Mistsignal: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (43 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Mistsignal''' är en akustisk signal, som vid o[[sikt]]igt väder (dis eller tjocka) avges från fartyg eller fyrplats för att varna och vägleda. | |||
De tidigaste anordningarna för att alstra mistsignal inbegrep att man slog på något som gav ljud, typ [[mistklocka]] (modell liten kyrkklocka) eller [[gonggong]]. | |||
De tidigaste anordningarna för att alstra mistsignal inbegrep att man slog på något som gav ljud, typ[[mistklocka]] (modell liten kyrkklocka) eller [[gonggong]]. | |||
* Sedan användes [[mistsignalkanon]]er och [[knallsignalapparat]]. | * Sedan användes [[mistsignalkanon]]er och [[knallsignalapparat]]. | ||
* Ungefär samtidigt utvecklades olika apparater och maskiner för att alstra starka ljud. | * Ungefär samtidigt utvecklades olika apparater och maskiner för att alstra starka ljud. | ||
'''Hörbarhet''' | '''Hörbarhet''' | ||
* Det är inte alltid svag vind eller vindstilla vid | * Det är inte alltid svag vind eller vindstilla vid o[[sikt]]igt väder. | ||
* Ljudet från vind och hav dämpar hörbarheten från mistsignalen. | * Ljudet från vind och hav dämpar hörbarheten från mistsignalen. | ||
* Ljud i luft ”driver med vinden” och medför att räckvidden ökar åt lä och minskar åt lovart. | * Ljud i luft ”driver med vinden” och medför att räckvidden ökar åt lä och minskar åt lovart. | ||
* Räckvidden för mistsignaler är därför i praktiken ganska begränsad. | * Räckvidden för mistsignaler är därför i praktiken ganska begränsad. | ||
* I dimma är dessutom riktningen till ljudkällan svår att bestämma. | * I dimma är dessutom riktningen till ljudkällan svår att bestämma. | ||
[[Fil:Lur ritad.jpg|46 px|border|länk=mistsignal]] | |||
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:FiFlag.jpg|65 px|border|länk=finskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=dubbelfyr]] | |||
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]] | |||
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]] | |||
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]] | |||
[[Fil:Symbol racon.jpg|48 px|border|länk=racon]] | |||
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | |||
[[Fil:Vantskruv.jpg|32 px|border|länk=tillverkare]] | |||
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]] | |||
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]] | |||
[[Fil:KanalSymbol.jpg|37px|border|länk=vattenvägar]] | |||
[[Fil:Livet.jpg|41px|border|länk=livet]] | |||
[[Fil:Symbol Person.jpg|45 px|border|länk=personal]] | |||
[[Fil:Maskaron.jpg|38px|border|länk=personer]] | |||
[[Fil:MåseskärFörlängd.jpg|600px|border]] | |||
[[Fil:Mistklocka ritad.jpg|thumb|200px|[[Mistklocka]] i stapel. Figur Leif Elsby]] | |||
[[Fil:Mistsignalkanon Ölands Södra Udde.jpg|thumb|200px| [[Mistsignalkanon]] [[Ölands Södra Udde]]. Foto Leif Elsby]] | |||
[[Fil:Misthandlur ritad.jpg|thumb|200px|Handdriven [[mistlur]]. Figur Leif Elsby]] | |||
[[Fil: Hallands Väderö g.jpg|thumb|200px|[[Hallands Väderö]]. Till vänster pekar [[knallsignalapparat]]en ut från tornet. Vykort]] | |||
[[Fil:Helsingborgs yttre m mistsirén 1923.jpg|thumb|200px| [[Helsingborg]]s yttre med [[mistsirén]] 1923. Foto Lotsverket]] | |||
[[Fil:Tyfon.jpg|thumb|200px|[[Tyfon]]. Figur Leif Elsby]] | |||
[[Fil:Tyfon2Falsterbo.jpg|thumb|200px|[[Tyfon]] med handpump. Tillverkad av [[Kockums]]. Foto Leif Elsby]] | |||
