Radiofyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 25: Rad 25:
* Utbyggnaden av pejlstationer täckte emellertid inte möjligheten till krysspejling.  
* Utbyggnaden av pejlstationer täckte emellertid inte möjligheten till krysspejling.  


== Egen pejling ==
== Egen pejling av cirkulär radiofyr ==
På '''1920-talet började uppbyggnaden''' av det svenska systemet för cirkulära (rundstrålande) radiofyrar. Det kom att successivt att byggas ut:  
På '''1920-talet började uppbyggnaden''' av det svenska systemet för cirkulära (rundstrålande) radiofyrar. Det kom att successivt att byggas ut:  
* 1949 omfattade det 25 cirkulära radiofyrar.  
* 1949 omfattade det 25 cirkulära radiofyrar.  
Rad 32: Rad 32:


Genom att själv krysspejla radiofyrar med hjälp av fartygets egna utrustning kunde navigatören få fram önskade bäringar och därigenom finna sin position.  
Genom att själv krysspejla radiofyrar med hjälp av fartygets egna utrustning kunde navigatören få fram önskade bäringar och därigenom finna sin position.  
* Frekvensband 285-315 kHz. Utstrålad effekt 10-1000 W. Nominell räckvidd 25-200 M.  
* Frekvensband: 285-315 kHz. Utstrålad effekt: 10-1000 W. Nominell räckvidd: 25-200 [[M]].  
* [[Markvåg]]en används för att pejla riktningen till fyren med hjälp av en pejlantenn.  
* [[Markvåg]]en används för att pejla riktningen till fyren med hjälp av en pejlantenn.  
* Operatören vrider antennen tills '''minimum''' för ljudstyrkan erhålls. (Ett minimum är lättare att uppfatta än ett maximum). (Minimum ligger 90 grader från maximum.)
* Operatören vrider antennen tills '''minimum''' för ljudstyrkan erhålls. (Ett minimum är lättare att uppfatta än ett maximum). (Minimum ligger 90 grader från maximum.)
* Antennens riktning läses av mot en skala. Med kännedom om fartygets kurs räknar man fram bäringen. Noggrannhet cirka ±5°.  
* Antennens riktning läses av mot en skala. Med kännedom om fartygets kurs räknar man fram bäringen. Noggrannhet: cirka ±5°.  
* Med användning av en utrustning av hög kvalitet och inpejling av 3 radiofyrar kunde noggrannheten uppgå till cirka ± 0,3 M ( ± 600 m).  
* Med användning av en utrustning av hög kvalitet och inpejling av 3 radiofyrar kunde noggrannheten uppgå till cirka ± 0,3 M ( ± 600 m).  


=== Sändningstider ===
=== Sändningstider ===
Under 1930- och 1940-talen installerades radiofyrar på många fyrplatser.  
Under 1930- och 1940-talen installerades cirkulär radiofyrar på många fyrplatser.  
* Flera av dessa saknade landkabel och strömmen togs därför från egna kraftaggregat.  
* Flera av dessa saknade landkabel och strömmen togs därför från egna kraftaggregat.  
* Vid klart väder sände de flesta radiofyrar endast under de två första minuterna varje halvtimma.  
* Vid klart väder sände de flesta radiofyrar endast under de två första minuterna varje halvtimma.  
Rad 47: Rad 47:
=== Tidsdelning ===
=== Tidsdelning ===
Sändningarna från fyrarna var tidsdelade på så vis att  
Sändningarna från fyrarna var tidsdelade på så vis att  
* näraliggande fyrar, i grupper om högst 6 stycken, sände på samma frekvens, men var synkroniserade att sända  
* näraliggande fyrar, i grupper om högst 6 stycken, sände på '''samma frekvens''', men var synkroniserade att sända  
* i tur och ordning efter varandra.  
* i tur och ordning efter varandra.  
* Detta gjorde det enklare för navigatören att bestämma sin position eftersom han med en och samma stationsinställning kunde pejla mer än en radiofyr.  
* Detta gjorde det enklare för navigatören att bestämma sin position eftersom han med en och samma stationsinställning kunde pejla mer än en radiofyr.  
Rad 55: Rad 55:
* Beteckningen för [[Kullen]]s radiofyr var ”KUL”.  
* Beteckningen för [[Kullen]]s radiofyr var ”KUL”.  
* [[Hållö]] hade beteckningen ”LL”.  
* [[Hållö]] hade beteckningen ”LL”.  
* [[Almagrundet]] hade beteckningen "AL".  
* [[Almagrundet]] [[fyrskepp]] hade beteckningen ”AL”.  
* [[Sydostbrotten]] hade beteckningen ”SB” och sände på våglängden 988 m (303,6 kHz). Tonfrekvens 475 Hz.  
* [[Sydostbrotten]] [[fyrskepp]] hade beteckningen ”SB” och sände på våglängden 988 m (303,6 kHz). Tonfrekvens: 475 Hz.  
   
