Skillnad mellan versioner av "Pegel"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Pegel.jpg|thumb|200px| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]
+
'''pegel''', anordning för mätning av [[vattenstånd]]et.  
  
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
+
Pegeln består av en skala monterad mot ett fast underlag (=t ex berg). Mot denna avläser man rådande [[vattenstånd]]. I äldre tid var den inhuggen i berget. Den kunde utgöras av linjer och årtal.
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
 
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border|länk=teknik]]
 
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border|länk=navigation]]
 
  
[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg|thumb|200px| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] 2010. Foto Leif Elsby]]
+
I modern tid påminner skalan ofta om en skoltavlelinjal, där varannan decimeter har en mörk bakgrund (ofta svart eller röd) och varannan en ljus bakgrund (ofta gul eller vit).
  
'''pegel''', anordning för mätning av [[vattenstånd]]et.  
+
Vågrörelser kan ibland försvåra avläsningen. Man får då göra en bästa uppskattning av rådande medelvärde.  
 
 
Pegeln består av en skala monterad mot ett fast underlag (=t ex berg). Mot denna avläser man rådande [[vattenstånd]].  
 
  
I äldre tid var den inhuggen i berget. Den kunde utgöras av linjer och årtal.
 
  
I modern tid påminner skalan ofta om en skoltavlelinjal, där varannan decimeter har en mörk bakgrund (ofta svart eller röd) och varannan en ljus bakgrund (ofta gul eller vit).
+
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
 +
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
 +
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
 +
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]]
 +
[[Fil:Lur ritad.jpg|46 px|border|länk=mistsignal]]
 +
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
 +
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
 +
[[Fil:KanalSymbol.jpg|37px|border|länk=vattenvägar]]
  
Vågrörelser kan ibland försvåra avläsningen. Man får då göra en bästa uppskattning av rådande medelvärde.  
+
[[Fil:Pegel.jpg|thumb|230px| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby. ]]
 +
[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg|thumb|230px| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] 2010. Foto Leif Elsby. ]]
 +
[[Fil:MareografenFuruögrundArkivSkellefteåMuseum.jpg|thumb|220px|[[Mareograf]]en i [[Furuögrund]]. Arkiv Skellefteå Museum. ]]
  
Ett antal fyrplatser eller motsvarande har varit / är utrustade med pegel:
 
  
* [[Björn]], [[Draghällan]], [[Landsort]], [[Ratan]], Varberg [[Skrivareklippan]], [[Ystad]]
+
Ett antal fyrplatser eller motsvarande har varit / är utrustade med pegel eller [[mareograf]]: [[Furuögrund]], [[Ratan]], [[Björn]], [[Draghällan]], [[Landsort]], Varberg [[Skrivareklippan]], [[Ystad]].
  
 
== Kanaler ==
 
== Kanaler ==
I [[kanal]]er sitter ofta en pegel i anslutning till en [[sluss]], oftast vid den nedre porten.  
+
I [[kanal]]er sitter ofta en pegel i anslutning till en sluss, oftast vid den nedre porten.  
  
 
== [[Vattenstånd]]ets förändringar ==
 
== [[Vattenstånd]]ets förändringar ==
Rad 38: Rad 40:
 
I äldre tid var det en penna som ritade på ett papper som matades fram av ett urverk. Exempel är [[Ratan]].
 
I äldre tid var det en penna som ritade på ett papper som matades fram av ett urverk. Exempel är [[Ratan]].
  
I nutid är anordningen elektronisk.  
+
I nutid är anordningen elektronisk, karta klicka här: [[sjörapport]].  
  
