Malmö

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Malmö, stad med hamn, lotsplats, hamnfyr och f.d. bemannad fyrplats. Öresund. Bemannad 1822-1936.

Malmö yttre västra byggdes 1878 och var placerat på V pirhuvudet vid inloppet till yttre hamnen. Malmö inre byggdes 1822 och stod vid V inloppet till inre hamnen, 500 m från Malmö yttre västra. Malmö vågbrytarbank byggdes 1925 350 m SV den yttersta delen av huvudrännan till hamnen. Utanför staden låg fyrskeppet Malmö redd. 
Öresund karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Lur ritad.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby
Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby
Malmö inre. Foto Esbjörn Hillberg
Malmö inre. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Malmö inre 1924. Foto Lotsverket
Malmö. Vykort
MalmöSkeppsbron. Vykort
Malmö. Foto Lotsverket
Malmö yttre med mistluren. Arkiv Sjöhistoriska
Malmö yttre med anlöpande fartyget Rhea. Foto NN 1920
Malmö yttre fyr o maskinhus med mistlur. Foto Lotsverket 1929
Malmö yttre. Foto Göran Sernbo 2014
Malmö yttre. Foto Esbjörn Hillberg
Malmö hamnfyr 1909. I bakgrunden skymtar Malmö yttre med mistlur
Ledfyren MA7 (Oc WRG 3s) i Malmö visar ledande sektor in i Frihamnen. Foto Esbjörn Hillberg 2000
Ledfyren MA7. Foto NN 2016
Fyren f.d. MA 10, nu MA Röd nedre. Foto NN 2016(?)
Fyren f.d. MA 5, nu MA Grön nedre. Foto NN 2013
Malmö Vågbrytarbank. Foto Lotti Dorthé 2016
Malmö inre boningshus 1924. Till höger skymtar Kockums. Foto Lotsverket
Lotsstationen och Navigationsskolan i Malmö. Vykort.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
finns ej finns ej N 55 37, O 13 00 (släckt) 14 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1822 1878 1934 1936 20,2 20,8


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Malmö lotsplats.

Hamnen

Malmö hamn är, i likhet med de övriga skånska hamnarna med undantag av Landskrona helt ett verk av människohand. Naturen själv har icke givit någon anvisning i form av åmynning, en skyddad bukt eller dylikt. Endast det långsamt uppgående landgrundet - längre än nu, då hamnen byggts oupphörligt ut mot sjön - gav ett visst skydd åt den öppna stranden och de vid densamma byggda små bryggorna för fiskebåtar. För fartyg fanns ingen annan angöringsbrygga eller kaj - den brygga som omtalas i gamla handlingar var avsedd för mindre, öppna båtar, ej för vad vi skulle kalla fartyg. De måste, om de skulle lossa last till Malmö eller intaga last därifrån, ankra på det avstånd från stranden som deras djupgående och hänsyn till tryggheten betingade, varefter lasten fick föras iland med småbåtar, vilka i sin tur ofta fick lossa till höghjuliga kärror.

År 1774 framlades emellertid av handlanden Frans Suell - en man med vida vyer och stor nitälskan för sin stad och ort, till minne av vilken en staty rests å en öppen plats vid Suellshamnen, hans verk - en plan till hamn. Följande år dvs. 1775, påbörjades arbetet under ledning av en särskilt tillsatt hamndirektion. År 1779 var denna hamn färdig med det storartade djupet 1,5 meter, ett djup som sedermera ökades till 2,1 meter: blygsamma siffror jämförda med de nyare anläggningarnas 7,2 och 9 meter.

Före tiden för Suellshamnens anläggning hade säkerligen inga lotsar varit anställda i Malmö. Fartyg, som sökt vägledning för ankring på redden eller in till den redan nämnda bryggan, ha fått anlita fiskare eller andra ortskunniga.


Rum för lots och utkik

Under hamnens första skede fanns intet särskilt lotsuppassningsrum eller någon lotsutkik. Genom Kungl brev den 2 februari 1825 blev fastigheterna 307 - 309 avhända till beständig ägo åt Statens Lotsinrättning. Fastigheterna betecknades kronolotshusen 1 - 3. (Dessa fastigheter var belägna i Norra Vallgatan och innehas nu av Kungl. Telegrafverket). Här inrymdes lotsuppassningsrum och lotsutkik. Enligt Kungl. brev den 6 juni 1857 skulle fastigheterna säljas, och såldes till handlanden N. G. Löhr den 30 oktober samma år. Lotsuppassningen flyttade sedan till hamnens västra sida.


Expedition och titlar

Den 28 juni 1874 erhöll Kungl. Lotsverket besittningsrätt till en tomt, belägen inom kvarteret Flintrännan å östra hamnområdet. Å tomten uppfördes en byggnad, som kom att tillika med lokal för lotskaptenens expedition (till en början även för hans bostad) även innehålla uppassningsrum för lotsarna samt lotsutkik. En vindflöjel på taket anger byggnadsåret 1874.

