Norrköping
Norrköping, svensk stad med lotsplats och obemannade hamnfyrar, ensfyrar och ledfyrar samt 2 optiska f.d. flygfyrar. Norra Östersjön
Norrköping. I Norrköping. * Två optiska flygfyrar på flygleden Stockholm - Malmö. * Kungsängen: Optisk flygfyr 1,5M SO om staden (flygplats). Hålles tänd vid behov. Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen Bråviken och Slätbaken. * Bråvalla: Optisk flygfyr 2M NV om staden (flygplats). Hålles tänd vid behov. Inom fyrens lysvidd ligger farvattnen i västra delen av Bråviken.
Norrköping flygfyr Kungsängen
Position: Lat: 58 35. Long: 16 14. Sv. Nr. 2011, 8090, Ae 510.
1936 anlades den optiska flygfyren på flygleden Stockholm - Malmö. 1,5M SO Norrköping (flygplats).
1938 modifierades flygfyren.
- Elektriskt ljus. Fyrkaraktär: Bx W 5s. Ljusstyrka: 40,000 HK. Lysvidd: 21M.
- Två ledande sektorer.
- Ledande sektor med "tre blixt" (Bx(3) W): 061,5 - 076,5 grad samt 220 - 235 grad.
- Övriga sektorer med "en blixt" (Bx W): 076,5 - 220 grad samt 235 - 061,5 grad.
- Gul och röd fackverksmast. Lyshöjd över medelvatten: 65 m.
Någon gång i perioden 1981-1998 släcktes flygfyren.
Norrköping flygfyr Bråvalla
Position: Lat: 58 37. Long: 16 08. Sv. Nr. Ae 520.
1951 anlades den optiska flygfyren på flygleden Stockholm - Malmö. 2M NV Norrköping (flygplats).
- Elektriskt ljus. Fyrkaraktär: Bx(7) W 19ss. Ljusstyrka: 500,000 HK. Lysvidd: 21M.
- Rundstrålande. (Ingen ledande sektor).
- Orange och vit fackverksmast. Lyshöjd över medelvatten: 66 m.
Någon gång i perioden 1981-1998 släcktes flygfyren.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Norrköpings lotsplats. Belägen i Norrköpings stad. Postadress och telegramadress: Norrköping.
Norrköpings stads äldsta privilegier daterar sig från år 1384. Då var staden endast en kvarnby, belägen vid Knäppingsborg invid Motala ström. Senare under Gustaf II Adolfs tid, vilken konung på allt sätt sökte främja landets industri genom att inkalla utländskt kapital och yrkesfärdighet till manufakturverkens grundande och drift, blev Norrköping huvudort för den banbrytande verksamhet Louis de Geer öppnade. På grund av stadens belägenhet vid Motala ström förenades de tvenne stora fördelarna av tillgänglig vattenkraft med bekväma transportmöjligheter sjöledes.
Hur länge Norrköping var lotsplats kan av här tillgängliga handlingar icke utrönas. År 1827 synes dock här ha funnits: 1 lotsålderman, 2 mästerlotsar, 1 sekundlots och 1 lotslärling. Genom utslag den 30 november 1827 har nämligen Landshövdingeämbetet ålagt borgerskapet i Norrköping att utom skyldighet att till lotsarna betala ut pengar för inkvartering samt rätt till fiske i stadens fiskevatten, till lotsarna utbetala 40 riksdaler banco för foder och bete åt en ko. Detta utslag ändrades den 26 februari 1839 därhän att i stället för inkvarteringspengar skulle beredas en byggnadsplats åt lotsarna, vilken också enligt stadsingenjör Bennets protokoll blivit utstakad i den s.k. Gästgivarehagen den 20 april 1841 till en vidd av 5000 kvadratalnar. Några byggnader blev aldrig uppförda, och år 1916, då platsen behövdes av staden för annat ändamål, överläts densamma mot att lotsarna erhöll en lämplig plats till materialgård på annat ställe inom hamnområdet, samt för all framtid en ersättning av 600 kronor årligen att oavkortat fördelas på platsens i tjänst varande lotsar. Den summan tillfaller emellertid Lotsverket.
Den första distriktschef som kan spåras är kapten Granberg, åren 1853 - 1869 var Anton Blom t.f., Werner åren 1871 - 1886, Joh. Råberg t.f. till år 1887, då lotskapten E. Smith tillträdde befattningen till åren 1894, C. F. Asker åren 1894 - 1898, E. Sparre åren 1898 - 1905.
Norrköpings distrikt sträckte sig från Sävösund i norr till Figeholm i söder till 1 augusti 1905, då genom sammanslagning av distrikten Kalmar blev säte för distriktschefen för nuvarande Östra distriktet, som sträcker sig från Oxelösund till Kristianopel.
Lotsarna i Norrköping betjänar utgående trafiken från Norrköping jämte en del smärre platser i Bråviken. Från själva hamnen, som f.n. har ett kajområde av 4,160 meter längd leder segelrännan, som huvudsakligen följer Motala ströms slingrande väg emot Bråviken, en på grund av alla krökarna, med större fartyg svårtrafikabel led av 12,300 meter längd ut till Pampusfjärden.
I rännan pågår ständigt förbättringsarbeten. Redan år 1635 omtalas fördjupningsarbeten men ännu år 1730 var ledens djup ej mer än högst 11 fot (3,3 meter). Först åren 1852 - 1855 fick den ett djup av 16 fot (4,8 meter). Sedan år 1903 har leden ett djup av 5,8 meter vid medelvattenstånd och en bredd av 40 à 50 meter. För närvarande pågår arbeten med fördjupning till 6,5 meter.
Trafiken är stadd i ständig tillväxt på grund av att flera industrier har anlagts de senaste åren. Antalet lotsar, som ursprungligen var 4, ökades år 1900 till 5, men redan år 1903 måste antalet ökas till nuvarande 6. Lotsledernas längd från Norrköping till lotsombyte vid Oxelösund eller Arkö är 34 distansminuter.
Exporten består huvudsakligen av papper, trä, malm, skördemaskiner, bindgarn, styckegods m. m. Importen av stenkol, koks samt styckegods.
Linjer som trafikerar hamnen är Transatlantic, Ostasiatiska, Svenska America - Mexico, Svenska Lloyds, Norddeutcher Lloyds, Bremen - Australien, London - Hull, Bristol - Norrköping, Liverpool - Norrköping samt Sveabolagets linjer på Frankrike, Holland och Belgien, 3 olika Hamburglinjer m. fl. "
Lotskaptensexpedition
Lotsplats
1894 tillhörde lotsplatsen Norrköpings lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Frans Wilhelm Pettersson, f. 1853
- Mästerlots: Gert Karl Sundström, f. 1837
- Mästerlots: Gustaf Ferdinand Stenbäck, f. 1850
- Lots: Carl Gustaf (Karlsson) Dahl, f. 1848
- Lots: Victor Arvid Bernhard Sundström, f. 1857
Lotsbarnskola
Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.
Inre delen av Norrköpingsleden
Här finns fyrarna:
Jfr Norra Östersjön, Södertälje kanal, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr, Landsort