Nidingen: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 423: Rad 423:
|-
|-
|'''Kontaktperson'''
|'''Kontaktperson'''
| Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
| Henrik Dahlquist 0706 545600; Martin Thompson 0724 511861; Johan Elveborn 0707 998519. www.nidingensvanner.se. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Nidingens Vänner: Jan Norlenius 0300-63933, Annette Seldén 0703-543618. www.nidingensvanner.se
|-
|-
|'''Vägbeskrivning'''
|'''Vägbeskrivning'''

Versionen från 3 december 2021 kl. 11.54

Nidingen, nu svensk, f.d. dansk, f.d. bemannad fyrplats på ön med samma namn, utanför Kungsbacka och Onsalalandet. Kattegatt. Bemannad 1624-1979

Nidingen var ursprungligen en dubbelfyr, d.v.s med två fyrljus. Detta för att undvika förväxling med andra fyrar med fast sken

NidingenStripDT.jpg

Nidingen fyrplats. Foto DT

Nidingen karta ritad.jpg
Fl(1+2) 27s.jpg

DKFlag.jpg SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Nidingen nya fyren. Foto Mats Folkesson.
Nidingen gamla fyrarna och den nya. Foto Esbjörn Hillberg.
Teckning av Nidingen av Hallbeck år 1878. Ur Minnesalbum 1914-1924.
Nidingen. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Två fat med öppen kolfyr 1624-1834. Figur Leif Elsby.
Två vippfyrar 1635-1660-tal. Figur Leif Elsby.
Två täckt stenkolsfyr 1834-1846. Figur Leif Elsby.
Två linsfyrar 1846-idag. Figur Leif Elsby.
Nuvarande fyr från 1946. Figur Leif Elsby.
Klockstaplar på Nidingen. Figur Leif Elsby.
Nidingen totalvy 1919. Foto Lotsverket.
Nidingen. Foto Esbjörn Hillberg.
Nidingen från sjön. Foto Esbjörn Hillberg.
Linsen till nya fyren Nidingen. Foto Esbjörn Hillberg.
Mätare för nederbörd, här vid Nidingen fyrplats. Vykort.
Nidingen. Foto okänd.
Nidingen södra stranden 1928. Foto Lotsverket.
Nidingen från sjön 1931. Foto Lotsverket.
Nidingen fyrmästarbostad 1931. Foto Lotsverket.
Nidingen fyrmästarbostad 1931. Foto Lotsverket.
Fyrbiträde Axel Walding, fyrmästare Knut Sahlin o Therese Sahlin 1933. Foto okänd.
Nidingen Åke Helldner, Stig Svahn och Karl Hillgren 1940. Arkiv Halmstad Stads Museum.
Erland Johansson med sonen Lennart Lundborg 1968. Arkiv Halmstad Stads Museum
Nidingen. Foto Mats Folkesson.
Nidingen. Foto Mats Folkesson.
Nidingen. Foto Mats Folkesson.
Kassunfyren Lilleland. Figur Leif Elsby.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
744300 C0670 N 57 18, O 11 54 Fl (1+2) WR 27s 22 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1624 1946 1975 1979 23,5 25,4


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Nidingens fyr. Belägen sydväst om Kungsbackafjorden i Onsala socken av Hallands län. Postadress: Onsala. Telegramadress: Rt. Onsala 1 a.

Nidingen är jämte Ursholmen den enda i vårt land kvarvarande dubbelfyren, den typ, som var ofta förekommande innan tekniken med olika fyrkaraktärer utvecklades.

Fyrtornen byggdes år 1635."

Grundområdet

Ön är flack och består av kullersten och bildades som ändmorän av inlandsisen.

  • Kullersten omger ön med ett omfattande grundområde, vars nordvästra spets kallas Lilleland.
  • Området rymmer Sveriges största skeppskyrkogård.

Danska tiden

1623 beordrade den danske kung Christian IV sin länsherre i Varbergs län att fyren skulle uppföras.