  
 
År 1966 hade följande orter en mareograf. Värdena för vattenstånd avser perioden fram till 1966
 
År 1966 hade följande orter en mareograf. Värdena för vattenstånd avser perioden fram till 1966
 
  
 
<tt>
 
<tt>
Rad 49: Rad 50:
 
Smögen ___________ 1911 _______ +148 _______ +94 __________ -68 _____________ -82
 
Smögen ___________ 1911 _______ +148 _______ +94 __________ -68 _____________ -82
  
[[Varberg]] __________ 1887 _______ +143 _______ +93 __________ -66 ____________ -117
+
[[Varberg]] __________ 1886 _______ +143 _______ +93 __________ -66 ____________ -117
  
[[Ystad]] ____________ 1887 _______ +167 _______ +90 __________ -93 ____________ -144
+
[[Ystad]] ____________ 1886 _______ +167 _______ +90 __________ -93 ____________ -144
  
 
Kungsholms fort __ 1887 _______ +132 _______ +72 __________ -66 _____________ -94
 
Kungsholms fort __ 1887 _______ +132 _______ +72 __________ -66 _____________ -94
  
[[Landsort]] _________ 1887 ________ +82 _______ +53 __________ -43 _____________ -67
+
[[Landsort]] _________ 1886 ________ +82 _______ +53 __________ -43 _____________ -67
  
 
[[Stockholm]] ________ 1889 ________ +93 _______ +59 __________ -45 _____________ -67
 
[[Stockholm]] ________ 1889 ________ +93 _______ +59 __________ -45 _____________ -67
  
[[Björn]] ____________ 1892 _______ +136 _______ +72 __________ -52 _____________ -81
+
[[Björn]] ____________ 1891 _______ +136 _______ +72 __________ -52 _____________ -81
  
[[Draghällan]] _______ 1898 _______ +104 _______ +65 __________ -56 _____________ -90
+
[[Draghällan]] _______ 1897 _______ +104 _______ +65 __________ -56 _____________ -90
  
 
[[Ratan]] ____________ 1898 _______ +105 _______ +72 __________ -72 ____________ -124
 
[[Ratan]] ____________ 1898 _______ +105 _______ +72 __________ -72 ____________ -124
  
Furögrund ________ 1916 _______ +134 _______ +73 __________ -68 _____________ -99
+
[[Furuögrund]] _______ 1916 _______ +134 _______ +73 __________ -68 _____________ -99
  
 
Luleå ____________ 1917 _______ +145 _______ +90 __________ -76 ____________ -135
 
Luleå ____________ 1917 _______ +145 _______ +90 __________ -76 ____________ -135
 
</tt>
 
</tt>
  
 +
== Karta mareografer år 1966 ==
 +
{{#display_point:
 +
 +
58.3537,11.2178 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smögens Hamn|Smögen]];
 +
57.105, 12.221 ~ ~ ~ ~ ~ [[Varberg]];
 +
55.425045, 13.827328 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ystad]];
 +
56.1052,15.5893 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kungsholm]]s fort;
 +
58.7688,17.8589 ~ ~ ~ ~ ~ [[Landsort]];
 +
59.3243,18.0818 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stockholm]];
 +
60.638849, 17.985865 ~ ~ ~ ~ ~ [[Björn]];
 +
62.339898, 17.439435 ~ ~ ~ ~ ~ [[Draghällan]];
 +
63.9861,20.895 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ratan]];
 +
64.9157,21.2306 ~ ~ ~ ~ ~ [[Furuögrund]];
 +
65.535, 22.158 ~ ~ ~ ~ ~ [[Hamnholmen|Luleå]]
 +
 +
|height=600px
 +
|icon=PluppFyr.png
 +
}}
  
 
== Länkar ==
 
== Länkar ==
  
* Länk till [http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/mareograf-1.13483 SMHIs beskrivning av mareografer]
+
* Länk till [http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/mareograf-1.13483 SMHIs beskrivning av mareografer].
  
 
* Länk till [http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/arets-medelvattenstand-1.10047 enkel beskrivning av medelvattenstånd]. På sidan finns också en länk till aktuellt års medelvattenstånd i olika höjdsystem.
 
* Länk till [http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/arets-medelvattenstand-1.10047 enkel beskrivning av medelvattenstånd]. På sidan finns också en länk till aktuellt års medelvattenstånd i olika höjdsystem.

