Lotsbarnskola

lotsbarnskola, lokala skolor för barn till personalen på vissa avlägset belägna lots- och fyrplatser.

Lärarinnorna ambulerade från skola till skola.

• Barn av varierande ålder fick samsas i en och samma skolklass.
• Undervisningen skedde med längden 3-4 månader per termin.
• Trots den korta tiden var undervisningen av hög kvalitet.

Som skolsal användes ett rum i fyrmästarens bostad, en del av någon ekonomibyggnad, t ex brygghuset, eller ett lämpligt vindsutrymme.

• Enstaka fyrplatser hade särskild skolbyggnad, t ex Gotska Sandön, Hanö och Understen.
• Det hände att "fröken" blev fast som hustru på fyrplatsen genom att tycke uppstod med någon av personalen.

1842 kom folkskolestadgan, som påbjöd obligatorisk skolgång för alla barn i Sverige. Det ankom på varje församling att inrätta och bekosta minst en folkskola. För att utbilda lärare skulle enligt folkskolestadgan också lärarseminarier grundas i Sverige.

1845, den 19 juni, utfärdade Lotsstyrelsen förordningen om lotsbarnskola.

1858 infördes småskolan i Sverige.

1875 gick på västkusten 117 barn i 9 lots- och fyrbarnskolor.

• Detta år hade dessa skolor sitt högsta antal elever på västkusten.

1878 blev folkskolan sexårig.

1888 inrättades lotsbarnskola på Häradskär.

• Den då 20-åriga Augusta Lindgren antogs till lärarinna och extra tjänsteman i Östra lotsdistriktet. Hon kom att tjänstgöra en termin vardera på Strupö, Fjuk och Häradskär.

1925 ställdes lots- och fyrbarnskolan under Skolöverstyrelsens överinseende.

1930 fanns fortfarande någon enstaka lotsbarnskola i bruk.

1932 drogs lotsbarnskolan på Häradskär in.

1938 upphörde lotsbarnskolan. Skolbarnen hade då vanligen inackordering på fastlandet för skolgången.

Jfr Gotska Sandön, Hanö, Häradskär, Klövskär, Väderöbod, Måseskär, Pater Noster, Understen, Vinga, Östergarn.