1624 anlades fyr, träplattform av ek med två fyrfat för öppen kolfyring, två för att inte förväxlas med fyren på Anholt.

  • Nidingen är troligen världens första dubbelfyr.
  • Fyren brann snart ner och ersattes av två järngrytor som ställdes direkt på marken.

1635 beordrade den danske kung Christian IV att Nidingen, Anholt och Falsterbo skulle förses med samma typ av vippfyr som utvecklats för Skagens fyrplats.

  • Fyrgrytorna som stod på marken ersattes av två vippfyrar eldade med stenkol.

Svenska tiden börjar

1645 föll fyrplatsen i svensk ägo genom freden i Brömsebro.

  • Då inleds "en dunkel period på omkring 100 år" i Nidingens historia.
  • Flera förslag diskuterades, utarbetades och kritiserades om fyrarnas förbättring men ingenting hände.
  • Fyringen sköttes som brukligt på den tiden på entreprenad.

1652 bestämdes att de svenska fyrarna skulle administreras under Amiralitetet som också skulle ha tillsynen.

1660-talet övergavs Nidingens vippfyrar och fyrgrytorna ställdes direkt på marken. "De brunno på sin aska".

Entreprenörer

1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1747-1766 sköttes fyrentreprenaden av Skånska Stenkolsintressenterna. De hade även entreprenaden för Kullen och Falsterbo.

  • Fyrmännen på Nidingen var då 4 stycken, dvs 1 (!) i varje vaktskift om 14 dagar.
  • Denne skulle då ensam sköta två fyreldar, under årets mörkaste tid 17-18 timmar per dygn.
  • Det var inte alltid vädret tillät att avlösning kunde ske i tid.
  • Sättet att bedriva fyringen kritiserades.
  • Stenkolsintressenterna ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.

1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766 uppfördes en mistklocka i stapel. Nidingen blev härigenom världens första mistsignalstation.

  • Tornet var 15 fot högt och ritat 1764 av Carl Cronstedt. Klockan tillverkades 1765 av klockgjutare Georg Meijer i Stockholm. Klockan i brons vägde 11 skeppspund och var försedd med inskription. Klockstapeln tillverkades på Amiralitetsvarvet i Göteborg och fraktades i delar till fyrplatsen dit den anlände den 14 juni 1766. Slutsumma 7 946 daler 13 1/3 öre silvermynt. Klämtningen började den 16 juli 1766. "Vid mörkt mistigt och disigt väder, under hela året, såväl dag som natt, klämtas med denna klocka varje halvtimme 4 gånger, fyra slag i följd, dock så att man mellan varje slag kan räkna ungefär till tjugo, och alltså slagen blifva tydligare och distinktare".
  • Fyrmännen hade utökats till 8 stycken, dvs 2 i varje vaktskift om 14 dagar.
  • För fyringen fick de betalt av entreprenören, för klämtningen fick de betalt av Kronan.
  • De kan betraktas som de första i riket statsanställda fyrvaktarna.

1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.

1811 övertogs ansvaret för fyren av Kronan i och med att ingen entreprenör lade ett anbud för fyringen.

1824 uppfördes en ny klockstapel i trä. Dock var stapeln hög och skymde fyrljuset.

Vrakbärgningsstation

1692 bildades Södra Dykerikompaniet för bärgning av förlista fartyg.

  • På Nidingen upprättade man en dykeristation med upplag av dåtida bärgningsredskap jämte stort magasin för förvaring av gods.

1830 drogs Dykerikompaniets bärgningsstation in och dess personal lämnade ön.

Två torn

1831 utlystes en entreprenadauktion för uppförandet av två nya fyrbyggnader av sten, ett bostadshus samt ny klockstapel av ek.

  • Kofferdistyrman H Lund från Onsala lämnade det lägsta budet, som löd på 16 500 riksdaler banko. Se riksdaler.
  • Fyrarna hade ritats som runda torn.
  • Lotskapten Dreutzer stakade ut den nya fyrplatsen.

