Lotsverket: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Symbol Person.jpg|left|border|65 px]]
'''Lotsverket''', övergripande benämning på [[Lotsstyrelsen]], som handhade [[lots]]- och [[fyr]]inrättningarna, [[utprickning]] och [[sjömärke]]n, [[lotsbarnskola]] samt "livräddninganstalterna för skeppsbrutna längs rikets kuster" jämte den till detta hörande och därtill personalen, den sk '''lots- och fyrstaten'''.
[[Fil:LoggaLotsstyrelsen.jpg|right|200px]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|left|border|65 px]]


'''Lotsverket''', övergripande benämning på [[Lotsstyrelsen]],  
(Anm. utöver den statligt '''avlönade''' [[sjöräddning]]en fanns en ideell '''oavlönad''' organisation, [[SSRS]], som klarade upp den övervägande delen av uppkomna nödlägen.)


- [[lots]]- och [[fyr]]inrättningarna samt
[[Fil:LFl 12s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]


- "livräddninganstalterna för skeppsbrutna längs rikets kuster" jämte den till detta hörande
[[Fil:KanalSymbol.jpg|37px|border|länk=vattenvägar]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|45 px|border|länk=personal]]
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=lots]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol lysboj.jpg|44px|border|länk=lysboj]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|46px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Symbol racon.jpg|48px|border|länk=racon]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]


- personalen, den sk '''lots- och fyrstaten'''.  
[[Fil:KonglLotsOFyrinrättn1873.jpg|right|150px]]
 
[[Fil:LoggaLotsstyrelsen.jpg|right|150px]]
(Anm. utöver den statligt avlönade [[sjöräddning]]en fanns en ideell oavlönad organisation, SSRS, som klarade upp den övervägande delen av uppkomna nödlägen.)
[[Fil:Scan-140923-0001.jpg|thumb|200px|Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Scan-140923-0002.jpg|thumb|200px|Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Scan-140923-0003.jpg|thumb|200px|Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Scan-140923-0004.jpg|thumb|200px|Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Plansch1.jpg|thumb|200px|Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Plansch2.jpg|thumb|200px|Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Plansch3.jpg|thumb|200px|Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880]]
[[Fil:Utprickning svensk.jpg|thumb|500px|Svensk utprickning (fram till 1965)]]
[[Fil:SkyltSkadegörelseLotsverket.jpg|thumb|500px|Inget sabb här! Skylt från [[Gåsklåvan]]. Foto Leif Elsby]]


== Historik och bildande ==
== Historik och bildande ==
Rad 26: Rad 42:
1820, 1827 resp 1862 kom olika förordningar om organiserandet av fyrväsendet. Fram till 1872 lydde fyrväsendet under [[Förvaltningen för sjöärendena]], som organisatoriskt sorterade under [[Amiralitetet]], dvs under Kungl. Flottan.  
1820, 1827 resp 1862 kom olika förordningar om organiserandet av fyrväsendet. Fram till 1872 lydde fyrväsendet under [[Förvaltningen för sjöärendena]], som organisatoriskt sorterade under [[Amiralitetet]], dvs under Kungl. Flottan.  


'''1872''' omorganiserades Lotsverket genom bildandet av Kungl. [[Lotsstyrelsen]], ett civilt verk, som bl a övertog ansvaret för fyrväsendet. Detta ämbetsverk var direkt underställt regeringen och leddes av sjöförsvarsministern.  
'''1872''' omorganiserades Lotsverket genom bildandet av Kungl. [[Lotsstyrelsen]], ett '''civilt''' verk, som bl a övertog ansvaret för fyrväsendet. Detta ämbetsverk var direkt underställt regeringen och leddes av sjöförsvarsministern.  


== Organisation och reglementen ==
== Organisation och reglementen ==
Rad 34: Rad 50:


Personalinstruktion daterad 1891 då besökare skulle bese fyren, se [[personalinstruktion]].  
Personalinstruktion daterad 1891 då besökare skulle bese fyren, se [[personalinstruktion]].  
== Utbildning ==
'''1845''' kom via ett kungligt brev förordningen om [[lotsbarnskola]].


