Metersystemet: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
'''metersystemet''', det "moderna" sättet att ange '''längd, vikt, tid, elektrisk ström''' och härav avledda fysikaliska måttenheter.  
'''metersystemet''', det "moderna" sättet att ange '''längd, vikt, tid, elektrisk ström''' och härav avledda fysikaliska måttenheter.  


[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]


== Innan rådde Kaos ==
== Innan rådde Kaos ==

Nuvarande version från 13 februari 2019 kl. 09.17

metersystemet, det "moderna" sättet att ange längd, vikt, tid, elektrisk ström och härav avledda fysikaliska måttenheter.


Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Innan rådde Kaos

Under feodaltiden låg makten över undersåtarna huvudsakligen hos de lokala feodalherrarna.

  • Dessa beslutade godtyckligt om mått och vikter inom sina områden.
  • Dessutom hade olika länder sina egna mått.
  • Karl den store lär år 738 ha mätt upp längden av sin egen fot och påbjöd att denna längd var måttenheten för fot i hela hans rike.
  • Foten fick namnet "Pied de Roi", dvs kungsfot. Enligt vårt måttsystem var den 32,48 cm.
  • Att han lyckades införa ett gemensamt mått var en bedrift.
  • Efter Karl den stores död stärkte feodalherrarna sitt inflytande på kungamaktens bekostnad.
  • Snart började måtten att förändras lokalt.
  • Framåt 1700-talet rådde fullständig anarki på måttens område.
  • I Frankrike fanns i mitten av 1700-talet mer än 300 olika längdmått, som alla gick under namnet fot.
  • Lika rörigt var det för viktmåtten.

Franska revolutionen

Franska revolutionen (1789-1799) såg som en av sina uppgifter att genomföra en total reform av mått och vikter för att få ett enhetligt system.

  • Det bestämdes att decimalsystemet skulle vara bas och att längdenheten meter skulle vara en tiomilliondel av jordmeridiankvadranten, dvs avståndet längs jordklotets yta från ekvator till pol.
  • Expeditioner skickades ut från Frankrike för att med lantmäteriteknik (triangulering) mäta upp detta avstånd.

1790, under revolutionens första år, föreslog den franska vetenskapsakademien att systemet skulle införas. Ansvaret för att skapa en första prototyp för kilogrammet överlämnades till kemisten Antoine de Lavoisier. Ett kilogram definierades som vikten av en kubikdecimeter vatten vid den temperatur där is smälter.

1792 antogs ett provisoriskt metermått i avvaktan på att uppmätningen av meridianen mellan Dunkerque och Barcelona skulle bli klar. Man hade ett hum men skulle snart få veta exakt

1793 på hösten började terrorns tid. Lavoisier dömdes till döden och avrättades med giljotin den 8 maj 1794.

1795, den 7 april, antog det franska republikanska konventet ett dekret som konstituerade metersystemet.

  • Tanken var att övergången till de nya måtten skulle göras på ett halvår.
  • Det gällde att snabbt få medborgarna att acceptera de nya måtten.
  • Instruktionsböcker för näringsidkare och tjänstemän trycktes upp.
  • Samtidigt tillverkades 600 sekundära prototyper i koppar för att spridas för användning i landet.
  • För att folk skulle vänja sig vid de nya måtten sattes marmorplattor med metermått upp på husväggar på allmän plats.
  • Idag finns bara två bevarade: en på Place Vendome och en vid Luxembourgträdgården i Paris.

1795 tog skräckväldet slut i Frankrike. Veteskapsmännen återinsattes på sina poster och arbetet med metersystemet kunde fortsätta.

  • USA och England hade dock hoppat av det internationella samarbetet.

Metersystemet sprids

1799 tillverkades i Paris urtyperna för arkivmetern och arkivkilogrammet. Genom Napoleonkrigen och revolutionerna spreds de nya idéerna och med dem metern. Dock återgick fransmännen till de gamla måtten.

1840 hade metersystemet införts fullständigt i Frankrike.

1875 undertecknades den Internationella meterkonventionen av 17 länder, däribland Sverige. Vårt lands riksdag beslutade att metersystemet skulle införas i Sverige.

Sverige

1878 infördes metersystemet i Sverige. De gamla fot-pund-måtten upphörde officiellt att gälla i Sverige.

1879 införde Sverige normaltid, en gemensam tid över hela riket. Tidigare hade varje ort sin egen tid.

  • Ett av skälen till införandet av Sverige normaltid var att de nybyggda järnvägarnas tidtabeller gjorde det väldigt opraktisk med tidsangivelser i lokala tider.

Internationella prototyper

1889 var uppmätningen av jorden klar. Då upptäcktes att metern inte riktigt var en meter.

  • Arkivmåtten ersattes då med den internationella meterprototypen resp kilogramprototypen. De är tillverkade i en legering av platina-iridum och förvaras i Sèvres vid Paris. Samtidigt erhöll de till meterkonventionen anslutna staterna kopior av dessa.
  • Kilogramprototypen tillverkades av en guldsmed i England.

1960 antogs det nu gällande internationella SI-systemet, i vilket metersystemet är definierat på fysikalisk grund.

  • SI står för Système International d'unités.

Huvudenheter

  • meter ______ längd, se längdmått
  • kilogram ___ massa, se viktmått
  • sekund _____ tid
  • ampere _____ elektrisk ström
  • kelvin _____ (termodynamisk) temperatur
  • mol ________ substansmängd
  • candela ____ ljusstyrka

Av dessa huvudenheter kan "alla" andra enheter härledas genom fysikens lagar.


Jfr längdmått, viktmått, volymmått, tid, candela, ljusstyrka, ljusutbyte.