[[Fil:Nautofon med dimdetektor 2.jpg|thumb|200px|[[Nautofon]] med [[dimdetektor]], Kullen. Foto Leif Elsby]] | |||
[[Fil:Undervattenklocka.jpg|thumb|200px| [[Undervattensklocka]]. Foto AGA]] | |||
[[Fil:Djurö skylt supertyfon.jpg|thumb|200px|Skylt [[supertyfon]] från [[Djurö]] i [[Vänern]]. Tillverkad av [[Kockums]]. Foto Leif Elsby]] | |||
[[Fil:Djurö supertyfon.jpg|thumb|200px|[[Djurö]] fyr med [[supertyfon]]. Foto Leif Elsby]] | |||
== Historik == | |||
Fyrskeppen var utrustade med anordning för att avge mistsignal. De tidigaste hade små kanoner (så kallade nickhakar) eller klämtade med skeppsklocka. Senare fyrskepp hade vanligen även en större [[mistklocka]], som gav en dovare och starkare klang. Mistklockan placerades oftast nära fören. [[Jerskullen]] vid Karlskrona hade dock [[gonggong]]. Senare utrustades fyrskeppen med ång[[mistsirén]] men detta krävde att de hade ångpanna, se [[ångmaskin]]. | |||
På 1920-talet fick flera fyrskepp Nautofon. Detta krävde dock att fartyget hade försetts med generator för elektricitet, antingen genom ombyggnad eller som nybygge. | På 1920-talet fick flera fyrskepp [[Nautofon]]. Detta krävde dock att fartyget hade försetts med generator för elektricitet, antingen genom ombyggnad eller som nybygge. | ||
== | == [[Mistklocka]] == | ||
Den första [[mistklocka]]n | En [[mistklocka]] ser ut som en mindre kyrkklocka. Den första [[mistklocka]]n sattes upp på Nidingen år 1766. | ||
* 1872 var | * 1872 var [[fyrskepp]]en och 5 fasta fyrplatser utrustade med [[mistklocka]]. | ||
* Därefter tillkom flera. | * Därefter tillkom flera. | ||
Se [[mistklocka]]. | Se [[mistklocka]]. | ||
== | == [[Gonggong]] == | ||
Under 1860- och 1870-talen infördes gonggong som mistsignal på flera fyrplatserna. | Under 1860- och 1870-talen infördes gonggong som mistsignal på flera fyrplatserna. | ||
* 1872 var 9 fasta fyrplatser utrustade med gonggong: ([[Agö]], [[Bjuröklubb]], [[Eggegrund]], [[Faludden]], [[Fårö]], [[Grimskär]], [[Landsort]], [[Simpnäsklubb]], [[Väderöbod]]). | * 1872 var 9 fasta fyrplatser utrustade med gonggong: ([[Agö]], [[Bjuröklubb]], [[Eggegrund]], [[Faludden]], [[Fårö]], [[Grimskär]], [[Landsort]], [[Simpnäsklubb]], [[Väderöbod]]). | ||
* Därefter tillkom flera. | |||
Se [[gonggong]]. | Se [[gonggong]]. | ||
== | == [[Mistsignalkanon]] == | ||
I Sverige infördes [[mistsignalkanon]] först på | I Sverige infördes [[mistsignalkanon]] först på [[fyrskepp]]en (från 1831) för att användas som komplement till [[mistklocka]]n. | ||
* Därigenom minskades också risken att | * Därigenom minskades också risken att [[fyrskepp]]en skulle bli påseglade. | ||
* De utgjordes från början av mynningsladdare tagna från gamla örlogsfartyg. | * De utgjordes från början av mynningsladdare tagna från gamla örlogsfartyg. | ||
* 1872 var 8 fasta fyrplatser utrustade med mistsignalkanon: ([[Björn]], [[Faludden]], [[Holmögadd]], [[Landsort]], [[Måseskär]], [[Nidingen]], [[Vinga]], [[Ölands Södra Udde]]) och | * 1872 var 8 fasta fyrplatser utrustade med [[mistsignalkanon]]: ([[Björn]], [[Faludden]], [[Holmögadd]], [[Landsort]], [[Måseskär]], [[Nidingen]], [[Vinga]], [[Ölands Södra Udde]]) och | ||
* Från 1884 infördes en av kommendör C E Engström konstruerade bakladdad [[mistsignalkanon]]. | * Från 1884 infördes en av kommendör C E Engström konstruerade bakladdad [[mistsignalkanon]]. | ||
Se [[mistsignalkanon]]. | Se [[mistsignalkanon]]. | ||
== | == [[Knallsignalapparat]] == | ||