Nuvarande version från 16 december 2020 kl. 17.50

pegel, anordning för mätning av vattenståndet.

Pegeln består av en skala monterad mot ett fast underlag (=t ex berg). Mot denna avläser man rådande vattenstånd. I äldre tid var den inhuggen i berget. Den kunde utgöras av linjer och årtal.

I modern tid påminner skalan ofta om en skoltavlelinjal, där varannan decimeter har en mörk bakgrund (ofta svart eller röd) och varannan en ljus bakgrund (ofta gul eller vit).

Vågrörelser kan ibland försvåra avläsningen. Man får då göra en bästa uppskattning av rådande medelvärde.


SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg

Pegel i hamnen Pite-Rönnskär 2010. Foto Leif Elsby.
Den historiska mareografen vid Ratan 2010. Foto Leif Elsby.
Mareografen i Furuögrund. Arkiv Skellefteå Museum.


Ett antal fyrplatser eller motsvarande har varit / är utrustade med pegel eller mareograf: Furuögrund, Ratan, Björn, Draghällan, Landsort, Varberg Skrivareklippan, Ystad.

Kanaler

I kanaler sitter ofta en pegel i anslutning till en sluss, oftast vid den nedre porten.

Vattenståndets förändringar

Landhöjningen gör att pegeln "flyttar sig uppåt" och då och då måste ersättas med en ny.

Medelvattenståndet har ett över tid glidande värde. Medelvattenståndet är ett beräknat värde och bestäms genom regressionsanalys av långa mätserier. Det är därför man kan veta medelvattenståndet redan på årets första dag.

Vattenståndet i sjön Vänern mäts mot pegel i förhållande till tröskeln till den nedre slussen vid Sjötorp, som är den första slussen av Göta kanal vid resa mot Östersjön.

Mareograf

Mareograf består av en flottör kopplad till registrering av vattenståndet.

I äldre tid var det en penna som ritade på ett papper som matades fram av ett urverk. Exempel är Ratan.

I nutid är anordningen elektronisk, karta klicka här: sjörapport.


År 1966 hade följande orter en mareograf. Värdena för vattenstånd avser perioden fram till 1966

Ort ______________ Första år __ Högt __ Normalt högt __ Normalt lågt __ Lågt vattenstånd

Smögen ___________ 1911 _______ +148 _______ +94 __________ -68 _____________ -82

Varberg __________ 1886 _______ +143 _______ +93 __________ -66 ____________ -117

Ystad ____________ 1886 _______ +167 _______ +90 __________ -93 ____________ -144

Kungsholms fort __ 1887 _______ +132 _______ +72 __________ -66 _____________ -94

Landsort _________ 1886 ________ +82 _______ +53 __________ -43 _____________ -67

Stockholm ________ 1889 ________ +93 _______ +59 __________ -45 _____________ -67

Björn ____________ 1891 _______ +136 _______ +72 __________ -52 _____________ -81

Draghällan _______ 1897 _______ +104 _______ +65 __________ -56 _____________ -90

Ratan ____________ 1898 _______ +105 _______ +72 __________ -72 ____________ -124

Furuögrund _______ 1916 _______ +134 _______ +73 __________ -68 _____________ -99

Luleå ____________ 1917 _______ +145 _______ +90 __________ -76 ____________ -135

Karta mareografer år 1966

Laddar karta ...

Länkar

  • Länk till Mer att känna till kring medelvattenstånd. Sjöfartsverket och SMHI går nu (inom några år) över till ett landbaserat höjdsystem där både sjökort och vattenståndsmätningar kommer att presenteras i det nationella höjdsystemet RH2000. De första sjökorten har redan utgivits med nollan i RH2000 som referens (Haparanda skärgård med omnejd). Fördelarna med att använda samma referens för alla vertikala data är många


Jfr Björn, Draghällan, Ratan, Varberg Skrivareklippan, Ystad, Landsort, landhöjning, SMHI, vattenstånd.