== Lotsdistrikt ==
== Lotsdistrikt ==
Rad 43: Rad 62:
* '''Övre norra''': kusten mot Finland till gränsen mellan Ullånger, Vibyggerå och Nätra socknar på den norra sidan samt Nordingrå socken på den södra sidan, i Västerbottens län.  
* '''Övre norra''': kusten mot Finland till gränsen mellan Ullånger, Vibyggerå och Nätra socknar på den norra sidan samt Nordingrå socken på den södra sidan, i Västerbottens län.  
* '''Nedre norra''': kusten syd därom till gränsen mellan Singö och Väddö socknar i Stockholms län, och förlängningen västerut till fasta landet.  
* '''Nedre norra''': kusten syd därom till gränsen mellan Singö och Väddö socknar i Stockholms län, och förlängningen västerut till fasta landet.  
* '''Mellersta''': kusten syd därom till gränsen mellan Bälinge och Tystberga socknar i Sörmlands län, inklusive Mälaren, Hjälmaren samt därmed sammanhängande vattenvägar samt Gotland och kringliggande öar.
* '''Mellersta''': kusten syd därom till gränsen mellan Bälinge och Tystberga socknar i Sörmlands län, inklusive [[Mälaren]], [[Hjälmaren]] samt därmed sammanhängande vattenvägar samt [[Gotland]] och kringliggande öar.
* '''Östra''': kusten syd därom till gränsen mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, inklusive Vättern, Göta kanals östgötadel samt därmed sammanhängande vattenvägar samt Öland.  
* '''Östra''': kusten syd därom till gränsen mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, inklusive [[Vättern]], [[Göta kanal]]s östgötadel samt därmed sammanhängande vattenvägar samt [[Öland]].  
* '''Södra''': kusten syd och väst därom till gränsen mellan Kristianstads och Hallands län.  
* '''Södra''': kusten syd och väst därom till gränsen mellan Kristianstads och Hallands län.  
* '''Västra''': kusten norr och väst därom till gränsen mot Norge, inklusive Göta kanals västgötadel, Vänern samt därmed sammanhängande vattenvägar.  
* '''Västra''': kusten norr och väst därom till gränsen mot Norge, inklusive [[Göta kanal]]s västgötadel, [[Vänern]] samt därmed sammanhängande vattenvägar.  


== Expeditioner ==
== Expeditioner ==
Chefen för ett lotsdistrikt lydde direkt under Lotsstyrelsen och titulerades '''lotskapten'''.  
Chefen för ett lotsdistrikt lydde direkt under Lotsstyrelsen och titulerades '''lotskapten'''.  
* Deras expeditioner fanns i '''Umeå, Gävle Stockholm, Kalmar, Malmö''' och '''Göteborg'''.  
* Deras expeditioner fanns i Umeå, Gävle, Stockholm, Kalmar, Malmö och Göteborg.  
* På varje lotsstation tjänstgjorde en '''lotslöjtnant''' som kaptenens närmaste biträde och ställföreträdare.  
* På varje lotsstation tjänstgjorde en '''lotslöjtnant''' som kaptenens närmaste biträde och ställföreträdare.  


Rad 58: Rad 77:


