Parabolisk: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|left|65 px|border]]
'''parabolisk''', en matematisk kurvform, parabel, som har ett fokus / brännpunkt som ger '''strålar som är parallella''' som i en strålkastare.
 
Används i en '''[[fyrljusreflektor]]'''.
 
Föregångare till [[fyrlins]].
 
[[Fil:LFl 10s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
 
[[Image:Parabel liten stor ritad.jpg|thumb|200px|Stor omslutning reflekterar mer ljus. Figur Leif Elsby]]
[[Image:Parabel liten stor ritad.jpg|thumb|200px|Stor omslutning reflekterar mer ljus. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:Navens spegel fr sidan.jpg|thumb|200px||[[Naven]]s [[omgående]] [[parabolisk]]a spegel med urverk med lod och [[fotogen]]lampa, sedd från sidan. Vänermuseet. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Navens spegel fr sidan.jpg|thumb|200px||[[Naven]]s [[omgående]] [[parabolisk]]a spegel med urverk med lod och [[fotogen]]lampa, sedd från sidan. Vänermuseet. Foto Leif Elsby]]
Rad 5: Rad 16:
[[Image:Sideralspegel ritad.jpg|thumb|200px|Spegel för [[sideralsken]], sedd från sidan. Figur Leif Elsby]]  
[[Image:Sideralspegel ritad.jpg|thumb|200px|Spegel för [[sideralsken]], sedd från sidan. Figur Leif Elsby]]  


'''parabolisk''', en matematisk kurvform, parabel, som har ett fokus / brännpunkt som ger strålar som är parallella.
Används i en '''[[fyrljusreflektor]]'''.


== Vad ==
== Vad ==
Om en spegel utformas med parabolisk yta kan den  
Om en [[spegel]] utformas med parabolisk yta kan den  
* från '''fokus''' sända ut ett strålknippe som då får '''parallella strålar''', eller   
* från '''fokus''' sända ut ett strålknippe som då får '''parallella strålar''', eller   
* till fokus samla in ett strålknippe, till exempel i ett teleskop.  
* till fokus samla in ett strålknippe, till exempel i ett spegelteleskop. Jämför [[lins]]


Används för fyrar för att sända ut [[blänk]], eller som  
Används för [[fyr]]ar för att sända ut [[blänk]], eller som  
* stillastående för att ge ett [[fast sken]].  
* stillastående för att ge ett [[fast sken]], till exempel i en [[ensfyr]].  
   
   
== Först ==
== Först ==
Rad 31: Rad 39:


== Spegel för [[sideralsken]] ==
== Spegel för [[sideralsken]] ==
En variant är spegeln för [[sideralsken]]. Den består av en överdel och en underdel. Gapet dem emellan är parabolisk, det vill säga har formen av en parabel.  
En variant är spegeln för [[sideralsken]]. Den består av en överdel och en underdel. Gapet dem emellan är paraboliskt, det vill säga har formen av en parabel.  




Jfr [[reflektor]], [[fyrljusreflektor]], [[totalreflektion]], [[fyroptik]], [[trumlins]], [[planlins]], [[blänk]], [[fast sken]]
Jfr [[reflektor]], [[fyrljusreflektor]], [[totalreflektion]], [[fyroptik]], [[trumlins]], [[planlins]], [[blänk]], [[fast sken]]

Versionen från 28 september 2016 kl. 12.26

parabolisk, en matematisk kurvform, parabel, som har ett fokus / brännpunkt som ger strålar som är parallella som i en strålkastare.

Används i en fyrljusreflektor.

Föregångare till fyrlins.

LFl 10s.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

Stor omslutning reflekterar mer ljus. Figur Leif Elsby
Navens omgående paraboliska spegel med urverk med lod och fotogenlampa, sedd från sidan. Vänermuseet. Foto Leif Elsby
Treskenad spegel, sedd uppifrån. Figur Leif Elsby
Spegel för sideralsken, sedd från sidan. Figur Leif Elsby


Vad

Om en spegel utformas med parabolisk yta kan den

  • från fokus sända ut ett strålknippe som då får parallella strålar, eller
  • till fokus samla in ett strålknippe, till exempel i ett spegelteleskop. Jämför lins

Används för fyrar för att sända ut blänk, eller som

Först

Den förste som konstruerade en parabolisk ljusspegel (reflektor) var engelsmannen William Hutchinson. Året var 1752. Han tillverkade en gjutform i trä som han sedan täckte med gips. Formen togs bort och gipsskålens insida kläddes med påklistrad, blank tennfolie. Ljuskällan placerades i spegelns fokus.

Andra har också laborerat med speglar. Bland annat Braun (Landsort) och Norberg (Örskär, Korsö, Carlsten).

Sedan har skickliga koppar- och mässingssmeder lärt sig hur man hamrar ut en parabolisk spegel ur ett stycke koppar- eller mässingplåt.

Djupare och djupare

Man fann att om man gör spegeln djupare, ger den en större omslutning, så reflekterar den fler ljusstrålar. Skenet blir starkare.

Treskenad spegel

Man fann att om man skar bottnen ur tre paraboliska speglar och satte ihop dem med ett gemensamt fokus så fick man en så kallad treskenad spegel. Om den vrids ger den upphov till blänk.

Spegel för sideralsken

En variant är spegeln för sideralsken. Den består av en överdel och en underdel. Gapet dem emellan är paraboliskt, det vill säga har formen av en parabel.


Jfr reflektor, fyrljusreflektor, totalreflektion, fyroptik, trumlins, planlins, blänk, fast sken