1832-1834 uppfördes i sten de båda tvillingtornen, 13 m höga och sexkantiga, för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr.

  • En ny klockstapel uppfördes i trä.
  • Ett bostadshus uppfördes. Detta inrymde en fyrmästare, två fyrvaktare och ett biträde med familjer. Gemensamt kök.
  • Brunn med saltbräckt vatten fanns på Nidingen. Som dricksvatten tjänade insamlat regnvatten.
  • Grunden till tornen gjordes rund i enlighet med ritningarna. Men när tornen skulle uppföras visade det sig att Nidingens kullerstenar inte lämpade sig för uppgiften. För att hålla byggkostnaden nere inhämtades tillstånd att ta färdighuggen sten från murverket i Varbergs fästning. Med denna sten på plats på Nidingen visade det sig att den inte lämpade sig till att bygga tornen runda utan man fick tillstånd att bygga dem sexkantiga.
  • Lotskapten Dreutzer fick i uppdrag att rita av lanterninen på Skagens täckta stenkolsfyr.
  • Lanterninerna på Nidingen uppfördes lika som den på Skagen.
  • De båda täckta stenkolsfyrarna tändes första gången 15 december 1834. Lysvidd: 12 M.

12 år senare ansågs tekniken "täckt stenkolsfyr" vara föråldrad och fyrarna byggdes om till linsfyrar.

Enligt Underrättelse 1842

NIDINGEN. Tvenne täckta Stenkolsfyrar.

Lat. N. 57° 18'27". Long. O. 30° 3'15"

På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvenne sexkantiga lika höga fyrtorn uppförda af sten. De hafva 45 fots höjd från grunden till spetsen af lanterninen. Fyrlågan brinner på 49 fots höjd öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 till 3 mils afstånd. Nedre tvåtredjedelarna af tornen äro fogstrukna och den öfra tredjedelen hvitrappad. Tornen bära O.N.O. och V.S.V. ifrån hvarandra och afståndet dem emellan är 100 fot. Strax norr om tornen står fyrmästare-boställshuset, äfvenledes byggt af sten, fogstruket och med rödfärgadt papperstak samt försedt med rum till inrymmande af folk och effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnes å detta i öfrigt kala skär en kolbod, belägen söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår.

Linsfyrar

1846 byggdes tornen om, de höjdes till 62 fot (= 19 m) och försågs med ny lanternin med 3:e ordningens stillastående trumlins.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Nidingen. 2:ne Stillastående Lentillefyrar.

Lat. N 56° 18'27". Long. O. om Ferrö 30° 3'15". Long. O. om Greenwichs meridian 11° 53'30"

På det låga skäret Nidingen uti Kattegatt blefvo år 1832 tvenne sexkantiga, lika höga fyrtorn uppförda af sten för stenkolsfyring. Dessa fyrtorn tillbyggdes i höjden 15 fot under året 1846 och inrättades med 2:ne stillastående lentillefyrar af 3:e ordningen. Från grunden till altanen på hvartdera af dessa torn är 42 fot och deras ljus brinna på 68 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder nattetid böra fyrarne, som upplysa horisonten runtikring, synas på 3 mils aftstånd och derutöfver. De nya lentillefyrarna tändes för första gången den 1 Oktober sistberörda år. Fyrtornen bära O.N.O. och V.S.V ifrån hvarandra; afståndet dem emellan är 100 fot. Tornen äro fogstrukna. Straxt norr om dem står fyrmästareboställshuset, äfvenledes byggdt af sten, rödfärgadt samt försett med rum till inrymmande af effekter när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger och hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnas å detta i öfrigt kala stenskär ett förrådshus, beläget söder om fyrbyggnaderne. Vid minsta sjögång är landning svår. "

Enligt Underrättelser 1852

NIDINGEN. 2:ne stillastående Lentillefyrar af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°18'27”. Long. O. om Ferrö 30°3'15”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°53'30”.