Bemanningen på de olika platserna inom lotsdistrikten benämndes:  
Bemanningen på de olika platserna inom lotsdistrikten benämndes:  
* '''fyrar och fyrskepp''': fyrmästare (chef), fyrvaktare, fyrbiträden och extra biträden.
* '''[[fyr]]ar och [[fyrskepp]]''': [[fyrmästare]] (chef), fyrvaktare, fyrbiträden och extra biträden.
* '''större lotsplatser''': överlots (chef), mästerlotsar, lotsar och lotslärlingar
* '''större [[lots]]platser''': överlots (chef), mästerlotsar, lotsar och lotslärlingar
* '''övriga lotsplatser''': lotsförman (chef), mästerlotsar, lotsar och lotslärlingar
* '''övriga lotsplatser''': lotsförman (chef), mästerlotsar, lotsar och lotslärlingar
* '''livräddningsstationer''': uppsyningsman (chef), båtstyrare, roddare och biträden
* '''livräddningsstationer''': uppsyningsman (chef), båtstyrare, roddare och biträden
Rad 66: Rad 85:
== Resurser ==
== Resurser ==
'''1872''' gällde: ”Antalet personer anställda för fyrinrättningarnas vård är 221.  
'''1872''' gällde: ”Antalet personer anställda för fyrinrättningarnas vård är 221.  
* För år 1873 beräknad avlönings- och underhållskostnad för alla fyrinrättningarna uppgår till R:dr R:mt 237 731.
* För år 1873 beräknad avlönings- och underhållskostnad för alla fyrinrättningarna uppgår till R:dr R:mt 237 731, se [[riksdaler]].


Antalet av de av Kronan underhållna fyrinrättningarna är (1872):
Antalet av de av Kronan underhållna fyrinrättningarna är (1872):
Fyrar å land: färdigbyggda = 62
* Fyrar å land: färdigbyggda = 62
Fyrar å land: under byggnad = 1 (Dämman)
* Fyrar å land: under byggnad = 1 ([[Dämman]])
Fyrfartyg (fyrskepp) = 9
* Fyrfartyg ([[fyrskepp]]) = 9
Summa summarum = 72
: Summa summarum = 72


* Kustfyrar, vilka för den allmänna sjöfartens nytta är inrättade, underhållas av Kronan.  
* [[Kustfyr]]ar, vilka för den allmänna sjöfartens nytta är inrättade, underhållas av Kronan.  
* Ledfyrar, ämnade för fartygs ledning i trängre farleder, eller angöring av viktigare inlopp, underhållas vissa av Kronan och vissa av enskilda kommuner.
* [[Ledfyr]]ar, ämnade för fartygs ledning i trängre farleder, eller angöring av viktigare inlopp, underhållas vissa av Kronan och vissa av enskilda kommuner.
* Hamnfyrar, avsedda för insegling till städers eller enskilda hamnar, underhållas av enskilda (dvs stadens handelskammare eller motsvarande).
* [[Hamnfyr]]ar, avsedda för insegling till städers eller enskilda hamnar, underhållas av enskilda (dvs stadens handelskammare eller motsvarande).


'''1929''', den 31 december, förfogade Lotsverkets (exklusive Lotsstyrelsen) över  
'''1929''', den 31 december, förfogade Lotsverkets (exklusive Lotsstyrelsen) över  
* i aktiv tjänst anställd personal: 1543 personer.  
* i aktiv tjänst anställd personal: 1543 personer.  
* 459 fyrinrättningar på land,  
* 459 [[fyr]]inrättningar på land,  
* 25 fyrskepp,  
* 25 [[fyrskepp]],  
* 94 lysbojar,  
* 94 [[lysboj]]ar,  
* 11 ljudbojar,  
* 11 ljudbojar,  
* 81 mistsignalapparater,  
* 81 [[mistsignal]]apparater,  
* 446 båkar och andra fasta sjömärken,  
* 446 [[båk]]ar och andra fasta sjömärken,  
* ett tusental bonings-, uppassnings- och förrådshus,  
* ett tusental bonings-, uppassnings- och förrådshus,  
* 1 366 större flytande sjömärken,  
* 1 366 större flytande [[sjömärke]]n,  
* 11 ångfartyg,  
* 11 ångfartyg,  
* 115 lotskuttrar, motorbåtar, båtar vid fyrplatser mm,  
* 115 lotskuttrar, motorbåtar, båtar vid fyrplatser mm,  
Rad 95: Rad 114:
”De för Lots- och Fyrinrättningens underhåll erforderliga kostnader bestridas af fyr- och båkmedlen, eller den avgift, som i svensk hamn en gång i månaden erlägges av fartyg, vilka från utrikes ort ankomma eller dit avgå.”  
”De för Lots- och Fyrinrättningens underhåll erforderliga kostnader bestridas af fyr- och båkmedlen, eller den avgift, som i svensk hamn en gång i månaden erlägges av fartyg, vilka från utrikes ort ankomma eller dit avgå.”  