Förmanskapet vid platsen utövades av en lotsålderman, en titel som tidigare var lotsinspektor. Åtminstone en med denna titel finns nämnd i kyrkböckerna. Det var lotsinspektoren Niklas Nilsson, född år 1721, död år 1785, alltså 10 år efter det att den första hamnen påbörjades. Efter denna tid finner man i kyrkböckerna titeln lotsålderman.

Lotsen Casper Andersson, född år 1761, död år 1811, är den förste som i kyrkböckerna som benämns kronolots.


Lotsarnas boplatser

De äldsta lotsarna tillhörde S:t Petri församling, utom lotsen Lejeman, som tillhörde Garnisonsförsamlingen. Samtliga lotsar var bosatta i västra delen av staden, vid Norra Vallgatan, Västergatan och Hyregatan, ett bruk, som fortgått ända in på 1900-talet, enär lotsarna skulle vara nära till hands dag och natt. Seden bröts av lotsförbundets nuvarande ombudsman, och numera bor lotsarna, tack vare telefon och goda spårvagns- m. fl. kommunikationer - samt ej minst tjänstgöringens ordnande - var som helst i staden eller omgivningarna.

Lotsinspektoren Niklas Nilsson och honom efterföljande lotsåldermän ligger begravda i S:t Petri kyrka, de i det förgående nämnda lotsarna på dåvarande slottsplatsen, numera Kungsparken. Av anteckningarna i kyrkböckerna framgår att de äldsta lotsarna i Malmö ej var alltför tyngda av livets goda, även om de sökte att med fiske bättra på ekonomin. Sålunda finns antecknat att det ej var råd för dem (snarare deras efterlevande) att bekosta kyrkringning vid begravningen, en sak som måtte ha ansetts tyda på stor torftighet, eftersom det särskilt anmärkts. En annan omständighet som måhända pekar i samma riktning är anteckning om dödsorsaken lungsot hos en avliden lots Casper Andersson, född år 1761, död år 1811. Denne är också den förste som i kyrkböckerna benämns kronolots."


"Malmö fyr.

Fyren (eller fyrarna, den inre höga och den yttre lägre, vilka hållna överens, leder till Malmö huvudhamn) byggdes 1878 i samband med ett utbyggnadsskede av hamnanläggningarna. Den inre höga fyren, vilken sedan 1924 har elektriskt ljus, visar numera intermittent sken, vitt i farvattnet norröver, rött över Barsebäcks kulor och grönt över Sjollen samt grundflacken nordväst om.

Den yttre fyren är nu också elektrifierad. Vid de tillfällen, då fyrskeppen är intagna för is, är Malmö yttre fyr den enda ledningen för genomsegling av Flintrännan nattetid med begränsat djup.

Första fyrmän var fyrmästare L. C. Fischer och fyrvaktare A. T. Stenberg."

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Malmö lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Wilhelm Fredrik August Norberg, f. 1827
  • Mästerlots: Severin Nils (mattsson) Dyberg, f. 1843
  • Mästerlots: Anders Peter (Svensson) Böök, f. 1842
  • Lots: Lorens Oskar Kullberg, f. 1846
  • Lots: Johan Fredik Kullberg, f. 1844
  • Lots: Johan Samuelsson, f. 1850
  • Lots: Peter August Tolstoy, f. 1861
  • Extra lots: Mårten Emanuel Strömberg, f. 1868
  • Extra lots: Sven Petter Andersson Bartel, 1866
  • Lotslärling: Gustaf Waldemar Eriksson, f. 1863
  • Lotslärling: Johan Andersson Norin, f. 1856
  • Lotslärling: Karl Edvard Roos, f. 1869

Lotsbarnskola

Här fanns ingen lotsbarnskola. Barnen gick i sockenskolan.

Hamnfyr

1822 uppförde Malmö stad i den nybyggda hamnen ett i trä cirka 14 m högt torn försett med lanternin innehållande lampa och försilvrad kopparspegel.

Tornet var i basen kvadratiskt och övergick cirka 3 meter över marken i åttakantig form.

Längst ner i fyren fanns ett gasverk som försåg fyrlågan med lysgas, se gasljus.

Före 1852 byggdes lanterninen om och spegeln utbyttes mot en spegel för sideralsken.

Enligt Underrättelse 1842

MALMÖ. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 55° 36'40". Long. O. 31° 10'20"

Fyrtornet står på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen. Det är uppfördt och bekostas af Malmö stad. Lysningen underhålles med gas och ljuset är circa 50 fot öfver vattenytan, samt kan i klar och mörk natt synas på två mils afstånd. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som ankra på redden, äfvensom vid deras insegling nattetid i hamnen.

