Persgrunden: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Persgrunden''', Sveriges västligaste grundflak. Ligger i Skagerack, ungefär mitt emellan Ursholmen och Väderöarna men längre västerut. Utgör referenspunkt ...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Persgrunden''', Sveriges västligaste grundflak.  
[[Fil:Väderöbod karta ritad.jpg|150px|left|border]]
[[Fil:Agö lysboj ritad.jpg|thumb|400px| Lys- och klockboj med [[AGA-ljus]] och [[solventil]]. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border]]
[[Fil:Symbol lysboj.jpg|52 px|border]]


Ligger i Skagerack, ungefär mitt emellan [[Ursholmen]] och [[Väderöarna]] men längre västerut. Utgör referenspunkt för gräns för svenskt territorialvatten.
'''Persgrunden''', Sveriges västligaste grundflak, [[Skagerack]]
 
Ligger ungefär mitt emellan [[Ursholmen]] och Väderöarna men längre västerut. Utgör referenspunkt för gräns för svenskt territorialvatten.


(Här ska karta in)


På '''1805''' års sjökort markeras området som djupt hav.  
På '''1805''' års sjökort markeras området som djupt hav.  
Rad 9: Rad 13:
'''1843''' upptäcktes grundflaket av Per Amundsson på Ramsö (i Koster-arkipillagen) och hans bror Anders. "Från Ramsös högsta berg hade de sett att det bröt där ute."
'''1843''' upptäcktes grundflaket av Per Amundsson på Ramsö (i Koster-arkipillagen) och hans bror Anders. "Från Ramsös högsta berg hade de sett att det bröt där ute."


Vid sjömätningar '''1850-1861''' noterades grundet som 3 meter djupt.  
Vid sjömätningar '''1850-1861''' noterades grundet som '''3 meter''' djupt.  
* Ett annat grund på 9 famnar noterades också, liksom lodningar på både 21 och 33 famnar.   
* Ett annat grund på 9 famnar noterades också, liksom lodningar på både 21 och 33 famnar.   


Rad 16: Rad 20:
* Bäringar till Kosters södra fyr samt Väderöbod anges.  
* Bäringar till Kosters södra fyr samt Väderöbod anges.  


1916 satte man ut en ljus- och ljudboj vid det sydliga grundet.  
'''1916''' satte man ut en ljud- och [[lysboj]] vid det sydliga grundet.  


'''1958''' års upplaga av Ortsnamnen i Göteborgs och Bohus län: "En viss Per på Ramsö var cirka 1850 med och visade detta grund då det kartlades. Eljest upptäcktes det eljest av hans samtida Anders på Ramsö. Denne stod uppe i berget och såg att det bröt långt ute i havet (avståndet är 17 km) och mente på att det måste vara ett grund."
'''1958''' års upplaga av Ortsnamnen i Göteborgs och Bohus län: "En viss Per på Ramsö var cirka 1850 med och visade detta grund då det kartlades. Eljest upptäcktes det eljest av hans samtida Anders på Ramsö. Denne stod uppe i berget och såg att det bröt långt ute i havet (avståndet är 17 km) och mente på att det måste vara ett grund."
Rad 23: Rad 27:




Jfr [[lysboj]], [[längdmått]], [[landhöjning]], [[Skagerack]].
Jfr [[lysboj]], [[längdmått]], [[landhöjning]], [[Skagerack]]

Versionen från 20 juli 2015 kl. 10.46

Väderöbod karta ritad.jpg
Lys- och klockboj med AGA-ljus och solventil. Figur Leif Elsby

SweFlag.jpg Symbol lysboj.jpg

Persgrunden, Sveriges västligaste grundflak, Skagerack

Ligger ungefär mitt emellan Ursholmen och Väderöarna men längre västerut. Utgör referenspunkt för gräns för svenskt territorialvatten.


1805 års sjökort markeras området som djupt hav.

1843 upptäcktes grundflaket av Per Amundsson på Ramsö (i Koster-arkipillagen) och hans bror Anders. "Från Ramsös högsta berg hade de sett att det bröt där ute."

Vid sjömätningar 1850-1861 noterades grundet som 3 meter djupt.

  • Ett annat grund på 9 famnar noterades också, liksom lodningar på både 21 och 33 famnar.

1869 års "Den svenske lotsen" anger "Persgrund, hvilket genom sitt ringa djup och läge långt till sjöss är särdeles farligt".

  • Djupet anges till 10 for (3 meter) och diametern cirka 30 meter.
  • Bäringar till Kosters södra fyr samt Väderöbod anges.

1916 satte man ut en ljud- och lysboj vid det sydliga grundet.

1958 års upplaga av Ortsnamnen i Göteborgs och Bohus län: "En viss Per på Ramsö var cirka 1850 med och visade detta grund då det kartlades. Eljest upptäcktes det eljest av hans samtida Anders på Ramsö. Denne stod uppe i berget och såg att det bröt långt ute i havet (avståndet är 17 km) och mente på att det måste vara ett grund."

2000 sjökortet anger 2,4 m djup på grundaste stället.


Jfr lysboj, längdmått, landhöjning, Skagerack