   
== Cirkulära radiofyrar ==
== Cirkulära radiofyrar ==
Rad 89: Rad 89:
== Samverkan i nordiska vatten ==
== Samverkan i nordiska vatten ==
'''1968''' var näten med de cirkulära radiofyrarna så utbyggda att de inkluderade alla nordiska vatten.  
'''1968''' var näten med de cirkulära radiofyrarna så utbyggda att de '''inkluderade alla nordiska vatten'''.  
* För västerhavet samverkade norska, danska och svenska radiofyrar.  
* För västerhavet samverkade norska, danska och svenska radiofyrar.  
* För Östersjön samverkade danska, svenska, tyska, östtyska, polska, baltiska, ryska och finska radiofyrar.  
* För Östersjön samverkade danska, svenska, tyska, östtyska, polska, baltiska, ryska och finska radiofyrar.  
* För Bottenhavet och Bottenviken samverkade finska och svenska radiofyrar.  
* För Bottenhavet och Bottenviken samverkade finska och svenska radiofyrar.  
* Utöver detta fanns radiofyrar primärt avsedda för flyget.  
* Utöver detta fanns radiofyrar primärt avsedda för flyget ([[aerofyr]]).  


Under 1970- och 1980-talen blev [[LORAN]] C och satellitnavigering ([[GPS]]) de vanligaste hjälpmedlen för handelssjöfarten.  
Under 1970- och 1980-talen blev [[Decca Navigator]] och [[LORAN]] C följt av satellitnavigering ([[GPS]]) de vanligaste hjälpmedlen för handelssjöfarten.  


== Riktad radiofyr ==
== Riktad radiofyr ==
De flesta radiofyrar var cirkulära. Det fanns också riktade radiofyrar. Dessa gav en kurslinje att styra på. Se [[riktad radiofyr]].
De flesta radiofyrar var cirkulära. Det fanns också riktade radiofyrar. Dessa gav en kurslinje att styra på. Se [[riktad radiofyr]].


För att utnyttja detta behövdes en radiomottagare men inte en riktningskänslig antenn.  
För att utnyttja detta behövdes en relativt enkel utrustning bestående av en "vanlig" radiomottagare. En riktningskänslig antenn behövdes inte.  
* Kurslinjen alstrades genom att två synkroniserade radiofyrar uppställda i linje med kurslinjen sände på samma frekvens.  
* Kurslinjen alstrades genom att två synkroniserade radiofyrar uppställda i linje med kurslinjen sände på samma frekvens.  
* Den ena sände en signal t ex kort-lång (morsetecknet för bokstaven A,.-), den andra sände en signal tvärt om, dvs lång-kort (morsetecknet för bokstaven N, -.).  
* Den ena sände en signal t ex kort-lång (morsetecknet för bokstaven A,.-), den andra sände en signal tvärt om, dvs lång-kort (morsetecknet för bokstaven N, -.).  
* Låg man på ena sidan om kurslinje hörde man det ena tecknet, låg man på andra sidan hörde man det andra tecknet, låg man mitt på kurslinjen sammanföll tecknen till en lång signal.  
* Låg man på ena sidan om kurslinje hörde man det ena tecknet, låg man på andra sidan hörde man det andra tecknet, låg man mitt på kurslinjen sammanföll tecknen till långa signaler.  


De sista riktade radiofyrarna i bruk var [[Nordkoster]] respektive [[Skallen]] vid Marstrand. De lades ner i början på 1970-talet.  
De sista riktade radiofyrarna i bruk var [[Nordkoster]] respektive [[Skallen]] vid Marstrand. De lades ner i början på 1970-talet.  

Versionen från 9 april 2014 kl. 09.46

Blixtsymbol.jpg
Rund prick = cirkulär radiofyr. Triangel = riktad radiofyr

radiofyr, fyr som sänder med radiovågor.

Fyren kunde vara placerad på marken, till exempel på en fyrplats eller ett fyrskepp, eller högt över våra huvuden i en satellit, till exempel GPS.