På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvänne sexhörniga, lika höga fyrtorn uppförda af sten för stenkolsfyring. Dessa fyrtorn påbyggdes i höjden under året 1846 och inrättades med 2:ne stillastående lentillefyrar af 3:e ordningen. Från grunden till altanen på hvartdera af dessa torn är 42 fot och deras ljus brinna på 68 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder nattetid böra fyrarne, hvilka upplysa horisonten rundtikring, synas på 3 mils afstånd och derutöfver. De nya lentillefyrarne tändes för första gången den 1 Oktober sistberörda år. Fyrtornen bära O.N.O. och W.S.W. ifrån hvarandra; afståndet dem emellan är 100 fot. Tornen äro fogstrukna. Straxt norr om dem står fyrbetjeningens boningshus, äfvenledes bygdt af sten, rödfärgadt samt fösedt med rum till inrymmande af effekter, när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.W. från tornen är en fristående klockstapel upprest, deruti en större malmklocka hänger och hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnes å detta i öfrigt kala stenskär ett förrådshus, beläget söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår. Pl. V.

1853 uppfördes en ny klockstapel av järn. Den var tillverkad i Trollhättan av Nydqvist & Holm (Nohab).

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken.

  • Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
  • Fyrljusens höjd över vattenytan: 68 fot (20,4 m).
  • Fyrtornen: av sten, grå.
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 15 fot (4,5 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.
  • Tornets höjd från grund: 62 fot (18,6 m).

De 2 fullkomligt lika fyrtornen är uppförda på skäret Nidingen, SV från Kungsbackafjorden. Tornen är grå och stå i ONO och VSV från varandra på ett avstånd av 100 fot. Dels söder, dels norr om tornen ligger fyrbetjäningens boställs- m fl hus, varav några är rödmålade, andra gråa. NV från tornen står en klockstapel och klämtas med däri hängande klocka under disigt väder och tjocka, och finns dessutom kanoner, med vilka under sådana omständigheter besvaras från i närheten varande fartyg avskjutna signalskott, därvid såsom svar 3:ne skott lossas strax efter varandra. Annan ljudsignal besvaras jämväl. På nordöstra änden av det från skäret utskjutande grund finnes utsatt en större prick med svart toppmärke. ”

1875 installerades tre framladdade mistsignalkanoner erhållna från kustartilleriet och örlogsflottan.

  • Med dessa sköts varningsskott om fartyg sågs gå mot eller för nära reven.
  • Vid mistigt väder sköts 3 på varandra följande skott, som svar på ljudsignaler avgivna av fartyg .

1883 installerades ångmistsirén.

  • Ett maskinhus i tegel uppfördes för att inrymma maskineriet.
  • Fördel med detta var att den gav ett kraftigare ljud med längre varaktighet.
  • Nackdelen var att det tog tid att elda upp trycket i pannan innan den var klar att använda.

1883 utbyttes rovoljelampa mot fotogenlampor med veke.

1884 nya lampnäbbar med tre vekar. Fotogen pumpades till vekarna så att de fick ett ständigt överskott. Ljusstyrka: 2 500 HK.

1886 flyttades mistklockan med stativ till Böttö fyr och finns sedan 1946 uppsatt utanför Sjöfartsmuséet i Göteborg.

1890 uppsattes i sydvästra tornet en persiennapparat (von Otters klippapparat) med urverk och lod.

  • Denna visade reguljärt klippsken över en sektor 21° över grundet Fladen.

1905 installerades Lux-ljus med tre glödnät i båda fyrarna. Ljusstyrka: 10 000 HK.

1911 anordnades i nordöstra tornet röd sektor över revet Lilleland.

  • En bagarstuga uppfördes av virket från det rivna boningshuset på Malö, 2,5 M NO Nidingen.

1914 installerades en ny mistsirén driven av komprimerad luft från explosionmotordriven kompressor.

  • "Denna kunna startas upp på 5-10 minuter."
  • Mistsignal: 1 ljud var 60 s (3+57).