1856-1858 års riksdag beviljade ett årligt belopp för utbyggnad av fyrväsendet av 220 360 R:dr R:mt (Riksdaler riksmynt).  
1856-1858 års riksdag beviljade ett årligt belopp för utbyggnad av fyrväsendet av 220 360 R:dr R:mt (Riksdaler riksmynt), se [[riksdaler]].  


1865-1866 års riksdag beviljade en utökning av det årliga beloppet för utbyggnad av fyrväsendet från 362 900 R:dr R:mt till 614 460 R:dr R:mt.  
1865-1866 års riksdag beviljade en utökning av det årliga beloppet för utbyggnad av fyrväsendet från 362 900 R:dr R:mt till 614 460 R:dr R:mt.  
Rad 107: Rad 126:


== Israpport ==
== Israpport ==
'''1929-1930''' överfördes israpporteringstjänsten från [[Lotsverket]] till [[SMHI]].
'''1929-1930''' överfördes israpporteringstjänsten '''från''' [[Lotsverket]] '''till''' [[SMHI]].


== Lotsverket blev Sjöfartsverket ==
== Lotsverket blev Sjöfartsverket ==
Rad 115: Rad 134:




Jfr [[Amiralitetet]], [[arméns flotta]], [[Lotsstyrelsen]], [[Sjöfartsverket]], [[fyr]], [[fyrskepp]], [[lots]], [[SMHI]], [[sjöräddning]], [[Venerns Seglationsstyrelse]], [[Trollhätte kanal]], [[riksdaler]], [[lotsbarnskola]], [[personalinstruktion]], [[personal]].
Jfr [[Amiralitetet]], [[arméns flotta]], [[Lotsstyrelsen]], [[Sjöfartsverket]], [[lotsbarnskola]], [[fyr]], [[fyrskepp]], [[lots]], [[SMHI]], [[sjöräddning]], [[Sjöräddningssällskapet]], [[Venerns Seglationsstyrelse]], [[Trollhätte kanal]], [[riksdaler]], [[lotsbarnskola]], [[personalinstruktion]], [[personal]].

Versionen från 17 mars 2019 kl. 15.16

Lotsverket, övergripande benämning på Lotsstyrelsen, som handhade lots- och fyrinrättningarna, utprickning och sjömärken, lotsbarnskola samt "livräddninganstalterna för skeppsbrutna längs rikets kuster" jämte den till detta hörande och därtill personalen, den sk lots- och fyrstaten.

(Anm. utöver den statligt avlönade sjöräddningen fanns en ideell oavlönad organisation, SSRS, som klarade upp den övervägande delen av uppkomna nödlägen.)

LFl 12s.jpg

KanalSymbol.jpg SweFlag.jpg Symbol Person.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Symbol lysboj.jpg Symbol fsk.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg

KonglLotsOFyrinrättn1873.jpg
LoggaLotsstyrelsen.jpg
Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Plansch Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Svensk utprickning (fram till 1965)
Inget sabb här! Skylt från Gåsklåvan. Foto Leif Elsby

Historik och bildande

Lotsverket och lotsväsendet har i Sverige gamla anor och har styrts av kungliga förordnanden.

1652 ställdes "fyrbåkarna" under Amiralitetets "Inspektion och Direktion", dvs fyrväsendet blev ställt under örlogsflottan. Den del av den kustnära flottan som användes tillsammans med i land stridande trupp kom att senare organiseras under arméns flotta. Lotsverket lydde tidvis under Amiralitetet och tidvis under arméns flotta. Lotsverkets chef titulerades Lotsdirektör.