Från 1894 infördes på flera fyrplatser så kallade [[knallsignalapparat]]er, som ersättning för [[mistsignalkanon]]er. De var i bruk in på 1950-talet. | Från 1894 infördes på flera fyrplatser så kallade [[knallsignalapparat]]er, som ersättning för [[mistsignalkanon]]er. De var i bruk in på 1950-talet. De laddades med trotyl. | ||
Se [[knallsignalapparat]]. | Se [[knallsignalapparat]]. | ||
== | == Misttrumpet == | ||
I slutet av 1800-talet fick en del mindre fyrplatser sk | |||
[[Fil:VingaMiststation.jpg|300px|border]] | |||
[[Fil:Vinga kompressor 1891.jpg|300px|border]] | |||
Misttrumpeten på [[Vinga]]. Den drevs med tryckluft och utbyttes 1898 mot en [[mistsirén]]. Kompressorn på Vinga från 1891. Foto Lotsverket | |||
== [[Mistlur]] == | |||
I slutet av 1800-talet fick en del mindre fyrplatser sk hand[[mistlur]]. Denna bestod av en trälåda med påmonterad lur. Inne i lådan fanns två blåsbälgar som drevs med handvev, vilket gav luren luft. Lådan var släpbar, med svårighet bärbar. | |||
* 1872 var 1 fast fyrplats utrustad med ångdriven [[mistlur]] ([[Vinga]]). | |||
Se [[mistlur]]. | |||
''' | == [[Tyfon]] == | ||
Tyfonen uppfanns 1920. 1923 fick [[Ven]] ([[Haken]]), som '''första fyrplats i världen''' [[tyfon]]. | |||
* Därefter följde ett flertal fyrplatser och [[fyrskepp]]. | |||
* [[Tyfon]]en har ett membran som bringas i svängning med hjälp av trycket från ånga eller tryckluft. | |||
Se [[tyfon]]. | |||
== | == [[Nautofon]] == | ||
Nautofonen drevs med växelström och installerades i samband med att fyrplatserna elektrifierades. | Nautofonen drevs med växelström och installerades i samband med att fyrplatserna elektrifierades. | ||
* Effektbehovet var relativt stort. | * Effektbehovet var relativt stort (cirka 4,5 kW). | ||
* Den installerades i ett flertal fyrar/fyrskepp. | * Den installerades i ett flertal fyrar/[[fyrskepp]]. | ||
Se [[Nautofon]]. | Se [[Nautofon]]. | ||
== | == [[Dimdetektor]] == | ||
Utvecklingen av dimdetektorn var en av hörnstenarna för att kunna avbemanna fyrplatserna. Då kunde mistsignaleringen skötas automatiskt. | Utvecklingen av dimdetektorn var en av hörnstenarna för att kunna avbemanna fyrplatserna. Då kunde mistsignaleringen skötas automatiskt. | ||
* 1963 patenterades en svensk dimdetektor. Den har tillverkats och sålts till alla världsdelar. | * 1963 patenterades en svensk [[dimdetektor]]. Den har tillverkats och sålts till alla världsdelar. | ||
Se [[dimdetektor]]. | Se [[dimdetektor]]. | ||
== | == Undervattensklocka och [[vattenmist]] == | ||
Undervattensklocka och så kallad [[vattenmist]] (förkortat [[VMS]]) utvecklades för signalering under vattenytan. | |||
* Undervattensklockan var en i vattnet nedsänkt mistklocka med fjärrmanövrerad kläpp. | |||
* Vattenmist bestod av en elektriskt driven membransändare som sänktes ner i vattnet och satt i ett klockliknande hölje. Detta hängde i en egen dävert och sänktes ner i vattnet vid osiktigt väder. Vattenmisten sände en ton med frekvens 1050 Hz. Den matades med en effekt av några kW. Signal sändes ut en gång per minut. | |||
Om navigatören hade sitt fartyg utrustat med en undervattensmikrofon, på båda sidorna, kunde riktningen till vattenmisten bestämmas. Vattenmist och radiofyr var synkroniserade. Genom att ta emot signal från båda och räkna "pip" kunde avståndet bestämmas. | |||
Vattenmist infördes på [[fyrskepp Nr 25 Finngrunden]] (station [[Finngrunden]]) och [[Vinga]] fyrskepp ([[fyrskepp Nr 32 Fladen]]). Förutom på dessa var bland annat [[Falsterborev]] och [[Trelleborg kassunfyr]] (Trelleborgs angöring) utrustade med vattenmist. | |||