Enligt Underrättelse 1848

"Malmö. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N 55° 36'40". Long. O. om Ferrö 31° 10'20". Long O. om Greenwichs meridian 13° 0'35"

Fyrtornet är uppfördt på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen. Fyringen underhålles af staden Malmö. Lysningen sker med gas och ljuset är omkring 50 fot öfver vattenytan samt kan i klart väder nattetid synas på 2 mils afstånd. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som erna sig till Malmö redd, äfvensom vid inseglingen nattetid i hamnen. "

Enligt Underrättelser 1852

MALMÖ. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 55°36'40”. Long. O. om Ferrö 31°10'20”. Long. O. om Greenwichs meridian 13°0'35”.

Fyren underhålles af staden Malmö och lyser på lika tider, som Kronans fyrar.

Fyrtornet, uppfördt af trä1822, står på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen i hamnen. Lysningen sker med gas och fyrljuset är beläget cirka 50 fot öfver vattenytan samt kan i klart väder nattetid synas på 2 [mil]]s afstånd och derutöfver. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som erna sig till Malmö redd, äfvensom vid inseglingen nattetid i hamnen. Pl. IV.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Hamnfyr med fast sken. Fyrtornet står på yttre ändan av den sydvästra hamnarmen och skall vid ingående lämnas om styrbord. Fyrapparaten lyser med vitt fast sken. Lågans höjd över vattnet är 50 fot och lysvidden i alla riktningar mot sjön 8 (distans)minuter och därutöver. Fyrtornet är vitmålat. Fyren anbringades 1822 och hålles på stadens bekostnad lysande på tider, som för Kronans fyrar är bestämda. Lotsar finnas och passar upp invid fyren.”

Malmö Yttre och Inre

1878 ersattes fyren (Malmö inre) av ett cirka 20 m högt åttakantigt torn i järn, ståendes på en åttakantig sockel av granit och gult eldfast tegel, med lanternin innehållande lampa och 4:e ordningens lins.


En på pirarmen yttre fyr, ett cirka 8 m högt åttakantigt torn i järn, byggdes samtidigt.

Gasglödljus

1898 utbyttes den inre fyrens fotogenlampa mot en lampa för oljegas, försedd med auerbrännare och glödnät, se auerlampa.

Elektriskt ljus

1924 elektrifierades fyren.

  • Klippapparaten utbyttes mot elklipp men monterades inte ner.
  • Vit sektor ”i farvattnet norröver, röd över Barsebäcks kulor och grön över Sjollen samt grundflacken nordväst därom”.

1928 utbyttes linsen mot en 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 2 fack à 36°, färgade sektorer.

1934 helautomatiserades den inre fyren.

Avbemanning och personal

1936 släcktes fyren och överlämnades till Malmö stad.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Malmö


Nuvarande optik: (nedmonterad)

Nuvarande karaktär: (släckt). Lyshöjd: 20,8 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Malmö Fyr 1.jpg Malmö Fyr 2.jpg Malmö Fyr 3.jpg Malmö Fyr 4.jpg Malmö Fyr 5.jpg Malmö Fyr 6.jpg

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns ej
Ägare Malmö stad som även äger Malmö yttre fyr
Kontaktperson Malmö gatukontor 040-341000
Vägbeskrivning Belägen i Malmö inre hamn
Övrigt Redan år 1822 lät Malmö stad uppföra en ca 14 m hög hamnfyr av trä. I lanterninen fanns en försilvrad kopparspegel med en gaslampa som försågs med gas från ett gasverk som fanns längst ner i fyren. Fyren klassificerades som stillastående hamnfyr och dess sken syntes 2 mil vid klart väder. Den byggdes senare om och fick en mindre lanternin med sideralskensspegelapparat.

Lotsverket tog över ägandet 1878 och byggde då två nya hamnfyrar varav Malmö Inre var den ena. Ett bostadhus för fyrvaktaren byggdes samtidigt. Fyren Malmö Inre hade från början envekig fotogenlampa men år 1898 installerades en Auerbrännare för lysgas. År 1924 elektrifierades fyren (300W 220V lampa) varvid elklipp ersatte persiennapparaten. År 1928 byttes linsen mot en 3:e ordn. (1000 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 36° med färgade sektorer varvid persiennapparaten med urverk och lod nedmonterades och en 550W lampa installerades. År 1936 slopades fyrens färgade sektorer. Fyren avbemannades och återlämnades till Malmö stad 6 juli 1936.

Fyren släcktes1983 och ingår ej längre i hamnens fyrbelysning, men har ett ”fyrsken” från en enkel glödlampa riktat in mot staden. All tidigare fyrutrustning är borttagen.

Skydd enligt lag ej

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Öresund, svenskt fyrväsende, hamnfyr, järnfyr, gasglödljus, oljegas, sideralsken, fyroptik, von Otter, klippapparat, Kockums, Flintrännan, Malmö redd