Lysvidd

Från fyrwiki
Version från den 25 december 2017 kl. 09.51 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

lysvidd för en fyr är det största avstånd, på vilket fyren är siktbar. Detta avstånd beror på samspelet mellan

  • höjden över jordytan hos både ljuskällan och betraktaren eftersom jordytan är krökt (geografisk lysvidd), dels på
  • ljuskällans styrka (optisk lysvidd) samt rådande
  • siktförhållandena (verklig lysvidd).
LFl 10s.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg


Geografisk lysvidd

Geografisk lysvidd är det största avstånd på vilket en tillräckligt stark ljuskälla kan observeras utan att skymmas bort på grund av jordytans krökning, under normala siktförhållanden i atmosfären.

Lysvidden beror av fyrljusets höjd, lyshöjd, över havet (på grund av jordklotets krökning).

  • Ju högre lyshöjd desto längre lysvidd.
  • Om även observatören är högt placerad, t.ex. navigatör på en fartygsbrygga, adderas den till denna höjd motsvarande siktvidden för möjligheten till att få syn på fyrljuset.

Formel

Uttryckt i nautiska mil kan den geografiska lysvidden beräknas ur uttrycket:

2,06 x (√hf + √hö),
där hf är fyrljusets höjd i meter över vattenytan och hö är ögats höjd i meter över vattenytan.
  • För en ögonhöjd av 5 m (normalvärde) och en höjd hos fyrljuset av t ex 20 m blir den geografiska lysvidden sålunda 14 M.
  • Om 0,5 m, till exempel sittande i en kanot, och samma fyr (höjd 20 m) blir den geografiska lysvidden reducerad till 11 M.

Optisk lysvidd

Optisk lysvidd beror på ljuskällans styrka och de rådande siktförhållandena. Vid normal klar luft erhålls med en ljusstyrka av

Med användning av rött filter för att ge röd sektor sänks ljusstyrkan till cirka 1/4.

Med grönt filter sänks ljusstyrkan till cirka 1/8 jämfört med den hos det vita skenet.

Angiven lysvidd

Angiven lysvidd för en fyr är det lägsta värdet av den geografiska och den optiska lysvidden, beräknat för någorlunda klart och siktigt väder till en betraktare 5 m över havsytan.

  • Fyrens lysvidd anges uttryckt i nautiska mil i sjökortet, tillsammans med fyrkaraktären med ett tal invid fyren.
  • Uppgiften avser vit färg på fyrljuset, så även i de fall då fyren även har färgat ljus, t ex färgade sektorer.
  • På en sektorfyr kan man räkna med att rött sken syns 3/4 och grönt sken cirka 1/2 av det vita skenets lysvidd.

Verklig lysvidd

Verklig lysvidd bestäms av rådande siktförhållanden.

I viss väderlek kan hägring uppkomma genom att ljuset bryts i atmosfären. Lysvidden kan då öka till flera gånger det normala.

Vid medelmåttigt disig luft blir den optiska lysvidden ungefär halverad,

  • vid tjocka, regn eller snö mycket kraftigt reducerad.

Historiskt

På 1500-talet då fyrljuset bestod av vaxljus eller talgljus var lysvidden ______ cirka 2 M.

Några fyrar med lång lysvidd år 2000

Några svenska fyrar med lång lysvidd (2000)

Fyrplats ___________________ Lysvidd, M

Kullen _______________________ 27,5

Hoburg _______________________ 27,0

Ölands Södra Udde (huvudfyr)__ 26,0

Vinga ________________________ 25,5

Holmögadd ____________________ 24,5

Hanö _________________________ 23,5

Understen ____________________ 23,5

Utklippan ____________________ 23,5

Falsterborev kassunfyr _______ 22,0

Landsort _____________________ 22,0

Sandhammaren _________________ 22,0

Hätteberget (kassunfyr) ______ 21,5

Skags udde ___________________ 21,5

Hållö ________________________ 21,0

Trubaduren ___________________ 20,0

Ölands Södra Udde (bifyr) ____ 19,0

Bergudden ____________________ 18,5

Morups Tånge _________________ 18,5

Högbonden ____________________ 18,0


Ledfyrar utrustade med förnyelsebar energiförsörjning (lysdioder = LED-lampa) har ofta lysvidden 4 - 9 M för vitt ljus


Jfr lyshöjd, sikt, Hefnerljus, fyrkaraktär, fyr, sjökort, längdmått, bifyr, kassunfyr.