Sandhammaren: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Sandhammaren''', f.d. bemannad fyrplats på Skånes SO udde, [[Södra Östersjön]]. '''Bemannad''' 1862-1979.   
'''Sandhammaren''', svensk f.d. bemannad fyrplats på Skånes SO udde, [[Södra Östersjön]]. '''Bemannad''' 1862-1979.   


  Har varit uppförd som [[dubbelfyr]], har varit utrustad med [[mistsignal]], cirkulär [[radiofyr]] samt sändare för [[Decca Navigator]]
  Har varit uppförd som [[dubbelfyr]], har varit utrustad med [[mistsignal]], cirkulär [[radiofyr]] samt sändare för [[Decca Navigator]]
Rad 5: Rad 5:
[[Fil:Ystad karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Södra Östersjön]]
[[Fil:Ystad karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Södra Östersjön]]


[[Fil:SanhammarenEsbjHillberg.jpg|thumb|250px| Sandhammarens fyr efter röjning av träden runt omkring. Foto Esbjörn Hillberg]]  
[[Fil:Fl 5s.jpg|550px|right|border|länk=fyrkaraktär]]


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
Rad 15: Rad 15:
[[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg|58px|border|länk=Internationella fyrdagen]]
[[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg|58px|border|länk=Internationella fyrdagen]]


[[Fil:SanhammarenEsbjHillberg.jpg|thumb|250px| Sandhammarens fyr efter röjning av träden runt omkring. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:Sandhammaren Heppe 120.jpg|thumb|250px| Sandhammaren med tallar för att binda sanden. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:Sandhammaren Heppe 120.jpg|thumb|250px| Sandhammaren med tallar för att binda sanden. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:Sandhammaren fyr 1891.jpg|thumb|250px| Sandhammaren fyr 1891. Foto Lotsverket]]
[[Fil:Sandhammaren fyr 1891.jpg|thumb|250px| Sandhammaren fyr 1891. Foto Lotsverket]]
Rad 45: Rad 46:
! Svenskt nr || Int.nr || [[WGS-84]] Lat./Long. || [[Fyrkaraktär]] || Lysvidd M || Bemannad
! Svenskt nr || Int.nr || [[WGS-84]] Lat./Long. || [[Fyrkaraktär]] || Lysvidd M || Bemannad
|-
|-
| 654500 || C 2460 || N 55 23, O 14 12 || [[Fl]] W 5 s || 22 || F.d., se [[bemanning]]
| 654500 || C2460 || N 55 23, O 14 12 || [[Fl]] W 5s || 22 || F.d., se [[bemanning]]
|-
|-
! Tidigaste fyr år || Nuvarande fyr år || Automatiserad år || Avbemannad år || Tornets höjd m || [[Lyshöjd]] m
! Tidigaste fyr år || Nuvarande fyr år || Automatiserad år || Avbemannad år || Tornets höjd m || [[Lyshöjd]] m
Rad 209: Rad 210:
'''Nuvarande optik''': 2:a [[ordning]]ens (1400 mm ) [[dioptrisk]] [[planlins]] med bulls-eye och 10 inslipade ringar samt [[catadioptrisk]] [[krona]] (13 ringar) och [[krans]] (4 ringar), [[omgående]]. 16 [[fack]] á 22.5°, [[Henry Lepaute]] 1891, linshöjd: krona 800, trumma 1070, krans 370 = 2240 mm. 2x1000W 120V [[glödlampa]]. Landkabel, [[reservkraft]] från dieselmotor. Urverk och lod för drivning av linsen är intakt men avställd.  
'''Nuvarande optik''': 2:a [[ordning]]ens (1400 mm ) [[dioptrisk]] [[planlins]] med bulls-eye och 10 inslipade ringar samt [[catadioptrisk]] [[krona]] (13 ringar) och [[krans]] (4 ringar), [[omgående]]. 16 [[fack]] á 22.5°, [[Henry Lepaute]] 1891, linshöjd: krona 800, trumma 1070, krans 370 = 2240 mm. 2x1000W 120V [[glödlampa]]. Landkabel, [[reservkraft]] från dieselmotor. Urverk och lod för drivning av linsen är intakt men avställd.  