1940 installerades en kompressordriven tyfon, vilken ersatte mistsirénen. Mistsignal: 1 ljud var 60 s (3+57).

Nytt torn och Lilleland

1945 uppfördes på undervattensrevet Lilleland ost fyrplatsen en kassunfyr, som försågs med dalén-ljus.

1946 elektrifierades Nidingens fyrplatsen.

1946 ersattes de båda stenfyrtornen med ett torn i betong, 24 m högt, sammanbyggt med det gamla maskinhuset strax SV om de båda stentornen.

  • Maskinhuset byggdes till och fick två dieseldrivna reservkraftverk.
  • Ny kraftkabel kopplades in från land.
  • För mistsignalering försågs fyren med en 4-grupps Nautofon.
  • Lins 3:e ordningen omgående blixtsken. Ljusstyrka: 300 000 HK.
  • Cirkulär radiofyr: Räckvidd: 50 M. ID-signal: NI.
  • Mistsignal: 2 ljud var 30 s (3+1+1+25).
  • Linsen i det NO tornet flyttades till Utgrunden kassunfyr.
  • Nidingen var världens sista dubbelfyr när de båda äldre fyrarna ersattes av den nya.

1961 var fyrkaraktären Bx(1+2) 30 s 15 M. Ljusstyrka: 300 000 HK (vit sektor). Roterande lins med 1000 W 120 V glödlampa. Mistsignal: Nautofon 2 ljud 30 s (3+1+1+25).

1968 var tornet 23,5 m högt och försett med ett svart bälte. Lins av 3:e ordningen. Omgående.

1970-talet automatiserades fyr och mistsignal.

Mistsignaler på Nidingen, bilder

Mistsignal lyssna

Klicka här för att lyssna Nidingen Klicka här, 2 ljud var 60s: 3 + (1) + 3 + (53)

Klicka här för mera: Mistsignal ljud

Lotsbarnskola

1881-1915 hade Nidingen lotsbarnskola. Lärare var: Ida Andersson, Elise Banck och Signe Boman följd av Ruth Scherman

  • 1881-1883 Ida Andersson
  • 1900-1904 Elise Banck
  • 1907-1909 Signe Boman
  • 1910-1915 Ruth Scherman
  • 1881 Ida Andersson, 32 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1882 Ida Andersson, 74 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
  • 1883 Ida Andersson, 67 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
  • 1881-1899 (ingen lotsbarnskola)
  • 1900 Elise Banck, 72 dagar, 9 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
  • 1901 Elise Banck, 80 dagar, 9 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
  • 1902 Elise Banck, 80 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1903 Elise Banck, 83 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1904 Elise Banck, 78 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1905-1906 (ingen lotsbarnskola)
  • 1907 Signe Boman, 117 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1908 Signe Boman, 117 dagar, 3 elever varav3 var lots-/fyrbarn
  • 1909 Signe Boman, 118 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1910 Ruth Scherman, 117 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn

Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:

  • 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
  • 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
  • 1918: Märtha C Jakobsson
  • 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
  • 1925: -

Avbemanning och personal

1979 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Nidingen

Och sedan

1987 drogs mistsignaleringen in.

Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar, 6 fack á 60° samt catadioptrisk krona (15 ringar) och krans (4 ringar), omgående på kullager. 2x1000W 120V glödlampa. Sjökabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär: Fl (1+2) WR 27s 22M. Lyshöjd: 25,4 m.

