När
När, svensk f.d. bemannad fyrplats på Gotlands SO kust, Mellersta Östersjön. Bemannad 1872-1961
Fyrplatsen ligger på den kala halvön Närsholmen, ett område med rader av strandvallar med flacka, öppna betesmarker. Enstaka enbuskar och glesa träddungar ger halvön en ödslig prägel. Den yttersta, kala delen där fyrplatsen ligger kallas Stångudden. Tidigare fanns där ett sjömärke i form av en stång.
Under andra världskriget kom många flyktingar. De togs om hand av fyrpersonalen.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
419000 | C 7200 | N 57 13, O 18 41 | Oc WR 8 s | 16,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1872 | 1872 | 1961 | 1961 | 16,3 | 20,8 |
Området, vrak, flyktingar
Samma natt som fyren tändes gick en skuta på grund på väg från Riga till Rotterdam. Skepparen trodde sig se Hoburgs fyr och ändrade därför kurs.
1920 strandade den danska skonaren Nevsky i dåligt väder. Besättningen på 7 man räddades av fyrmännen Wulff och Gräsman.
Fyren tändes
1872 anlades fyrplatsen. Ett i järnplåt cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och 3:e ordningens lins med fotogenlampa. Ritat av G E Höjer och A T Gellerstedt. 60 trappsteg leder upp till fyrlinsen. Fyren målades röd med tre vita bälten.
Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, med catadioptrisk krona (15 ringar) och krans (5 ringar), omgående, lagrad på 8 metallhjul, driven med urverk med lod.
Boningshuset tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med tindrande sken. Lat. N. 57° 13’,3. Long. O. 18° 43’,2.
- Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 70 fot (21,0 m).
- Fyrtornet: av järnplåt, röd- och vitrandat.
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 24 fot (7,2 m).
- Lysfält: i alla riktningar mot sjön.
- Tornets höjd från grund: 55 fot (16,5 m).
Fyrinrättningen ligger på södra udden av Närsholmen på Gotlands SO kust. Linsapparaten, av 3:dje ordningen, är omgående och visar inom varje minut 6 blänkar, vardera av 3 till 4 sekunders längd. Fyrtornet är av järnplåt, rödmålat med 3:ne horisontella vita bälten. Fyrbetjäningens rödmålade bostads- och uthus ligger strax NO om fyren. Till följd av holmens kala beskaffenhet är samtliga byggnader väl synliga till sjöss. Med den rättelse till navigeringen, som lämnas av Östergarns fyr med fast sken, Närs med tindrande sken, Faluddens med rött sken och Hoburgs blänkfyr på Gotlands södra udde, bör i någorlunda siktbar luft en uppmärksam fartygsbefälhavare, oaktat den längs Gotlands ostkust ofta rådande strömsättningen, kunna undvika faran att komma för nära, som av nämnda fyrar belyses.”
1874 inhägnades tomten med en stenmur.
1881 anlades båtbrygga.
1886 utbyttes fotogenlampans lampnäbb mot en med tre vekar (Carcelbrännare).
1887 monterades en direktionsfyr (bifyr) strax under huvudapparaten för att var till hjälp vid ankring utanför Ljugarns hamn.
- Bifyren av 6:e ordningen (300 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 1 fack à 30° samt en catoptrisk spegellins 1 fack à 30°. Fotogenlampa med veke.
1891 uppsattes bagarstugan, flyttad från den nedlagda fyrplatsen vid Västergarns Utholme.
1892 byggdes fotogenboden.
1909 borrades ny brunn. Nytt fotogenförråd byggdes.
1914 fick man telefon till fyrplatsen.
1923 erhöll fyrplatsen en cistern för fotogen.
Dalén-ljus
1936 utbyttes fotogenlampa med veke mot dalén-ljus.
- Linserna utbyttes mot en 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med krona och krans.
- Bifyren ersattes av en röd sektor på huvudfyren.
1950 renoverades köket i tjänstebostaden. (Än idag i orört skick sedan 1950.)
Avbemanning och personal
1961 elektrifierades och automatiserades fyren (el glödlampa 1000 W, dalén-ljus som reserv).
1968 var tornet 13,6 m högt, målat rött med tre vita bälten.
- Lins av 4:ordningen. Elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv.
- Optisk karaktär: Int WR 8 s 16,5 M.
Och sedan
199? monterades reserven dalén-ljus bort.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 240° + öppen 120°. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W 10,3V), elklipp, fotocell, landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Oc WR 8 s 16 M. Lyshöjd: 20,8 m.
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Sålda till Marinkommando Gotland (MKG). Inga övernattningsplatser. |
Ägare | SjöV äger fyren |
Kontaktperson besök | Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Bilväg Visby - Närshamn c:a 60 km. Kör väg 143 från Visby därefter mot När och sedan Närshamn. Fyren ligger på halvön Närsholmen c:a 2,5 km från Närshamn. |
Övrigt | Redan tidigt på 1700-talet skall det ha funnits en båk på Stångudden, Närsholmens sydligaste udde. Fyren som uppfördes 1872 är ritad av John Höijer som bland annat också ritade Stora Karlsö.
År 1886 byttes den tvåvekiga lampnäbben i huvudfyrens fotogenlampa ut mot en trevekig lampnäbb. År 1936 byttes linsen ut mot en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 3 inslipade ringar samt separata katadioptriska ringar, 4 nedanför och 2 ovanför planlinsen, roterande, omloppstid 40 sek samt Dalénljus (förbrukning 25 l/tim). Denna lins ersattes år 1961 av nuvarande lins och samtidigt installerades elektricitet med Dalénljus som reserv. År 1887 monterades en bifyr (strax under huvudfyrapparaten för att vara till hjälp vid ankring utanför Ljugarns hamn. Bifyren utrustades med envekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta och en 6:e ordn. (300 mm) dioptrisk trumlins 1 fack á 30° samt en katadioptrisk spegellins 1 fack á 30°. År 1903 installerades en rotator i bifyren. År 1936 drogs bifyren in och ersattes av en röd sektor på huvudfyren. |
Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 2008, fyr och hus. Naturskyddsområde med fågelreservat |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, Carcel, järnfyr, linsfyr, tindrande sken, bifyr, dalén-ljus, fyrkaraktär