Förutom dessa var | |||
== | == Supertyfon == | ||
Supertyfon fabrikat Kockums hade tre pipor stämda i vardera sin frekvens (en durtreklang som i "Helan- går"). Supertyfonanläggningen installerad '''1963''' på kassunfyren Sydostbrottet var dubblerad. Två kompressorer drivna av var sin 8 hk elmotor laddade var sitt tryckluftkärl om 2 m3. Via värmeväxlare togs kompressionsvärmet tillvara och värmde den till tyfonerna utgående luften för att undvika isbildning. | Supertyfon fabrikat Kockums hade tre pipor stämda i vardera sin frekvens (en durtreklang som i "Helan- går"). Supertyfonanläggningen installerad '''1963''' på kassunfyren Sydostbrottet var dubblerad. Två kompressorer drivna av var sin 8 hk elmotor laddade var sitt tryckluftkärl om 2 m3. Via värmeväxlare togs kompressionsvärmet tillvara och värmde den till tyfonerna utgående luften för att undvika isbildning. | ||
Teckengivare användes för att styra mistsignaleringen. | Teckengivare användes för att styra mistsignaleringen. | ||
Kompressor, trycklufttank samt Supertyfoner sedda inifrån [[Svenska Björn kassunfyr]] och [[Almagrundet kassunfyr]]: Foto Rickard Westerberg | |||
[[Fil:SvBjoern71013.jpg|border|300px]] | |||
[[Fil:SvBjoern71012.jpg|border|150px]] | |||
[[Fil:Alma71011.jpg|border|300px]] | |||
[[Fil:Alma71010.jpg|border|300px]] | |||
[[Fil:SupertyfonKockums.jpg|border|350px]] | |||
== Avveckling == | |||
Under 1980-talet lades flertalet anläggningar för mistsignalering ner. | Under 1980-talet lades flertalet anläggningar för mistsignalering ner. | ||
'''1985''' tystnade i '''Finland''' den sista [[Nautofon]]en. Den stod på Marhällan i [[Ålands hav]]. | |||
'''1994''' var mistsignaleringen borta från nästan alla svenska fyrar. Den tekniska utvecklingen i övrigt hade då gjort, att mistsignaleringen inte längre ansågs behövas. | '''1994''' var mistsignaleringen borta från nästan alla svenska fyrar. Den tekniska utvecklingen i övrigt hade då gjort, att mistsignaleringen inte längre ansågs behövas. | ||
'''2000''' fanns dock fortfarande mistsignalering på | '''2000''' fanns dock fortfarande mistsignalering på [[kassunfyr]]en [[Hätteberget]] (Nautofon), [[kassunfyr]]en [[Nordvalen]] (ljudpipa), kassunfyren [[Revengegrundet]] (Nautofon), [[Utgrunden kassunfyr]] (Nautofon). | ||
'''2010''' stoppades mistsignaleringen på [[Revengegrundet]] [[kassunfyr]] som den '''sista''' i drift varande i '''Sverige''' | |||
== Lyssna på svenska & norska mistsignaler == | |||
'''[[Mistsignal ljud|Klicka här för att lyssna]]''' | |||
== Länkar == | |||
* Se fler bilder genom att klicka här: '''[[AGA mistsignal]]''' | |||
== Externa länkar == | |||
''' | * Film 9 min från [[Hoburg]]. '''[http://www.filmarkivet.se/movies/Fyren Fyren (1948) ]''', Filmarkivet.se Filmen visar [[lysboj]], rapportering [[SMHI|väder]], tändning av [[Lux-ljus]], drivning av [[lins]]en med lod och [[urverk]], [[mistsignal]]ering med [[knallsignalapparat|knallsignal]] och mycket mer | ||
Jfr [[fyrskepp]], [[mistklocka]], [[gonggong]], [[mistsignalkanon]], [[mistsirén]], [[mistlur]], [[knallsignalapparat]], [[tyfon]], [[Nautofon]], [[dimdetektor]], [[sikt]] | |||
Tillbaka till [[Huvudsida]] | |||
Versionen från 10 september 2018 kl. 19.42
Mistsignal är en akustisk signal, som vid osiktigt väder (dis eller tjocka) avges från fartyg eller fyrplats för att varna och vägleda.