'''Nuvarande karaktär:''' [[Fl]] W 5 s 22 M. [[Lyshöjd]]: 31,0 m.  
'''Nuvarande karaktär:''' [[Fl]] W 5s 22 M. [[Lyshöjd]]: 31,0 m.  


== Länkar ==
== Länkar ==

Versionen från 22 september 2016 kl. 15.09

Sandhammaren, svensk f.d. bemannad fyrplats på Skånes SO udde, Södra Östersjön. Bemannad 1862-1979.

Har varit uppförd som dubbelfyr, har varit utrustad med mistsignal, cirkulär radiofyr samt sändare för Decca Navigator
Ystad karta ritad.jpg
Fl 5s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Sandhammarens fyr efter röjning av träden runt omkring. Foto Esbjörn Hillberg
Sandhammaren med tallar för att binda sanden. Foto Esbjörn Hillberg
Sandhammaren fyr 1891. Foto Lotsverket
Sandhammaren fp fr NV 1891. Foto Lotsverket
Sandhammaren boningshus 1891. Foto Lotsverket
Sandhammaren mistmaskineri omkr 1900. Foto Lotsverket
Generator för reservkraft. Foto Leif Elsby
Mistkanon 1924. Foto Lotsverket
Mistkanonen Per Dunder 2015 med ny lavett. Foto Leif Elsby
Sandhammaren och några andra fyrar typ öppet pelartorn. Figur Leif Elsby
Sandhammaren i fyrlista 1872. Foto Lotsverket
Sandhammaren. Foto Lotsverket
Sandhammaren med maskinhuset till vänster. Foto Leif Elsby
3:e ordningens planlins, 16 fack à 22,5°, från Sandhammaren. Foto Leif Elsby
Sandhammaren urverk 2001. Foto Leif Elsby
Mottagare Decca Navigator Mark5. Figur Leif Elsby
Mottagare Decca Navigator Mark21, kanalmuseet Trollhättan. Foto Leif Elsby
Decca-kedjornas utbredning i nordiska vatten. Kedja 0A täckte Södra Östersjön. Figur Leif Elsby
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
654500 C2460 N 55 23, O 14 12 Fl W 5s 22 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1862 (2 st) 1862 1976 1979 29,4 31


Området och vrak

Sandhammaren har alltid varit ett fruktat namn för de seglare som hade att passera genom Bornholmsgattet och runda Skånekusten. "För Sandhammaren bevare oss du milde herre Gud", löd sjöfararnas bön innan de skulle förbi de ökända vattnen. Vid sandrevlarna och i de tre djupen dem mellan har hundratals vrak samlats till en kyrkogård.

Sandhammaren är känd för sina farliga sandbankar och för att ha varit en skeppskyrkogård av alldeles ovanliga proportioner. De lömska revlarna, som ständigt flyttar sig, var skepparnas fasa på segelfartygens tid. Det verkade nästan som om de sög skeppen till sig för att sedan snabbt bädda deras - och ibland även besättningens - grav i den mjuka sanden.

Än i dag händer det att gamla vrak skymtar fram bland revlarna efter hårda stormar; de visar sig som gengångare för en kort stund och sjunker därefter åter ner i sanden.

Sjöräddning och den första fyren

Sedan gammalt betraktade kustbefolkningen vrakgodset som sin egendom och försökte därför lägga beslag på vad den kunde.

  • Sedan mitten av 1700-talet hade dock Dykeri-Companiet en utpost vid Mälarhusen på Skånes SO udde, nära Sandhammaren.
  • Dykerikompaniet hade till befolkningens förtrytelse monopol på att ta omhand de materiella resterna efter strandningarna, dvs last och vrak.

Vid 1800-talets mitt fick premiärlöjtnant Carl Kleman myndigheternas uppdrag att organisera ett livräddningsväsende.

  • Han hämtade sina förebilder i England och Danmark. Han fick råd angående livräddningsstationernas placering.
  • Han fick hjälp med val av manskap av handlanden Fredrik Stålhammar i Ystad.
  • Som agent för Lloyds i London hade denne varit inblandad i många bärgningar och kände därför kusten och dess befolkning väl.