En radiofyr är antingen rundstrålande, dvs den sänder ut cirkulärt, lika åt alla håll horisonten runt,

  • eller också sänder den med riktad verkan, t ex i en trafikled.

Radiofyrar finns både för sjöfart och för flyget (aerofyr).

Fasta pejlstationer

I radions barndom fanns inte så många apparater. De som fanns var ombord på större fartyg. Radiofyrar fanns ännu inte. Statsmakten ansåg då att man skulle hjälpa sjöfarten med att pejla in fartygens läge.

Åren 1921-1925, försågs fyra svenska fyrplatser med radiopejlstation: Morups Tånge, Vinga, Hållö, och år 1935 Landsort.

En radiopejl är en anordning för att bestämma riktningen till en radiofyr.

  • Radiopejlen har en antenn som är riktningskänslig och är kopplad till en mottagare.
  • Den vridbara pejlantennen är försedd med en skala som visar riktningen till radiofyren.

Pejlstationerna sattes upp och drevs av personal från Svenska Telegrafstyrelsen (Telegrafverket).

  • Ett fartyg kunde anropa och be att få bäringen till fartyget radiopejlad. Noggrannheten var god.
  • Med uppgift från minst två bäringar kunde navigatören på fartyget lägga ut dessa i sjökortet och därigenom finna sin position i skärningspunkten för bäringarna, se bestickföring.
  • Utbyggnaden av pejlstationer täckte emellertid inte möjligheten till krysspejling.

Egen pejling av cirkulär radiofyr

1920-talet började uppbyggnaden av det svenska systemet för cirkulära (rundstrålande) radiofyrar. Det kom att successivt att byggas ut:

  • 1949 omfattade det 25 cirkulära radiofyrar.
  • 1991 omfattade det 38 cirkulära radiofyrar.
  • 1992 omfattade det 13 cirkulära radiofyrar.

Genom att själv krysspejla radiofyrar med hjälp av fartygets egna utrustning kunde navigatören få fram önskade bäringar och därigenom finna sin position.

  • Frekvensband: 285-315 kHz. Utstrålad effekt: 10-1000 W. Nominell räckvidd: 25-200 M.
  • Markvågen används för att pejla riktningen till fyren med hjälp av en pejlantenn.
  • Operatören vrider antennen tills minimum för ljudstyrkan erhålls. (Ett minimum är lättare att uppfatta än ett maximum). (Minimum ligger 90 grader från maximum.)
  • Antennens riktning läses av mot en skala. Med kännedom om fartygets kurs räknar man fram bäringen. Noggrannhet: cirka ±5°.
  • Med användning av en utrustning av hög kvalitet och inpejling av 3 radiofyrar kunde noggrannheten uppgå till cirka ± 0,3 M ( ± 600 m).

Sändningstider

Under 1930- och 1940-talen installerades cirkulär radiofyrar på många fyrplatser.

  • Flera av dessa saknade landkabel och strömmen togs därför från egna kraftaggregat.
  • Vid klart väder sände de flesta radiofyrar endast under de två första minuterna varje halvtimma.
  • Under osiktigt väder sände man hela tiden. Generatorerna för mistsignaleringen var då igång och man hade god tillgång till ström till radiosändaren.
  • Strömmen togs annars från blybatterier, som laddades från dieselgeneratorerna under natten.

Tidsdelning

Sändningarna från fyrarna var tidsdelade på så vis att

  • näraliggande fyrar, i grupper om högst 6 stycken, sände på samma frekvens, men var synkroniserade att sända
  • i tur och ordning efter varandra.
  • Detta gjorde det enklare för navigatören att bestämma sin position eftersom han med en och samma stationsinställning kunde pejla mer än en radiofyr.

Igenkänningssignal

För att kunna identifiera radiofyren hade varje sådan sin egen beteckning. En apparat (teckengenerator) formade denna beteckning till en igenkänningssignal bestående av morsetecken.

Cirkulära radiofyrar

1921 installerades den första svenska cirkulära radiofyren. Det skedde på Vinga fyrplats.

1946 var sju av de svenska fyrskeppen utrustade med cirkulär radiofyr, nämligen på stationerna Almagrundet, Falsterborev, Finngrunden, Svenska Björn, Sydostbrotten, Vinga fyrskepp och Ölandsrev.

1953 hade Sjöfartsstyrelsen 25 radiofyrar drift.

Svenska kusten hade då cirka 40 radiofyrar. Nu fanns också andra elektroniska navigationshjälpmedel, t ex Decca Navigator och radar. Handelssjöfarten använde så gott som uteslutande dessa system.