1697 var kommendör Nils Ström, en flottans militär, Lotsdirektör.

  • Sverige hade då 97 stycken lotsplatser och
  • 10 stycken fyrplatser, varav 5 "i provinserna".

1820, 1827 resp 1862 kom olika förordningar om organiserandet av fyrväsendet. Fram till 1872 lydde fyrväsendet under Förvaltningen för sjöärendena, som organisatoriskt sorterade under Amiralitetet, dvs under Kungl. Flottan.

1872 omorganiserades Lotsverket genom bildandet av Kungl. Lotsstyrelsen, ett civilt verk, som bl a övertog ansvaret för fyrväsendet. Detta ämbetsverk var direkt underställt regeringen och leddes av sjöförsvarsministern.

Organisation och reglementen

Lotsverkets organisation angavs i lotsförordningen daterad 1923, 24 november, utgiven av Kungl. Maj:t, se lots.

Tjänstgöringsreglementet för lots- och fyrstaten daterad 1923, 24 december, se lots.

Personalinstruktion daterad 1891 då besökare skulle bese fyren, se personalinstruktion.

Utbildning

1845 kom via ett kungligt brev förordningen om lotsbarnskola.

Lotsdistrikt

Under 1600-talet var landet uppdelat i tre lotsdistrikt: västra, södra samt norra, i vilket även Finland ingick.

Vid mitten av 1700-talet bildades, genom uppdelning av det norra distriktet, ett fjärde, det östra distriktet, som enbart bestod av Finland.

1905 gjordes en indelning av rikets kuster och näraliggande farvatten i 6 lotsdistrikt:

  • Övre norra: kusten mot Finland till gränsen mellan Ullånger, Vibyggerå och Nätra socknar på den norra sidan samt Nordingrå socken på den södra sidan, i Västerbottens län.
  • Nedre norra: kusten syd därom till gränsen mellan Singö och Väddö socknar i Stockholms län, och förlängningen västerut till fasta landet.
  • Mellersta: kusten syd därom till gränsen mellan Bälinge och Tystberga socknar i Sörmlands län, inklusive Mälaren, Hjälmaren samt därmed sammanhängande vattenvägar samt Gotland och kringliggande öar.
  • Östra: kusten syd därom till gränsen mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, inklusive Vättern, Göta kanals östgötadel samt därmed sammanhängande vattenvägar samt Öland.
  • Södra: kusten syd och väst därom till gränsen mellan Kristianstads och Hallands län.
  • Västra: kusten norr och väst därom till gränsen mot Norge, inklusive Göta kanals västgötadel, Vänern samt därmed sammanhängande vattenvägar.

Expeditioner

Chefen för ett lotsdistrikt lydde direkt under Lotsstyrelsen och titulerades lotskapten.

  • Deras expeditioner fanns i Umeå, Gävle, Stockholm, Kalmar, Malmö och Göteborg.
  • På varje lotsstation tjänstgjorde en lotslöjtnant som kaptenens närmaste biträde och ställföreträdare.

Titulatur

Före 1888 titulerades chefen för Lotsstyrelsen: lotsdirektör. Därefter titulerades han generallotsdirektör.

  • Lotsdirektör blev senare titeln för chefen för ett lotsdistrikt.

Bemanningen på de olika platserna inom lotsdistrikten benämndes:

  • fyrar och fyrskepp: fyrmästare (chef), fyrvaktare, fyrbiträden och extra biträden.
  • större lotsplatser: överlots (chef), mästerlotsar, lotsar och lotslärlingar
  • övriga lotsplatser: lotsförman (chef), mästerlotsar, lotsar och lotslärlingar
  • livräddningsstationer: uppsyningsman (chef), båtstyrare, roddare och biträden
  • Lotsverkets fartyg: befälhavare och besättning

Resurser

1872 gällde: ”Antalet personer anställda för fyrinrättningarnas vård är 221.