1831koleran härjade runt Sveriges kuster uppfördes på Sandhammaren en provisorisk, 7,5 m hög öppen kolfyr.

  • Man ville förhindra att skeppsbrott skulle föra smittan till riket.
  • Årligen förliste 10-12 fartyg vid Sandhammaren.
  • Av samma skäl utlades samma år Sveriges första fyrskeppFalsterborev.

1832 släcktes den provisoriska öppna stenkolsfyren.

1834 kom koleran ändå till Sverige.


1855 etablerades i Mälarhusen Sveriges första sjöräddningsstation med både båt och raketapparat. Båten i trä byggdes hos skeppsbyggmästare Ertmann Peter Bonnesen i Köpenhamn. Ett antal luftfyllda koppartankar gjorde båten helt osänkbar. Den krävde 10 mans besättning, 8 roddare och två "styrmän". Den nybyggda båten gick direkt från Köpenhamn till Karlskrona. Den blev där avmallad för att kopieras till övriga räddningsstationer. Den kom på plats i november 1855. Med raketapparaten sköt man från stranden ut en lina till haveristen varifrån man sedan kunde hala iland de nödställda i en speciell räddningsstol. Båt och raketutrustning placerades i ett nybyggt båthus i Mälarhusen. Befälhavare vid stationen blev Mårten Österlund.

Fyren tändes

1862-1863 uppfördes fyrplatsen. För att undvika förväxling med fyrarna på Bornholm och Christiansö uppfördes inte bara ett torn, utan två, en dubbelfyr. De byggdes lika och cirka 29 m höga i form av "öppet pelartorn av järn".

  • Markförankringen gjordes med skruvpålsgrund. Vardera tornet förankrades således i 12 stycken, en sektion höga, pålar nedskruvade i den lösa sanden. Ritat av A T Gellerstedt under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam.
  • De båda fyrtornen tillverkades på Hällefors bruk och fraktades till platsen som byggsats. Spiraltrappan i gjutjärn hade 96 steg till vaktrummet plus 11 steg till fyrrummet.

Original optik: 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins 5 fack á 60° + sfärisk spegellins 1 fack á 60°, alla linsfack med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), Barbier Bernard & Turenne 1862, trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 32 cl/tim). Identisk utrustning i både den norra och södra fyren

1869 förstärktes konstruktionen av tornen med flera tvärstag. Även detta ritat av A T Gellerstedt.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar med fast sken. Lat. N. 55° 23’,0. Long. O. 14° 11’,5.

  • Fyrapparaterna: 2:dra ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 104 fot (31,2).
  • Fyrtornet: öppna pelartorn av järn, röda.
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 17 fot (5,1 m).
  • Lysfält: från N över O, S och V till NNV.
  • Tornens höjd från grund: 100 fot (30 m).

Fyrtornen står på den sydöstra kusten av Skåne på den sk Sandhammaren, som utgörs av ett låglänt, föga brutet sandfält, endast här och där bevuxet med några buskar. De är öppna järntorn av lika utseende och höjd och står från varandra i NNV och SSO på ett avstånd av 750 fot (225 m). För navigeringen genom de sk Hamrarna är dessa fyrar av stor vikt. Tornen är byggda på skruvpålar av järn. De NV om dem belägna fyrbetjäningens bonings- m fl hus är liksom tornen rödmålade. Fyrtornens läge på den kala udden gör dem till lätt urskiljbara dagmärken. Fyrinrättningen anbringades åren 1861 och 1862, och sistnämnda år tändes fyrarna för första gången. En halv mil norr om fyrplatsen vid fiskeläget Mälarhusen är sjöräddningsbåt förlagd.”

Fotogen

1887 utbyttes oljelampan för rovolja i respektive torn mot en fotogenlampa med veke.

  • En bagarstuga uppfördes.

1890 uppfördes en fotogenbod.

Ny lins

1891 utbyttes trumlinsen i det södra tornet mot en ny linsapparat med omgående planlins och fotogenlampa, urverk med lod. En trumma för lodet monterades utanför trapphuset.

  • Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, med krona (12 ringar) och krans (4 ringar), omgående, driven av urverk och lod, lodvikt 140 kg, lagrad på koniska stålrullar, tillverkad av Henry Lepaute, Ingenieurs Constructeurs, Paris 1890. Summa 624 "glasbitar" i linsen.
  • Det norra tornet släcktes men fick stå kvar till 1904.
  • Ändringen av fyrljuset och dess likhet med HammerensBornholm orsakade många skeppsbrott, trots att det kungjorts i ”Underrättelse för sjöfarande”.

Sjöräddning

1891 flyttades sjöräddningsstationen från Mälarhusen till Sandhammaren, cirka 400 m från stranden.

  • Båten drogs på en vagn förspänd av 5 par, dvs 10 stycken, hästar genom den lösa sanden till och från stranden.
  • Ledningen övertogs av fyrmästaren då Mårten Österlund slutade.
  • Då hade han under 38 år varit med om att rädda 257 människor i nöd.

1893 installerades telefon till fyrplatsen.

1893-1894 installerades mistsirén med motordriven kompressor i ett nybyggt maskinhus.

1894 uppfördes ett nytt bostadshus åt fyrmästaren.

1895 erhöll fyrplatsen en trepundig mistsignalkanon med lavett.

  • Denna var tillverkad 1812 och kallades "Per Dunder", placerad vid det södra tornet.

1897 i en storm strandade på natten ett fartyg med 8 mans besättning. De knackade på hos fyrfolket och fick hjälp och tak över huvudet. Samma natt strandade ett annat fartyg alldeles invid utan livstecken. Tre döda män flöt iland och begrovs på Valleberga kyrkogård. Se sjöräddning

1898 installerades en cirka 10 km lång telefonledning mellan fyrplatsen och Borrby.

  • Det faller på vaktens lott att var tredje timme rapportera om vädret, sedermera till SMHI i Norrköping.

Lux-ljus

1902 utbyttes fotogenlampan med veke mot det första Lux-ljuset i Sverige.

1904 demonterades det norra tornet.

1921 erhöll fyrplatsen en cistern för fotogenbränslet.

1932-1934 fick traktens skolbarn plantera tallskog på Sandhammaren för att binda den finkorniga sanden.

Elektriskt ljus

1942 elektrifierades fyr och mistsignalering.

  • Den tryckluftdrivna tyfonen var placerad på tornet.

1944-1945 försågs bostadshuset för fyrvakt- och biträden med "bekvämligheter" som värmeledning, vatten och avlopp.

1945 lades Sandhammarens sjöräddningsstation ner samtidigt som en motordriven båt placerades i det närbelägna Kåseberga hamn.

  • Vagnen med raketapparat fick följa med för fortsatt tjänstgöring där.
  • Kungl. Lotsstyrelsen donerade båt med utrustning till sjöräddningsstationen i Sandhammaren, som nu är museum.
  • Med denna båt har 590 människor undsatts.

1946 vid krigets slut målades ett i närheten liggande kanonvärn rött.

  • Det skulle vara bombmål för flyget i Kallinge. Flygplanen tog fel på värnet och den röda fyren.
  • Bomberna slog ner alldeles intill fyren och "det blev en väldig uppståndelse".

1948 utbyttes de koniska stålrullarna för lagringen av fyrlinsen mot kullager.

Cirkulär radiofyr

1949 installerades cirkulär radiofyr.

  • Maskinhuset byggdes till för att härbärgera sändarutrustningen.

1950 installerades reservkraft för fyrljus och radiofyr.

  • Vid jultid 1950 inträffade en stor olycka när en dansk lastångare gick under och 20 man omkom. Se sjöräddning

1952 installerades elektrisk drivning av linstrumman.

1968 var tornet 29,4 m högt, målat rött. Omgående lins av 2:a ordningen (1400 mm Ø).

Grön slav Decca

1970, den 14 augusti, öppnades Södra Östersjökedjan för Decca Navigator.

  • Den fick beteckningen Kedja 0A
  • Mastern placerades i Holmsjö i Blekinge, röd slav i Burgsvik på södra Gotland samt grön slav på Sandhammarens fyrplats


1971 delautomatiserades fyren.