Länkar

  • Ur Blänket 2011:5 Ett 50-årsminne, Adolf Fredrik Waldner med historik av barnbarnet Eva Larsson

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, 2 Fb, (ej sem.-vik.)
Klass Fyrplats: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen 2 fyrar, fotogenglödljus, linser 3:e ordningen. Tyfon, 2 st. 11 hkr. Bolinder-motorer. Två grå 18,4 m höga fyrtorn. Fyren anlagd år 1635. Under år 1945 kommer fyrplatsen att elektrifieras. Ett nytt torn bygges å Nidingen och ett d:o å Lilleland vilket senare skall fjärrmanövreras från Nidingen. De gamla fyrarna nedläggas.
Läge och natur Ett kalt c:a 1000 m långt och 700 m brett skär SV Kungsbackafjorden. Något gräsbevuxet. Planteringsland.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv 3 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter.
Hamn Slip (räls och vagn) samt brygga för småbåtar. Hamnen är ej skyddad.
Kommunikationer Tjänstebåt, 4 resor i månaden april-sept., 3 resor i månaden okt.-mars till Onsala.
Postanstalt Mariedal, Onsala. Väg dit: 5 dist.-min. sjöväg, 5 km landsväg.
Skola B-skola Ledet Onsala, A-skola Kungsbacka.
Övrigt Dricksvatten från 2 brunnar. Meteorologiska observationer, men ej stormvarningsstation.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Konferensverksamhet /hotell 1 hus med 8 bäddar och 1 med 3 bäddar, kök, mm.uthyrning 0300-60089, www.gottskarhotell.se. En lägenhet hyrs av Nidingens Vänner och en av fågelstationen.
Ägare SjöV nya fyren och maskinhuset, Statens Fastighetsverk allt annat (031-137589).
Kontaktperson Henrik Dahlquist 0706 545600; Martin Thompson 0724 511861; Johan Elveborn 0707 998519. www.nidingensvanner.se. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Närmaste större samhälle är Gottskär på Onsalahalvön SSV Kungsbacka. Nidingen ligger ca 8 nm från Gottskär. För insegling i hamnen på Nidingen måste man känna till utmärkning och enslinjer. Ett fåtal båtplatser finns.
Övrigt Första fyren var en koleldad öppen fyr som byggdes av danskarna 1624. Den ersattes 1629 av två koleldade vippfyrar (världens första dubbelfyr). Fyrplatsen blev svensk vid freden i Brömsebro 1645. På 1670 talet skövlades ön av danskarna och därefter monterades 2 fyrgrytor upp på enkla stenfundament. Nuvarande två sexkantiga torn byggdes 1832 som täckta stenkolsfyrar av sten från Varbergs fästning. De förhöjdes till ca 18 m år 1846, koleldning slopades, båda fick 3:ordn. (1000 mm) dioptriska trumlinser 4 fack á 72° med katadioptrisk krona (11 ringar) och tvåvekiga mekaniska rovoljelampor. De tändes 1 oktober 1846 som stillastående lentillefyrar af 3:e ordn., skenet syntes 3 mil. År 1884 installerades trevekiga lampnäbbar för fotogen i båda. År 1889 fick sydvästra fyren trevekig moderatörlampa för fotogen och 1890 en persiennapparat med urverk och lod., År 1890 fick den nordöstra en trevekig Denechaux fotogenlampa (yttervekens yttre diameter 7 cm). År 1905 installerades luxljus i båda och 1946 släcktes de när den nya fyren, som hade elektriskt ljus, tändes. Linsen i den nordöstra flyttades till Utgrunden, linsen i den sydvästra var kvar några år. På Nidingen byggdes 1766 världens första bemannade mistsignalstation bestående av en metallklocka upphängd i en klockstapel. Klockan flyttades 1886 till Böttö fyr och finns sedan 1946 utanför Göteborgs Sjöfartsmuseum. År 1873 installerades tre kanoner som mistsignaler varav en fortfarande finns kvar på Nidingen. År 1883 installerades ångmistsirén, år 1914 sirén med komprimerad luft och år 1940 tyfon. RC installerades 1946
Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne, 1935, gamla fyrarna och 1993 nya fyren samt 11 byggnader. Förslag på ökat byggnadsminne inkl Lilleland .

Öns norra del är fågelskyddsområde med besöksförbud 1 april – 15 juli.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...


Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, dykerikompani, Lotsverket, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, linsfyr, mistsignal, reservkraft, entreprenör, Malö, Fladen, Lilleland, Cronstedt, Nohab.