  • För år 1873 beräknad avlönings- och underhållskostnad för alla fyrinrättningarna uppgår till R:dr R:mt 237 731, se riksdaler.

Antalet av de av Kronan underhållna fyrinrättningarna är (1872):

  • Fyrar å land: färdigbyggda = 62
  • Fyrar å land: under byggnad = 1 (Dämman)
  • Fyrfartyg (fyrskepp) = 9
Summa summarum = 72
  • Kustfyrar, vilka för den allmänna sjöfartens nytta är inrättade, underhållas av Kronan.
  • Ledfyrar, ämnade för fartygs ledning i trängre farleder, eller angöring av viktigare inlopp, underhållas vissa av Kronan och vissa av enskilda kommuner.
  • Hamnfyrar, avsedda för insegling till städers eller enskilda hamnar, underhållas av enskilda (dvs stadens handelskammare eller motsvarande).

1929, den 31 december, förfogade Lotsverkets (exklusive Lotsstyrelsen) över

  • i aktiv tjänst anställd personal: 1543 personer.
  • 459 fyrinrättningar på land,
  • 25 fyrskepp,
  • 94 lysbojar,
  • 11 ljudbojar,
  • 81 mistsignalapparater,
  • 446 båkar och andra fasta sjömärken,
  • ett tusental bonings-, uppassnings- och förrådshus,
  • 1 366 större flytande sjömärken,
  • 11 ångfartyg,
  • 115 lotskuttrar, motorbåtar, båtar vid fyrplatser mm,
  • 18 livräddningsstationer med 12 livbåtar, 13 raketapparater, mm.

Ekonomi

”De för Lots- och Fyrinrättningens underhåll erforderliga kostnader bestridas af fyr- och båkmedlen, eller den avgift, som i svensk hamn en gång i månaden erlägges av fartyg, vilka från utrikes ort ankomma eller dit avgå.”

1856-1858 års riksdag beviljade ett årligt belopp för utbyggnad av fyrväsendet av 220 360 R:dr R:mt (Riksdaler riksmynt), se riksdaler.

1865-1866 års riksdag beviljade en utökning av det årliga beloppet för utbyggnad av fyrväsendet från 362 900 R:dr R:mt till 614 460 R:dr R:mt.

1871-1872 års riksdag beviljade en utökning av det årliga beloppet för utbyggnad av fyrväsendet från 650 460 R:dr R:mt till 750 460 R:dr R:mt.

Fyrarnas lystid

Därest ej annorlunda är i de enskilda beskrivningarna anfört, tändas fyrarna vid solens nedgång och hållas lysande till dess uppgång - under hela den tid av året, då sjöfarten ej av is hindras.

  • Fyrfartygen utläggas varje år vid den tid, då fara för is icke längre förefinnes, samt intagas åter när deras säkerhet hotas av isläggning.
  • Om all förändring i fyrarnas lysningssätt, ävenså av skedd utläggning och intagning av fyrfartyg, meddelas genom i tidningarna införda kungörelser.”

Israpport

1929-1930 överfördes israpporteringstjänsten från Lotsverket till SMHI.

Lotsverket blev Sjöfartsverket

1956 fördes alla de statliga uppgifterna inom sjöfartens område, vilka var splittrade på flera olika myndigheter under olika departement, över till den nybildade Kungliga Sjöfartsstyrelsen.

1969 ombildades Sjöfartsstyrelsen till Sjöfartsverket. Fortsättning: se Sjöfartsverket.


Jfr Amiralitetet, arméns flotta, Lotsstyrelsen, Sjöfartsverket, lotsbarnskola, fyr, fyrskepp, lots, SMHI, sjöräddning, Sjöräddningssällskapet, Venerns Seglationsstyrelse, Trollhätte kanal, riksdaler, lotsbarnskola, personalinstruktion, personal.