  • En Nautofon uppsattes vid stranden cirka 500 m syd om fyren, vilket ersatte tyfonen.
  • Den kom att kallas "Sandhammartjuren"

1976 automatiserades fyren.

  • Reservkraftverken utbyttes till 2 stycken fyrcylindriga dieselmotorer från Volvo Penta, vardera direktkopplad till en generator 40 kVA 400/231 V, 1500 U/min.

Avbemanning och personal

1979 avbemannades fyrplatsen. Den hade varit bemannad med 1 fyrmästare och 3 fyrvaktare/fyrbiträden. Se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Sandhammaren

Och sedan

1992 stängdes den cirkulära radiofyren. Då stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar.

199? stängdes mistsignaleringen.

1998 blästrades och målades fyrtornet till en kostnad av 2 MSEK. "Målningen skall hålla i 30 år". Se riksdaler.

2000 stängdes alla svenska kedjor för Decca Navigator.

2000-2001 vintern monterades radiomasterna ner. Ställningen med Nautofonen togs bort.

Nuvarande optik: 2:a ordningens (1400 mm ) dioptrisk planlins med bulls-eye och 10 inslipade ringar samt catadioptrisk krona (13 ringar) och krans (4 ringar), omgående. 16 fack á 22.5°, Henry Lepaute 1891, linshöjd: krona 800, trumma 1070, krans 370 = 2240 mm. 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft från dieselmotor. Urverk och lod för drivning av linsen är intakt men avställd.

Nuvarande karaktär: Fl W 5s 22 M. Lyshöjd: 31,0 m.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Tre lägenheter i tre skilda hus disponeras av SjöV´s fritidsnämnd
Ägare SjöV äger fyr, alla byggnader och marken
Kontaktperson Berny Perzon 0411-44313, 0739-230926, email:berny@perzon.se samt Arne Nilsson 0411-521213 visar/informerar om fyren, www.sandhammarensfyrplats.se

Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. En unik Räddningsstationen (RS) från 1850 är belägen vid stranden rätt nära fyren.

Vägbeskrivning Bilväg Ystad - fyren c:a 28 km. Kör väg 9 österut från Ystad, tag av och följ den lokala kustvägen till Hagestad och sväng ned på vägen till Sandhammaren.
Övrigt Redan mellan juli 1831 och april 1832 fanns här en provisorisk öppen 7,5 m. hög stenkolsfyr. År 1862 byggdes personalbostäder. År 1863 byggdes de två Heidenstamfyrarna (tillverkade på Hällefors bruk) vilka tillsammans med fyren på Häradskär var de första järnfyrar som konstruerades och byggdes av Nils Gustaf von Heidenstam, fader till Verner von Heidenstam. Fyrbelysningen utgjordes av rovoljelampor som år 1887 byttes mot fyrvekiga Denechaux fotogenlampor (förbrukning 75 cl/tim).

Den norra fyren släcktes 1891, demonterades 1904 och återuppbyggdes 1905 på Pite-Rönnskär. Linsen delades upp mellan Lägerholmen och Stora Fjäderägg.

År 1891 byttes den ursprungliga linsen i den södra fyren ut mot nuvarande 2:a ordn. (1400 mm) planlins, roterande på koniska stålrullar, urverk med lod (vikt 140 kg). Man monterade samtidigt en fyrvekig moderatörlampa för fotogen (förbrukning 75 cl/tim) i södra fyren. Som första fyr i Sverige fick den år 1902 luxljus (förbrukning 35 cl/tim) medan moderatörlampan behölls som reserv. Fyrljuset elektrifierades år 1942 (1000W 130V). Kullagerrotation installerades 1948 och elektrisk drivanordning 1952. Anledningen till att två fyrar byggdes från början var att man ej skulle förväxla Sandhammaren med fyrarna på Bornholm och Christiansö.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1978, fyren och skyddsområde år 2000.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, Heidenstam, skruvpålsgrund, järnfyr, mistsignal, Lux-ljus, radiofyr, Decca Navigator, fyroptik, bifyr, Hällefors bruk, dykerikompani, kolera