Radionavigering

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

radionavigering, navigering med hjälp av radiovågor.

I radions barndom sökte man sitt läge genom att bli pejlad av en pejlstation på land.

Från 1920-talet, och med egen utrustning, sökte man bäringen genom pejling av en cirkulär radiofyr. En cirkulär radiofyr sänder lika i alla riktningar.

I vissa inlopp utnyttjades riktad radiofyr, som gav en kurslinje att styra på.


Här pejlas riktningen till ett fartyg med radiosändare

Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Kompassros ritad.jpg

Med en radiopejl från AGA AB kan man själv finna riktningen till en radiofyr
Pejlantenn från 1920-tal. Vikt 29 kg. Tillverkning Telefunken


Decca Navigator ledde navigatören med radiovåg. Med Decca Navigator föddes hyperbelnavigeringen där man utnyttjar samspel av radiovågor från flera sändare samtidigt. Motsvarigheten LORAN ledde flyg och fartyg över stora områden som oceanerna.

Med satelliterna kom system med global täckning.

Markbaserade radiofyrar:

  • lågfrekvens (30-400 kHz): cirkulär radiofyr, riktad radiofyr, Omega, LORAN, Lambda, Decca Navigator, RANA
  • mellanfrekvens (1-2 MHz): Sea-Fix, Hi-Fix, TORAN, Raydist, Lorac
  • högfrekvens (1000-10 000 MHz): Hydrodist, Trisponder, Miniranger, Autotape, Radiolog, Syledis (400 MHz), Shoran (300 MHz)
  • hög högfrekvens: racon (transponder för radarvågor)

Satellitburna radiofyrsystem:

Kombination mark och satellit:

Egen sändare och mottagare:


Jfr fyrskepp, fyr, radiofyr, riktad radiofyr, pejlstation, radiopejl, markvåg, morsealfabetet, bäring, radiofrekvens, TRANSIT, GPS, D-GPS, Glonass, Galileo, LORAN, Decca Navigator, TORAN, Consol, Epos, radar, racon, radionavigering, Grimeton, telegraf, telefon, gsm, navigering, astronomisk navigation.