Saltviksudde

Från fyrwiki
Version från den 10 mars 2024 kl. 15.33 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Saltviksudde, svensk f.d. bemannad fyrplats och obemannad ledfyr, Bottenhavet. Bemannad 1880-1938.

Hudiksvallslederna. Vid inloppet till Hudiksvallsfjärden, SV om farlederna. Syftet med fyren var att underlätta insegling till Hudiksvallsfjärden såväl som ankarsättning innanför Agö. Mittlinje för vit sektor 322 - 324 grad sammanfaller med enslinjen hos fyrarna Agö och Agö Nordvästra.
Lungö karta ritad.jpg
LFl 8s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Saltviksudde. Foto Tommy Öberg 2022.
Saltviksudde. Foto Tommy Öberg 2022.
Saltviksudde. Foto Tore Olsson.
Saltviksudde. Foto Tore Olsson.
Saltviksudde. Foto Tore Olsson.
Saltviksudde. Foto Esbjörn Hillberg.
Saltviksudde. Arkiv Tore Olsson.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Saltviksuddes fyrplats. Belägen i Idenors socken av Gävleborgs län; leder in till Hudiksvall. Postadress och Telegramadress: Hudiksvall.

Fyren byggdes år 1880. Första kända fyrman: Poussard."

Fyrplatsen

WGS-84 Lat. N 61 40,8, Long. E 17 14,8. Sv. Nr. 172400. Int. Nr. C6071

1879-1880 anlades fyrplatsen. Den bekostades av Hudiksvalls stad som sedan överlämnade fyr och drift till Lotsverket.

  • Syftet med fyren var att underlätta insegling till Hudiksvallsfjärden såväl som ankarsättning innanför Agö.
  • Fyren var ett kombinerat fyr-och boningshus ritat av G E Höjer.
  • Fyren var inrymd i ett vindsrum.
  • Vitt fast sken, röd enklipp och vit tvåklipp. von Otters klippapparat med 10 st. persienner i enklippen och 10 st. i tvåklippen.

1907 ersattes fotogenlampan med Lux-ljus, mellanstorlek. Ljusstyrkan för vitt sken ökade från 900 till 4000 Hefnerljus.

Fyrsken Gräns Gräns
Vit tvåklipp 319 321
Vitt, fast 321 323
Rött enklipp 323 328
  • Vid passerandet av fyren synes ett oförstärkt, vitt sken.
  • Fyren, vars fasta sken leder fritt in emellan Gräsören och Ljusgrundsbanken, hålles tänd 15 Juli - 1 Juni.

Ny fyr. Avbemanning. Personal

1938 byggdes ett nytt fyrtorn med AGA-ljus med lins av 4:e ordningen.

  • Den gamla fyren släcktes.
  • Fyrplatsen avbemannades.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Saltviksudde

Och sedan

1953 fick fyren elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

Idag har fyren elektriskt ljus med batteri som reserv.

  • Fyrplatsen ägs av privatperson.

Nuvarande utseende: Vitt 10,4 m högt fyrtorn.

Nuvarande karaktär: LFl WRG 8s 13,5M. Lyshöjd: 11,0 m.

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 85 Saltviksudde

Sedan stadsfullmäktige i Hudiksvall hemställt om uppförandet af en fyr på Enbärskär, under vilkor att fyren sedan öfvertogs och underhölls af lotsverket och Lotsstyrelsen tillstyrkt detsamma hos Kungl. Maj.t, enär den föreslagna fyren skulle ”jempte det den i hög grad underlättade inseglingen till Hudiksvallsfjärden tillika blifva af väsentlig nytta för fartyg, som nödgades innanför Agön söka ankarsättning samt lemna ledning till den enda genom fyrens anbringande användbara nödhamn på en kust af mer än 100 engelska mils längd”. Detta förslag godkändes af Kungl. Maj;t den 12 april 1878.

Som det vid närmare undersökning visat sig, att en fyr på Saltviksudde skulle vara lämpligare än på Enbärskär, anhöll stadsfullmäktige att, på enahanda villkor som förut, få uppföra fyren på Saltviksudde, hvilket ock bifölls af Kungl. Maj:t den 4 April 1879.

Fyrapparaten är uppsatt i ett vindsrum å gafveln af boningshuset, som uppfördes 1880. Fyrapparaten (4:e ordningens lins visande fast, hvitt sken, röd enklipp och hvit tvåklipp) består af ett linsfack af 14⁰, innehållande krona, trumma och krans, en katadioptrisk spegel, en klippapparat med 10 st. persienner i enklippen och 10 st. i tvåklippen samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke..

Hela fyranläggningen kostade Hudiksvalls stad 6.453 kronor och var ljusstyrkan för det hvita skenet 900 Häfnerljus.

För belysning österut är en fotogenlampa med föränderlig nivå och en veke uppsatt i ett boningsrum år 1893.

År 1907 uppsattes en 50 m/m luxlampa i fyren och blef då ljusstyrkan för det hvita skenet 4000 Häfnerljus.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1938 uppfördes en ny fyrbyggnad, bestående av en vit fyrkur på ett vitt, 7 meter högt torn av betong. Fotogenljuset utbyttes mot agaljus med solventil, varjämte fyrkaraktären ändrades till vitt, rött och grönt gruppblixtsken med 3 tätt på varandra följande blixtar var 9:e sekund. I fyren insattes en från huvudförrådet utlämnad linsapparat av 4:e ordningen. Fyrens ljusstyrka blev för vitt, rött och grönt sken 600, 150 och 75 hefnerljus.

Kostnaden för apparaterna exkl. lins uppgick till 4475 kr.

Sedan ändringsarbetet slutförts indrogs bemanningen och fyren ändrades till fyr utan ständig bevakning.

År 1953 infördes elektriskt ljus med tidströmställare och automatiskt agareservljus samt 5 st. värmeelement för fönstervärme. I samband med elektrifieringen ändrades fyrkaraktären till blänksken med 1 blänk var 8:e sekund. Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt förstärkt sken ökades till 6000, 1500 och 750 hefnerljus.

Hudiksvallslederna

Klicka här för att se fyrarna i Hudiksvallslederna.


Jfr Bottenhavet, ledfyr, fiskefyr, Agö