Samverkan i nordiska vatten

1968 var näten med de cirkulära radiofyrarna så utbyggda att de inkluderade alla nordiska vatten.

  • För västerhavet samverkade norska, danska och svenska radiofyrar.
  • För Östersjön samverkade danska, svenska, tyska, östtyska, polska, baltiska, ryska och finska radiofyrar.
  • För Bottenhavet och Bottenviken samverkade finska och svenska radiofyrar.
  • Utöver detta fanns radiofyrar primärt avsedda för flyget (aerofyr).

Under 1970- och 1980-talen blev Decca Navigator och LORAN C följt av satellitnavigering (GPS) de vanligaste hjälpmedlen för handelssjöfarten.

Riktad radiofyr

De flesta radiofyrar var cirkulära. Det fanns också riktade radiofyrar. Dessa gav en kurslinje att styra på. Se riktad radiofyr.

För att utnyttja detta behövdes en relativt enkel utrustning bestående av en "vanlig" radiomottagare. En riktningskänslig antenn behövdes inte.

  • Kurslinjen alstrades genom att två synkroniserade radiofyrar uppställda i linje med kurslinjen sände på samma frekvens.
  • Den ena sände en signal t ex kort-lång (morsetecknet för bokstaven A,.-), den andra sände en signal tvärt om, dvs lång-kort (morsetecknet för bokstaven N, -.).
  • Låg man på ena sidan om kurslinje hörde man det ena tecknet, låg man på andra sidan hörde man det andra tecknet, låg man mitt på kurslinjen sammanföll tecknen till långa signaler.

De sista riktade radiofyrarna i bruk var Nordkoster respektive Skallen vid Marstrand. De lades ner i början på 1970-talet.

På 1980-talet fanns radiofyrarna kvar som ett relativt billigt hjälpmedel. De användes mest av fritidsbåtar men utnyttjades även som reservsystem av handelsfartygen.

Ändrad modulering

Före 1951 var modulationssättet för radiofyrar nycklad tonsändning, dvs A2, dvs bärvågen inklusive den modulerande hörbara tonen nycklades till/från.

  • Efter 1951 ändrades karaktären genom en internationell överenskommelse till fast bärvåg med nycklad modulerande ton, dvs till A0/A2. Detta kom att gälla samtliga radiofyrar med undantag av några med kortare räckvidd. Dessa sände med nycklad bärvåg utan modulerande ton, dvs A1. Dessa sände i radiofyrbandets övre del, t ex Grundkallen med 314,5 kHz.

Frekvenser 1968

Kanal Frekvens Kanal Frekvens
  • 1__287,3_____8__303,4
2__289,6_____9__305,7
  • 3__291,9____10__308,0
4__294,2____11__310,3
  • 5__296,5____12__312,6
6__298,8____13__313,5
  • 7__301,1____14__314,5

Nytt sätt att sända

1992 lades enligt en internationell överenskommelse sändningssättet om till endast nycklad bärvåg, dvs till A1A.

  • Dessutom fick varje radiofyr sin egen frekvens.
  • Avståndet mellan frekvenserna var i steg om endast 500 Hz. Detta krävde att navigatören skaffade sig en ny, smalbandig mottagare med inkopplingsbar intern tonoscillator.
  • Igenkänningssignalen för radiofyren, i form av morsetecken bibehölls oförändrad. Denna sändes 2 till 3 gånger följd av ett cirka 45 sekunder långt pejlstreck (utdragen "ton"), för att sedan upprepas.
  • Det långa pejlstrecket användes av navigatören för att pejla in, dvs bestämma riktningen till, sändaren.
  • Det kan också användas för att sända annan information, vilket dock inte inverkar på radiopejlingens noggrannhet.

Avveckling

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift. I planerna ingick att de resterande 13 utom 7 skall vara borta före år 2000.

  • Dessa 7 skall användas för att sända korrektionssignaler till GPS, sk D-GPS.
  • Det långa pejlstrecket används för detta.

Radiofyr primärt för sjöfart

Radiofyr primärt för aero

  • Trummen (Vänern), Grebbestad, Norrtälje, Alnö

Fortsättning

Se uppslag för GPS för den fortsatta användningen för de svenska radiofyrarna, nämligen för D-GPS.


Jfr fyrskepp, fyr, racon, morsealfabetet, markvåg, riktad radiofyr, Decca Navigator, LORAN C, Consol, GPS, D-GPS, Kullen, Hållö, Grimeton, bäring, racon, radiofrekvens.