. [[Höjer]]. Riksarkivet ]]
  
 
== Populär ==
 
== Populär ==

Nuvarande version från 22 augusti 2019 kl. 10.14

sideralsken, fyrljus alstrat med hjälp av en sideralspegel. Av lat. sidus, gen. sideris, stjärna. Ger en ljusskiva lika stark hela horisonten runt (jämför trumlins). Uppfunnen av fransmannen Bordier-Marcet år 1809.

Konstruktionen för en sideralspegel är enkel. Det är en reflekterande anordning bestående av två stillastående och lika delar: en övre och en undre krökt spegelyta. Gapet mellan dem har en form erhållen av en horisontellt roterad parabol. I centrum av gapet mellan speglarna placeras ljuskällan, vanligen i form av en oljelampa eller fotogenlampa.

Ger fyrkaraktären fast sken


F W.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

Spegel för sideralsken. Den inre delen av den högra tänkta parabeln är utritad för att visa principen, liksom strålgången. Figur Leif Elsby
Bordier-Marcet's anordning för sideralsken modell 1811. Arkiv US Lighthouse Society
Bordier-Marcet's anordning för sideralsken modell 1811. Arkiv US Lighthouse Society
Bredskärssund med lampa för sideralsken. Ritning från 1877 ritad av G.E. Höjer. Riksarkivet

Populär

Sideralspegeln blev populär främst i Norden och Frankrike.

Den första svenska monterades in i fyren Eggegrund.

Sideralspegelapparaten tillverkades bland andra av firma C V Lyth.

Till Malören levererade mässingsslagare C E L Wiséen sideralspegeln inklusive oljelampa.

Spegel kontra lins

Sideralspegeln ger en ljusskiva liknande den som erhålls av en trumlins.

Trumlinsen uppfanns dock c:a 20 år senare och var väsentligen dyrare i tillverkning men gav ett starkare sken.

Reflektansen hos en speglande yta var vid denna tid mindre än 50%.

Glaslinsens transmission var mycket högre.

Tabell

Följande svenska fyrar/fyrskepp har under angiven period givit sideralsken

Period ______ Fyrplats _____________________ Ersatt av

1839-1884 ___ Eggegrund ____________________ lins av 4:e ordningen

1840-1891 ___ Bönan ________________________ ny fyr på närbelägna Limön, lins av 6:e ordningen

1840-1878 ___ Malmö ledfyr _________________ nytt torn med lins

1841-1932 ___ Buskär _______________________ ny fyr med AGA-ljus

1841-1876 ___ Böttö ________________________ lins av 5:e ordningen

1844-1864 ___ Fyrskepp Nr 0 Cyklop _________ sålt

1847-1866 ___ Ystad övre ___________________ lins av 4:e ordningen

1847-1879 ___ Ystad nedre __________________ lins av 5:e ordningen

1850-1889 ___ Näskubben ____________________ lins av 6:e ordningen

1852-1889 ___ Fjuk _________________________ på husets tak ny lanternin och lins av 5:e ordningen

1851-1865 ___ Grimskär _____________________ dioptrisk trumlins av 4:e ordningen

1851-1895 ___ Hjortens udde ________________ omgående parabolisk spegel

1851-1892 ___ Malören ______________________ lins av 4:e ordningen

1859-1889 ___ Björn ________________________ båda fyrarna 4:e ordningens planlins i nytt torn

1859-1880 ___ Älvsborg _____________________ nya ledfyrar på Knippelholmen och Carnegieska Bruket

1859-1886 ___ Västergarns by _______________ släckt 1886

1859-1889 ___ Västergarns utholme __________ fyrkur med lins av 6:e ordningen

1862-1870 ___ Sandhamn yttre (på stolpe) ___ släckt år 1870 och flyttad till Sandhamn inre

1865-1890 ___ Harnäsudde fyrbostad _________ Harnäsudde övre (i Vänern)

1866-1915 ___ Gäveskär _____________________ lins av 6:e ordningen

1867-1889 ___ Bokö _________________________ lins av 6:e ordningen med fotogenlampa

1867-1885 ___ Femörehuvud __________________ ny fyr med AGA-ljus och lins av 6:e ordningen

1867-1903 ___ Ledskär ______________________ fyrplatsen avbemannades, se avbemanning

1869-1887 ___ Simpnäsklubb _________________ lins av 4:e ordningen

1870-1884 ___ Sandhamn inre ________________ tvåskenad spegel

1873-1882 ___ Djursten _____________________ lins av 3:e ordningen

1873-1887 ___ Fyrskepp Nr 12 Grepen ________ lins av 6:e ordningen

1874-1889 ___ Ratan Södra __________________ lins av 6:e ordningen

1877-1895 ___ Bredskärssund ________________ två nya ensfyrar på andra sidan sundet, parabolisk spegel

1879-1886 ___ Hävringe övre ________________ lins av 6:e ordningen

1879-1918 ___ Godnatt bifyr ________________ lins av 6:e ordningen

1880-1900 ___ Fyrskepp Nr 9 Diana __________ sålt

1880-1892 ___ Pite-Rönnskär ________________ lins av 6:e ordningen

1880-1908 ___ Knippelholmen ________________ lins

1880-1882 ___ Fyrskepp Nr 7 Vulkan _________ lins av 4:e ordningen

1882-1884 ___ Utlängan _____________________ lins av 4:e ordningen

1888-1900 ___ Fyrskepp Nr 1 Finngrunden ____ sålt


Jfr fyrljusreflektor, treskenad spegel, tvåskenad spegel, trumlins, Lyth, ovanstående namn på fyrplats.