De tidigaste anordningarna för att alstra mistsignal inbegrep att man slog på något som gav ljud, typ mistklocka (modell liten kyrkklocka) eller gonggong.
- Sedan användes mistsignalkanoner och knallsignalapparat.
- Ungefär samtidigt utvecklades olika apparater och maskiner för att alstra starka ljud.
Hörbarhet
- Det är inte alltid svag vind eller vindstilla vid osiktigt väder.
- Ljudet från vind och hav dämpar hörbarheten från mistsignalen.
- Ljud i luft ”driver med vinden” och medför att räckvidden ökar åt lä och minskar åt lovart.
- Räckvidden för mistsignaler är därför i praktiken ganska begränsad.
- I dimma är dessutom riktningen till ljudkällan svår att bestämma.
Mistklocka i stapel. Figur Leif Elsby
Handdriven mistlur. Figur Leif Elsby
Tyfon. Figur Leif Elsby
Undervattensklocka. Foto AGA
Historik
Fyrskeppen var utrustade med anordning för att avge mistsignal. De tidigaste hade små kanoner (så kallade nickhakar) eller klämtade med skeppsklocka. Senare fyrskepp hade vanligen även en större mistklocka, som gav en dovare och starkare klang. Mistklockan placerades oftast nära fören. Jerskullen vid Karlskrona hade dock gonggong. Senare utrustades fyrskeppen med ångmistsirén men detta krävde att de hade ångpanna, se ångmaskin.
På 1920-talet fick flera fyrskepp Nautofon. Detta krävde dock att fartyget hade försetts med generator för elektricitet, antingen genom ombyggnad eller som nybygge.
Mistklocka
En mistklocka ser ut som en mindre kyrkklocka. Den första mistklockan sattes upp på Nidingen år 1766.
- 1872 var fyrskeppen och 5 fasta fyrplatser utrustade med mistklocka.
- Därefter tillkom flera.
Se mistklocka.
Gonggong
Under 1860- och 1870-talen infördes gonggong som mistsignal på flera fyrplatserna.
- 1872 var 9 fasta fyrplatser utrustade med gonggong: (Agö, Bjuröklubb, Eggegrund, Faludden, Fårö, Grimskär, Landsort, Simpnäsklubb, Väderöbod).
- Därefter tillkom flera.
Se gonggong.
Mistsignalkanon
I Sverige infördes mistsignalkanon först på fyrskeppen (från 1831) för att användas som komplement till mistklockan.
- Därigenom minskades också risken att fyrskeppen skulle bli påseglade.
- De utgjordes från början av mynningsladdare tagna från gamla örlogsfartyg.
- 1872 var 8 fasta fyrplatser utrustade med mistsignalkanon: (Björn, Faludden, Holmögadd, Landsort, Måseskär, Nidingen, Vinga, Ölands Södra Udde) och
- Från 1884 infördes en av kommendör C E Engström konstruerade bakladdad mistsignalkanon.
Se mistsignalkanon.
Knallsignalapparat
Från 1894 infördes på flera fyrplatser så kallade knallsignalapparater, som ersättning för mistsignalkanoner. De var i bruk in på 1950-talet. De laddades med trotyl.
Misttrumpet
Misttrumpeten på Vinga. Den drevs med tryckluft och utbyttes 1898 mot en mistsirén. Kompressorn på Vinga från 1891. Foto Lotsverket
Mistlur
I slutet av 1800-talet fick en del mindre fyrplatser sk handmistlur. Denna bestod av en trälåda med påmonterad lur. Inne i lådan fanns två blåsbälgar som drevs med handvev, vilket gav luren luft. Lådan var släpbar, med svårighet bärbar.
