Skillnad mellan versioner av "Logg"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
Rad 1: Rad 1:
'''logg''', anordning för att mäta hastigheten vid fart genom vatten.  
+
'''logg''', anordning för att mäta hastigheten vid fart genom vatten. Genom tiderna har olika konstruktioner använts.  
  
 
[[Fil:Skäddlogg ritad.jpg|thumb|350px| [[Skäddlogg]] med rulle, lina, skädda och tidtagarglas. Figur Leif Elsby]]
 
[[Fil:Skäddlogg ritad.jpg|thumb|350px| [[Skäddlogg]] med rulle, lina, skädda och tidtagarglas. Figur Leif Elsby]]
  
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
+
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
+
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border|länk=teknik]]
+
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border|länk=navigation]]
+
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
  
[[Fil:Släplogg ritad.jpg|thumb|350px| Släplogg med räkneverk, balanshjul, lina och propeller. Figur Leif Elsby]]
+
[[Fil:Släplogg ritad.jpg|thumb|350px|Släplogg med räkneverk, balanshjul, lina och propeller, Walkers släplogg. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:DSC07599.jpg|thumb|200px|Räkneverket till Walkers släplogg. Foto Leif Elsby]]
+
[[Fil:DSC07599.jpg|thumb|220px|Räkneverket till Walkers släplogg. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:DSC07600.jpg|thumb|200px|Propeller till Walkers släplogg med fristående räkneverk. Foto Leif Elsby]]
+
[[Fil:DSC07600.jpg|thumb|220px|Propeller till Walkers släplogg med fristående räkneverk. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:DSC08021.JPG|thumb|200px|Walkers släplogg med sammanbyggt räkneverk och propeller. Foto Leif Elsby]]
+
[[Fil:DSC08021.JPG|thumb|220px|Walkers släplogg med sammanbyggt räkneverk och propeller. Foto Leif Elsby]]
  
 
== Skäddlogg ==
 
== Skäddlogg ==
Rad 29: Rad 29:
 
== Släplogg ==
 
== Släplogg ==
  
Släploggen (Walkers släplogg) består av en slags propeller, lina, balanshjul och ett räkneverk. Propellern får släpa i sin lina efter fartyget. Balanshjulet på linan gör att räkneverket går jämnare. Räkneverket sitter på relingen i aktern och mäter antalet varv propellern roterar och visar på så vis seglad distans. Ur denna kan farten beräknas om man samtidigt mäter tiden.
+
Släploggen (Walkers släplogg) består av en slags propeller, lina, balanshjul och ett räkneverk. Propellern får släpa i sin lina efter fartyget. Balanshjulet på linan gör att räkneverket går jämnare. Räkneverket sitter på relingen i aktern och mäter antalet varv propellern roterar och visar på så vis seglad distans.  
 +
 
 +
Om man samtidigt har koll på tiden kan farten beräknas.  
  
 
== Trycklogg ==  
 
== Trycklogg ==  
Rad 35: Rad 37:
 
* Av hastigheten genom vattnet bildas ett tryck i röret.  
 
* Av hastigheten genom vattnet bildas ett tryck i röret.  
 
* Trycket kan enklast avläsas på en manometer direkt graderad i knop, eller via en elektrisk tryckgivare kopplad till elektronik, vilken visar hastigheten.  
 
* Trycket kan enklast avläsas på en manometer direkt graderad i knop, eller via en elektrisk tryckgivare kopplad till elektronik, vilken visar hastigheten.  
* En klassiker är '''SAL trycklogg'''.
+
* En klassiker med analog visning är '''SAL trycklogg'''.
  
 
== Loggning utan logg ==
 
== Loggning utan logg ==

Nuvarande version från 29 juni 2020 kl. 16.50

logg, anordning för att mäta hastigheten vid fart genom vatten. Genom tiderna har olika konstruktioner använts.

Skäddlogg med rulle, lina, skädda och tidtagarglas. Figur Leif Elsby

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Släplogg med räkneverk, balanshjul, lina och propeller, Walkers släplogg. Figur Leif Elsby
Räkneverket till Walkers släplogg. Foto Leif Elsby
Propeller till Walkers släplogg med fristående räkneverk. Foto Leif Elsby
Walkers släplogg med sammanbyggt räkneverk och propeller. Foto Leif Elsby

Skäddlogg

Skäddloggen, eller handloggen, består av en träskiva, sk skädda, med en lina försedd med markeringar i form av knopar samt ett sandglas med 15 sekunders rinntid.

  • Mellan varje knop på linan var avståndet 8 famnar, dvs 14,63 m (1 famn = 1,829 m).
  • Den äldsta bevarade beskrivningen av skäddloggen är från 1574 och gjordes av engelsmannen William Bourne. Troligen är den dock äldre än så.

Loggning

Vid loggning ställer man sig i aktern av fartyget och rullar ut tillräckligt med lina.

  • Samtidigt som man kastar skäddan i vattnet startar man tidtagningen.
  • På grund av en tyngd i underkanten av skäddan ställer den sig lodrätt i vattnet och "spjärnar emot".
  • Linan matas ut utan att tillåtas bli sträckt.
  • När tiden löpt ut (15 sekunder) tar man snabbt hem slacket och läser av logglinans längd med hjälp av antalet knopar som finns på utlöpt längd.
  • Då har man farten mätt i knop.

Släplogg

Släploggen (Walkers släplogg) består av en slags propeller, lina, balanshjul och ett räkneverk. Propellern får släpa i sin lina efter fartyget. Balanshjulet på linan gör att räkneverket går jämnare. Räkneverket sitter på relingen i aktern och mäter antalet varv propellern roterar och visar på så vis seglad distans.

Om man samtidigt har koll på tiden kan farten beräknas.

Trycklogg

Tryckloggen har ett rör nedstucket i vattnet med öppning riktad framåt mot fören på fartyget.

  • Av hastigheten genom vattnet bildas ett tryck i röret.
  • Trycket kan enklast avläsas på en manometer direkt graderad i knop, eller via en elektrisk tryckgivare kopplad till elektronik, vilken visar hastigheten.
  • En klassiker med analog visning är SAL trycklogg.

Loggning utan logg

"Spottlogg" kan man använda för att mäta fart genom vatten i avsaknad av annan logg.

  • Man ställer sig i fören, kastar ut en liten markering, eller i brist på sådan helt enkelt spottar framför stäven, tar tiden då stäven hinner ikapp, går längs relingen och tar tiden då akterstäven passerar föremålet.
  • Antalet knop är lika med avståndet (i vattenlinjen mellan stävarna) dividerat med antalet sekunder multiplicerat med 2 (2 är avrundning av 3600/1852), dvs
(knop) = (meter) x 2 / (sekunder)


Jfr knop, kronometer, död räkning, navigering, kalender, lod, kompass, distansminut.