Se mistlur.
Tyfon
Tyfonen uppfanns 1920. 1923 fick Ven (Haken), som första fyrplats i världen tyfon.
- Därefter följde ett flertal fyrplatser och fyrskepp.
- Tyfonen har ett membran som bringas i svängning med hjälp av trycket från ånga eller tryckluft.
Se tyfon.
Nautofon
Nautofonen drevs med växelström och installerades i samband med att fyrplatserna elektrifierades.
- Effektbehovet var relativt stort (cirka 4,5 kW).
- Den installerades i ett flertal fyrar/fyrskepp.
Se Nautofon.
Dimdetektor
Utvecklingen av dimdetektorn var en av hörnstenarna för att kunna avbemanna fyrplatserna. Då kunde mistsignaleringen skötas automatiskt.
- 1963 patenterades en svensk dimdetektor. Den har tillverkats och sålts till alla världsdelar.
Se dimdetektor.
Undervattensklocka och vattenmist
Undervattensklocka och så kallad vattenmist (förkortat VMS) utvecklades för signalering under vattenytan.
- Undervattensklockan var en i vattnet nedsänkt mistklocka med fjärrmanövrerad kläpp.
- Vattenmist bestod av en elektriskt driven membransändare som sänktes ner i vattnet och satt i ett klockliknande hölje. Detta hängde i en egen dävert och sänktes ner i vattnet vid osiktigt väder. Vattenmisten sände en ton med frekvens 1050 Hz. Den matades med en effekt av några kW. Signal sändes ut en gång per minut.
Om navigatören hade sitt fartyg utrustat med en undervattensmikrofon, på båda sidorna, kunde riktningen till vattenmisten bestämmas. Vattenmist och radiofyr var synkroniserade. Genom att ta emot signal från båda och räkna "pip" kunde avståndet bestämmas.
Vattenmist infördes på fyrskepp Nr 25 Finngrunden (station Finngrunden) och Vinga fyrskepp (fyrskepp Nr 32 Fladen). Förutom på dessa var bland annat Falsterborev och Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs angöring) utrustade med vattenmist.
Supertyfon
Supertyfon fabrikat Kockums hade tre pipor stämda i vardera sin frekvens (en durtreklang som i "Helan- går"). Supertyfonanläggningen installerad 1963 på kassunfyren Sydostbrottet var dubblerad. Två kompressorer drivna av var sin 8 hk elmotor laddade var sitt tryckluftkärl om 2 m3. Via värmeväxlare togs kompressionsvärmet tillvara och värmde den till tyfonerna utgående luften för att undvika isbildning.
Teckengivare användes för att styra mistsignaleringen.
Kompressor, trycklufttank samt Supertyfoner sedda inifrån Svenska Björn kassunfyr och Almagrundet kassunfyr: Foto Rickard Westerberg
Avveckling
Under 1980-talet lades flertalet anläggningar för mistsignalering ner.
1985 tystnade i Finland den sista Nautofonen. Den stod på Marhällan i Ålands hav.
1994 var mistsignaleringen borta från nästan alla svenska fyrar. Den tekniska utvecklingen i övrigt hade då gjort, att mistsignaleringen inte längre ansågs behövas.
2000 fanns dock fortfarande mistsignalering på kassunfyren Hätteberget (Nautofon), kassunfyren Nordvalen (ljudpipa), kassunfyren Revengegrundet (Nautofon), Utgrunden kassunfyr (Nautofon).
2010 stoppades mistsignaleringen på Revengegrundet kassunfyr som den sista i drift varande i Sverige
Lyssna på svenska & norska mistsignaler
Länkar
- Se fler bilder genom att klicka här: AGA mistsignal
Externa länkar
- Film 9 min från Hoburg. Fyren (1948) , Filmarkivet.se Filmen visar lysboj, rapportering väder, tändning av Lux-ljus, drivning av linsen med lod och urverk, mistsignalering med knallsignal och mycket mer
Jfr fyrskepp, mistklocka, gonggong, mistsignalkanon, mistsirén, mistlur, knallsignalapparat, tyfon, Nautofon, dimdetektor, sikt
Tillbaka till Huvudsida